En bedömning från RUSI från december 2025 slog fast att den ryska industrin inte kan fylla på lagren av luftvärnsrobotar tillräckligt snabbt på grund av Ukrainas massiva användning av billiga drönare . Produktionen av S-300-robotar tar 7–8 månader per cykel , medan Ukrainas drönarproduktion har ökat dramatiskt, vilket gör att man kan förstöra ryska luftvärnstillgångar i en takt som tredubblats under de senaste månaderna . Ukraina förstörde dubbelt så många luftvärns- och radarresurser i april 2026 som i oktober 2025 .
Ukrainas obemannade systemförband (SBS) bekräftade att dess enheter slog ut 174 ryska luftvärnstillgångar mellan januari och maj 2026, inklusive luftvärnsrobotsystem, radarstationer och elektronisk krigföring. Den totala kostnaden för Ryssland uppskattas till cirka 5,4 miljarder dollar . Enbart i april träffades 38 utrustningsenheter värda cirka 1,1 miljarder dollar, däribland systemen Tor, Tor-M2, Pantsir och ZU-23-2 .
En japansk forskare spårade en nettoförlust på 322 ryska luftvärnskomponenter från juni 2025 till mars 2026 – en minskning med 35 procent av de 908 komponenter som övervakades . Antalet S-300- och S-400-komponenter minskade i samtliga ryska militärdistrikt, med centrala distriktet som tappade 81,8 procent och Leningraddistriktet 76,9 procent .
Hudson Institute rapporterade att ryska styrkor mellan den 8 och 10 april 2026 anföll ukrainska drönarfabriker med modifierade S-300- och S-400-system i en markmålsroll . Denna dubbla användning förvärrar bristen på robotar avsedda för luftförsvar.
Ryssland har även använt S-300 och S-400 för att attackera markmål i Ukraina sedan åtminstone 2022, delvis på grund av brist på precisionsrobotar . ISW rapporterade i januari 2026 att ryska styrkor till och med använde RM-48U-övningsrobotar för markangrepp, möjligen utrustade med skarpa stridsspetsar .
Rysslands förmåga att producera nya robotar begränsas av en produktionscykel på 7–8 månader för S-300 och bredare industriella begränsningar som RUSI identifierat som otillräckliga för att hålla jämna steg med stridsförlusterna . Bristen omfattar även mikroelektronik, importerade komponenter och sårbara logistiknoder .
Ryssland uppges också minska robotproduktionen och omfördela pengar till att öka drönarproduktionen, vilket ytterligare begränsar förmågan att fylla på lagren av luftvärnsrobotar .
Det ukrainska flygvapnet rapporterade den 8 maj 2026 att man upplever brist på luftvärnsrobotar efter Rysslands omfattande vinteroffensiv: ”Avskjutningsramperna som tilldelats specifika enheter och batterier är bara delvis fyllda – och det är en underdrift” . Detta påverkar Patriot och andra västlevererade system. Ukrainas träfffrekvens mot ryska projektiler sjönk till under 70 procent i april 2026, en alarmerande låg siffra .
Det ukrainska försvarsdepartementet meddelade den 28 april 2026 att räckvidden för djupa anslag mot Ryssland har ökat mer än 2,5 gånger sedan 2022, från cirka 63 mil till över 170 mil . Den 29 april anföll Ukraina en oljepumpstation 150 mil in i Ryssland, nära Uralbergen . I slutet av maj bekräftade Ukrainas HUR drönare med en räckvidd på upp till 350 mil, en ökning från tidigare max på 175 mil . Över 70 procent av Rysslands befolkning bor nu inom räckhåll för ukrainska drönare .
SBS befälhavare, major Robert ”Madyar” Brovdi, sade att ukrainska styrkor formellt skalar upp sina mellandjupa och djupa anfallsoperationer. Mellandjupa drönare opererar på djup mellan 5 och 25 mil från frontlinjen och upprätthåller livekontakt med operatören . Enbart i maj 2026 genomförde ukrainska styrkor över 1 300 långdistansdrönaranfall mot mål djupt inne i Ryssland .
Rysslands luftvärnsnätverk är under svår press från en kombination av sinande robotlager, fysisk förstörelse av avskjutningsramper och radar, samt oförmåga att producera ersättningar snabbare än Ukraina kan förbruka billiga drönare. Situationen har skapat ett växande fönster för ukrainska djupa anfall, samtidigt som Ukraina självt står inför brist på luftvärnsrobotar till följd av Rysslands robotkampanjer. Rysslands enorma territorium – 17 miljoner kvadratkilometer – gör ett heltäckande försvar omöjligt, och analytiker konstaterar att luftrummet i praktiken blivit ”poröst” .
