Målet är tudelat: lokala företag ska kunna utveckla innehåll som fungerar kommersiellt på de plattformar publiken redan använder, samtidigt som berättelser med rötter i Singapore fortsätter att nå tittare i relevanta format.

Därför riktas stödet mot digitalt först

Publiken upptäcker och tittar på video på ett annat sätt än tidigare. Enligt rapporterade siffror använder 87 procent av Singapores invånare från 15 år och uppåt sociala videoplattformar som TikTok och Instagram varje vecka.

För lokala medieföretag innebär det både en möjlighet och en produktionsutmaning. Traditionell tv är fortfarande en distributionsväg, men företagen behöver också kunna skapa innehåll för sociala flöden, digitala kanaler och små mobilskärmar. DCCD ska göra det lättare att testa sådana format utan att de lokala berättelserna och den kreativa identiteten går förlorade.

Vad programmet ska stödja

DCCD består i huvudsak av två delar: utveckling av digitalt innehåll och uppbyggnad av branschens kompetens.

Singapore-berättelser för en bredare publik

Stödet ska gå till berättelser med tydlig förankring i Singapore och potential att tilltala olika grupper, däribland yngre och äldre tittare. Det handlar alltså inte bara om att producera mer, utan om att anpassa lokala berättelser till de digitala miljöer där publiken numera tillbringar mycket av sin tid.

Projekt kan bland annat utforska:

• korta videor och episodiskt innehåll
• mikrodramer och andra nya format
• distribution via sociala medier och mobilanpassade kanaler
• digitala plattformar utanför traditionell tv
• animation och verktyg för lokalisering
• AI-genererat innehåll och AI-stödda produktionsflöden

Sådana format kan göra det möjligt att testa idéer snabbare, reagera på publikens beteende och distribuera berättelser i flera kanaler. Programmets kommersiella inriktning innebär också att ansökningar förväntas ta upp distribution och intäktsmodeller – inte behandla produktion och publikräckvidd som två helt separata frågor.

AI som verktyg, inte ersättare

DCCD uppmuntrar medieföretag att pröva AI i utveckling, produktion och lokalisering. Det kan i praktiken innebära stöd vid innehållsskapande, mindre manuellt och repetitivt arbete, anpassning av material till olika plattformar eller snabbare test av nya idéer.

Samtidigt beskrivs AI inte som en ersättare för kreativa yrkesroller. Vid lanseringen betonade Senior Minister of State Tan Kiat How att tekniken ska förstärka kreatörernas arbete. AI kan hjälpa team att prova, utveckla prototyper och producera mer effektivt, men mänskliga berättelser, identitet och känslomässig kontakt är fortfarande avgörande för innehåll som verkligen berör.

Det är en viktig distinktion för lokala produktionsbolag. Programmet handlar inte enbart om att införa nya verktyg, utan också om att se om verktygen kan förbättra berättandet, pressa produktionskostnaderna och hjälpa Singapore-innehåll att nå nya publikgrupper.

Så kan medieföretag delta

Både traditionella produktionshus och digitala medieföretag kan ansöka om IMDA-ackreditering innan de svarar på DCCD:s utlysningar. Ackrediteringen ska bedöma om företaget har den kapacitet som krävs för att utveckla och leverera digitalt innehåll.

Vid bedömningen väntas bland annat följande vägas in:

• företagets kreativa, tekniska, digitala och AI-relaterade kompetens
• innehållsidén och den tilltänkta målgruppen
• planer för distribution och intäkter
• hur tekniken ska användas
• genomförbarheten
• förväntade resultat

Den första ackrediteringsomgången omfattade enligt rapporteringen 117 företag. En ackreditering innebär dock inte automatiskt att företaget har beviljats projektfinansiering. Företaget måste fortfarande svara på en relevant utlysning, och projektet måste bedömas separat.

NoonTalk visar både möjligheten och begränsningen

NoonTalk Media har lyfts fram som ett exempel på ett Singapore-baserat medieföretag som undersöker AI-genererat innehåll och bredare möjligheter inom digital omställning. Den 30 juni 2026 meddelade bolaget att det hade undertecknat ett icke-bindande samförståndsavtal med Neusoft Education Technology för att undersöka samarbete inom AI, AI-genererat innehåll och närliggande initiativ.

