De mest dramatiska jämförelserna – att det skulle vara det extremaste på 500 till 1 000 år – bygger däremot på indirekta paleoklimatiska data och har betydligt större osäkerhetsmarginaler. Det som står klart är att El Niño snabbt förstärks och kan få omfattande konsekvenser för väder, temperaturer och humanitär beredskap.
Australiens meteorologiska institut, Bureau of Meteorology (BoM), deklarerade att El Niño råder den 16 juni 2026. Sedan dess har fenomenet fortsatt att stärkas . Uppvärmningen har gått ovanligt snabbt – den snabbaste utvecklingen av en El Niño sedan 1900 enligt flera analyser .
Några av de viktigaste indikatorerna:
Niño 3.4-indexet mäter hur mycket havsytan i ett centralt område av det tropiska Stilla havet avviker från det normala. Ett negativt SOI-värde är samtidigt ett tecken på att atmosfären förändras på det sätt som brukar följa med El Niño.
De flesta prognoser pekar mot att El Niño fortsätter att förstärkas under andra halvan av 2026, når sin topp sent under året och dröjer sig kvar in i början av 2027 . Världsmeteorologiska organisationen, WMO, bedömer att fenomenet kommer att prägla de globala klimatmönstren under perioden augusti–oktober 2026 och därefter .
En sammanvägning av 667 modellkörningar från 14 säsongsprognosmodeller ger en beräknad topp på omkring +3,6 °C för Niño 3.4-indexet. Det skulle vara nästan 1 °C över det tidigare rekordet i den omkring 149 år långa mätserien .
EU-kommissionens Joint Research Centre, som har analyserat data från Copernicus Climate Change Service, beskriver det som i det närmaste säkert att El Niño blir mycket stark och kan utvecklas till ett tidigare oöverträffat fenomen . Prognoser så långt fram i tiden är dock osäkra och kan förändras när nya observationer kommer in.
El Niño är ett naturligt klimatfenomen, men dess uppvärmande effekt sammanfaller nu med den långsiktiga globala uppvärmningen orsakad av människans utsläpp. Därför väntas den globala medeltemperaturen stiga ytterligare.
Flera bedömningar pekar på att 2027 kan bli det varmaste året som någonsin uppmätts . Samtidigt uppskattar Carbon Brief sannolikheten för att 2026 slår det tidigare årsrekordet till 35 procent; enligt deras bedömning är 2027 nu det mer sannolika rekordåret . FN-tjänstemän har varnat för att El Niño kan ”ge bränsle åt en planet som redan står i brand” .
El Niño fördelar inte värmen jämnt över jorden. Fenomenet förändrar jetströmmar och nederbördsmönster, vilket kan ge torka i vissa områden och kraftiga regn eller översvämningar i andra.
Prognoserna pekar bland annat på följande risker:
WMO räknar med temperaturer över det normala över nästan alla landområden och varnar för ”betydande förändringar i nederbördsmönstren” .
Konsekvenserna handlar inte bara om väder. Torka kan minska skördar och tillgången på vatten, medan översvämningar kan slå ut odlingsmark, vägar och lager. Extrem värme kan dessutom påverka energiefterfrågan, elproduktion och människors arbetsförmåga.
Joint Research Centre varnar för stora störningar i både jordbruksproduktionen och energiinfrastrukturen globalt . Hjälporganisationer och FN-organ har därför uppmanat länder att agera tidigt, innan effekterna når sin kulmen. En tematisk rapport från ReliefWeb pekar särskilt ut Asien–Stillahavsområdet, Karibien, Centralasien, östra och södra Afrika samt sydvästra Asien som områden att följa under andra halvan av 2026 .
Varningarna omfattar även följdrisker för livsmedelssäkerhet, ekonomisk stabilitet och arbetsproduktivitet. World Economic Forum och Internationella arbetsorganisationen, ILO, har lyft fram sådana kedjeeffekter i bredare analyser av klimatrelaterade risker.
Det finns en viktig skillnad mellan vad som redan har uppmätts och vad modellerna förutspår.
Att El Niño har utvecklats mycket snabbt och nått mycket starka nivåer stöds av aktuella observationer. Prognoserna pekar också samstämmigt mot ett exceptionellt kraftigt fenomen. Forskare som citerats av Nature bedömer att det kan bli det största på minst 150 år i den instrumentella mätserien . Klimatforskaren Zeke Hausfather har sagt att det kan bli det starkaste med ”en fullständigt häpnadsväckande marginal” .
Däremot bygger jämförelser med de senaste 500–1 000 åren på så kallade paleoklimatiska proxydata – indirekta ledtrådar från exempelvis sediment och andra historiska klimatarkiv. Sådana rekonstruktioner kan ge ett längre perspektiv, men de är mindre exakta än moderna instrumentmätningar.
Sammanfattat: Prognoserna från WMO, BoM, EU:s Joint Research Centre och flera forskargrupper pekar mot en mycket stark, potentiellt rekordstor El Niño som kan förstärka den globala värmen och öka risken för torka, översvämningar och andra extrema väderhändelser under 2026 och in i 2027 . Hur många rekord som faktiskt slås avgörs först när fenomenet har nått sin topp och observationerna finns på plats.