En bedömning från RUSI från december 2025 slog fast att den ryska industrin inte kan fylla på lagren av luftvärnsrobotar tillräckligt snabbt på grund av Ukrainas massiva användning av billiga drönare . Produktionen av S-300-robotar tar 7–8 månader per cykel , medan Ukrainas drönarproduktion har ökat dramatiskt, vilket gör att man kan förstöra ryska luftvärnstillgångar i en takt som tredubblats under de senaste månaderna . Ukraina förstörde dubbelt så många luftvärns- och radarresurser i april 2026 som i oktober 2025 .
Ukrainas obemannade systemförband (SBS) bekräftade att dess enheter slog ut 174 ryska luftvärnstillgångar mellan januari och maj 2026, inklusive luftvärnsrobotsystem, radarstationer och elektronisk krigföring. Den totala kostnaden för Ryssland uppskattas till cirka 5,4 miljarder dollar . Enbart i april träffades 38 utrustningsenheter värda cirka 1,1 miljarder dollar, däribland systemen Tor, Tor-M2, Pantsir och ZU-23-2 .
En japansk forskare spårade en nettoförlust på 322 ryska luftvärnskomponenter från juni 2025 till mars 2026 – en minskning med 35 procent av de 908 komponenter som övervakades . Antalet S-300- och S-400-komponenter minskade i samtliga ryska militärdistrikt, med centrala distriktet som tappade 81,8 procent och Leningraddistriktet 76,9 procent .
Hudson Institute rapporterade att ryska styrkor mellan den 8 och 10 april 2026 anföll ukrainska drönarfabriker med modifierade S-300- och S-400-system i en markmålsroll . Denna dubbla användning förvärrar bristen på robotar avsedda för luftförsvar.
Ryssland har även använt S-300 och S-400 för att attackera markmål i Ukraina sedan åtminstone 2022, delvis på grund av brist på precisionsrobotar . ISW rapporterade i januari 2026 att ryska styrkor till och med använde RM-48U-övningsrobotar för markangrepp, möjligen utrustade med skarpa stridsspetsar .
Rysslands förmåga att producera nya robotar begränsas av en produktionscykel på 7–8 månader för S-300 och bredare industriella begränsningar som RUSI identifierat som otillräckliga för att hålla jämna steg med stridsförlusterna . Bristen omfattar även mikroelektronik, importerade komponenter och sårbara logistiknoder .
Ryssland uppges också minska robotproduktionen och omfördela pengar till att öka drönarproduktionen, vilket ytterligare begränsar förmågan att fylla på lagren av luftvärnsrobotar .
Det ukrainska flygvapnet rapporterade den 8 maj 2026 att man upplever brist på luftvärnsrobotar efter Rysslands omfattande vinteroffensiv: ”Avskjutningsramperna som tilldelats specifika enheter och batterier är bara delvis fyllda – och det är en underdrift” . Detta påverkar Patriot och andra västlevererade system. Ukrainas träfffrekvens mot ryska projektiler sjönk till under 70 procent i april 2026, en alarmerande låg siffra .
Det ukrainska försvarsdepartementet meddelade den 28 april 2026 att räckvidden för djupa anslag mot Ryssland har ökat mer än 2,5 gånger sedan 2022, från cirka 63 mil till över 170 mil . Den 29 april anföll Ukraina en oljepumpstation 150 mil in i Ryssland, nära Uralbergen . I slutet av maj bekräftade Ukrainas HUR drönare med en räckvidd på upp till 350 mil, en ökning från tidigare max på 175 mil . Över 70 procent av Rysslands befolkning bor nu inom räckhåll för ukrainska drönare .
SBS befälhavare, major Robert ”Madyar” Brovdi, sade att ukrainska styrkor formellt skalar upp sina mellandjupa och djupa anfallsoperationer. Mellandjupa drönare opererar på djup mellan 5 och 25 mil från frontlinjen och upprätthåller livekontakt med operatören . Enbart i maj 2026 genomförde ukrainska styrkor över 1 300 långdistansdrönaranfall mot mål djupt inne i Ryssland .
Rysslands luftvärnsnätverk är under svår press från en kombination av sinande robotlager, fysisk förstörelse av avskjutningsramper och radar, samt oförmåga att producera ersättningar snabbare än Ukraina kan förbruka billiga drönare. Situationen har skapat ett växande fönster för ukrainska djupa anfall, samtidigt som Ukraina självt står inför brist på luftvärnsrobotar till följd av Rysslands robotkampanjer. Rysslands enorma territorium – 17 miljoner kvadratkilometer – gör ett heltäckande försvar omöjligt, och analytiker konstaterar att luftrummet i praktiken blivit ”poröst” .