Det ligger nära den riktning som DCCD pekar ut, men ska inte tolkas som att NoonTalk har fått finansiering genom programmet. Utifrån programmets angivna områden skulle stöd kunna hjälpa liknande företag att testa AI-stödda arbetsflöden, digitala format och lokaliseringsprojekt med lägre initial risk. Det är dock en slutsats utifrån programmets inriktning – inte en bekräftelse på att NoonTalk har fått ett specifikt stöd.

Kompetensutveckling är den andra halvan

Nya verktyg förändrar inte en medieverksamhet av sig själva. Därför kompletteras DCCD av insatser för att höja AI-kompetensen bland medieyrkesverksamma. Utvalda utbildningar inom National AI Impact Programme kan betalas med SkillsFuture Credit, och programmet har som mål att utbilda fler än 100 000 icke-tekniska arbetstagare.

Den rapporterade kurskatalogen omfattar 55 utvalda utbildningar med praktiska områden som:

• AI-stött skrivande och berättande
• skapande av innehåll och ljud
• produktion för sociala medier
• analys av data om publikengagemang

Det tillgängliga underlaget bekräftar inte självständigt hela kurslistan eller exakt hur anmälan går till.

Hur framgång ska mätas

För medieföretagen kommer DCCD:s resultat att avgöras av mer än hur många projekt som godkänns eller hur många AI-verktyg som tas i bruk. Den viktigare frågan är om företagen kan bygga återanvändbara digitala produktionsförmågor, hitta hållbara publikgrupper och skapa format som fungerar kommersiellt utan att tappa det specifika i Singapore-berättelserna.

För publiken kan satsningen innebära mer lokalt innehåll i de miljöer där människor redan tittar på video – från korta klipp i sociala flöden till episodiskt berättande anpassat för mobilen. För kreatörer öppnar den en möjlighet att experimentera med AI, samtidigt som människor behåller kontrollen över berättelser, skådespeleri och kulturella detaljer.

Den centrala satsningen är därför inte att AI ska definiera Singapores mediebransch. Tanken är snarare att bättre verktyg, starkare kompetens och flexiblare distribution ska ge lokala kreatörer bättre möjligheter att göra Singapore-berättelser synliga där publiken befinner sig.

Målet är tudelat: lokala företag ska kunna utveckla innehåll som fungerar kommersiellt på de plattformar publiken redan använder, samtidigt som berättelser med rötter i Singapore fortsätter att nå tittare i relevanta format.

Därför riktas stödet mot digitalt först

Publiken upptäcker och tittar på video på ett annat sätt än tidigare. Enligt rapporterade siffror använder 87 procent av Singapores invånare från 15 år och uppåt sociala videoplattformar som TikTok och Instagram varje vecka.

För lokala medieföretag innebär det både en möjlighet och en produktionsutmaning. Traditionell tv är fortfarande en distributionsväg, men företagen behöver också kunna skapa innehåll för sociala flöden, digitala kanaler och små mobilskärmar. DCCD ska göra det lättare att testa sådana format utan att de lokala berättelserna och den kreativa identiteten går förlorade.

Vad programmet ska stödja

DCCD består i huvudsak av två delar: utveckling av digitalt innehåll och uppbyggnad av branschens kompetens.

Singapore-berättelser för en bredare publik

Stödet ska gå till berättelser med tydlig förankring i Singapore och potential att tilltala olika grupper, däribland yngre och äldre tittare. Det handlar alltså inte bara om att producera mer, utan om att anpassa lokala berättelser till de digitala miljöer där publiken numera tillbringar mycket av sin tid.

Projekt kan bland annat utforska:

• korta videor och episodiskt innehåll
• mikrodramer och andra nya format
• distribution via sociala medier och mobilanpassade kanaler
• digitala plattformar utanför traditionell tv
• animation och verktyg för lokalisering
• AI-genererat innehåll och AI-stödda produktionsflöden

Sådana format kan göra det möjligt att testa idéer snabbare, reagera på publikens beteende och distribuera berättelser i flera kanaler. Programmets kommersiella inriktning innebär också att ansökningar förväntas ta upp distribution och intäktsmodeller – inte behandla produktion och publikräckvidd som två helt separata frågor.

AI som verktyg, inte ersättare

DCCD uppmuntrar medieföretag att pröva AI i utveckling, produktion och lokalisering. Det kan i praktiken innebära stöd vid innehållsskapande, mindre manuellt och repetitivt arbete, anpassning av material till olika plattformar eller snabbare test av nya idéer.

Samtidigt beskrivs AI inte som en ersättare för kreativa yrkesroller. Vid lanseringen betonade Senior Minister of State Tan Kiat How att tekniken ska förstärka kreatörernas arbete. AI kan hjälpa team att prova, utveckla prototyper och producera mer effektivt, men mänskliga berättelser, identitet och känslomässig kontakt är fortfarande avgörande för innehåll som verkligen berör.

Det är en viktig distinktion för lokala produktionsbolag. Programmet handlar inte enbart om att införa nya verktyg, utan också om att se om verktygen kan förbättra berättandet, pressa produktionskostnaderna och hjälpa Singapore-innehåll att nå nya publikgrupper.

Så kan medieföretag delta

Både traditionella produktionshus och digitala medieföretag kan ansöka om IMDA-ackreditering innan de svarar på DCCD:s utlysningar. Ackrediteringen ska bedöma om företaget har den kapacitet som krävs för att utveckla och leverera digitalt innehåll.

Vid bedömningen väntas bland annat följande vägas in:

• företagets kreativa, tekniska, digitala och AI-relaterade kompetens
• innehållsidén och den tilltänkta målgruppen
• planer för distribution och intäkter
• hur tekniken ska användas
• genomförbarheten
• förväntade resultat

Den första ackrediteringsomgången omfattade enligt rapporteringen 117 företag. En ackreditering innebär dock inte automatiskt att företaget har beviljats projektfinansiering. Företaget måste fortfarande svara på en relevant utlysning, och projektet måste bedömas separat.

NoonTalk visar både möjligheten och begränsningen

NoonTalk Media har lyfts fram som ett exempel på ett Singapore-baserat medieföretag som undersöker AI-genererat innehåll och bredare möjligheter inom digital omställning. Den 30 juni 2026 meddelade bolaget att det hade undertecknat ett icke-bindande samförståndsavtal med Neusoft Education Technology för att undersöka samarbete inom AI, AI-genererat innehåll och närliggande initiativ.

Det ligger nära den riktning som DCCD pekar ut, men ska inte tolkas som att NoonTalk har fått finansiering genom programmet. Utifrån programmets angivna områden skulle stöd kunna hjälpa liknande företag att testa AI-stödda arbetsflöden, digitala format och lokaliseringsprojekt med lägre initial risk. Det är dock en slutsats utifrån programmets inriktning – inte en bekräftelse på att NoonTalk har fått ett specifikt stöd.

Kompetensutveckling är den andra halvan

Nya verktyg förändrar inte en medieverksamhet av sig själva. Därför kompletteras DCCD av insatser för att höja AI-kompetensen bland medieyrkesverksamma. Utvalda utbildningar inom National AI Impact Programme kan betalas med SkillsFuture Credit, och programmet har som mål att utbilda fler än 100 000 icke-tekniska arbetstagare.

Den rapporterade kurskatalogen omfattar 55 utvalda utbildningar med praktiska områden som:

• AI-stött skrivande och berättande
• skapande av innehåll och ljud
• produktion för sociala medier
• analys av data om publikengagemang

Det tillgängliga underlaget bekräftar inte självständigt hela kurslistan eller exakt hur anmälan går till.

Hur framgång ska mätas

För medieföretagen kommer DCCD:s resultat att avgöras av mer än hur många projekt som godkänns eller hur många AI-verktyg som tas i bruk. Den viktigare frågan är om företagen kan bygga återanvändbara digitala produktionsförmågor, hitta hållbara publikgrupper och skapa format som fungerar kommersiellt utan att tappa det specifika i Singapore-berättelserna.

För publiken kan satsningen innebära mer lokalt innehåll i de miljöer där människor redan tittar på video – från korta klipp i sociala flöden till episodiskt berättande anpassat för mobilen. För kreatörer öppnar den en möjlighet att experimentera med AI, samtidigt som människor behåller kontrollen över berättelser, skådespeleri och kulturella detaljer.

Den centrala satsningen är därför inte att AI ska definiera Singapores mediebransch. Tanken är snarare att bättre verktyg, starkare kompetens och flexiblare distribution ska ge lokala kreatörer bättre möjligheter att göra Singapore-berättelser synliga där publiken befinner sig.