De främsta låntagarna är de så kallade hyperscalers: stora moln- och teknikbolag med global datacenterkapacitet. Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft väntas tillsammans lägga omkring 700 miljarder dollar på AI-relaterade kapitalutgifter under 2026 .

Morgan Stanley räknar med att obligationsförsäljningen ökar ytterligare under årets andra hälft . Hyperscalers emitterade redan mer än 100 miljarder dollar i investment grade-skuld under 2025, och bankens kapitalförvaltningsverksamhet väntar sig att nettoutbudet från gruppen ökar med omkring 30–50 procent under 2026, till potentiellt 130–150 miljarder dollar .

Amazon visar hur finansieringen breddas

Amazon är ett tydligt exempel på hur aggressivt teknikjättarna söker kapital i flera marknader.

Den 8–9 juni 2026 genomförde bolaget en obligationsemission på 14 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande ungefär 10 miljarder dollar. Det blev den största företagsobligationsemissionen någonsin i kanadensiska dollar . Därmed passerade Amazon Alphabets tidigare rekord på 8,5 miljarder kanadensiska dollar, satt bara en månad tidigare .

Emissionen bestod av fem delar med löptider från tre till 30 år. Efterfrågan var mycket hög: investerare lade order på mer än 28 miljarder kanadensiska dollar .

Kort därefter meddelade Amazon dessutom en kreditram på 17,5 miljarder dollar från ett bankkonsortium där bland andra Citigroup, JPMorgan Chase, Wells Fargo, HSBC och BofA Securities ingår .

Det rör sig om ett så kallat delayed-draw term loan. Till skillnad från en vanlig obligation behöver Amazon inte ta ut hela beloppet direkt, utan kan använda kreditramen efter behov fram till den 30 september 2026. Varje uttag har därefter en återbetalningstid på tre år .

Amazon har uppgett att bolaget planerar att spendera 200 miljarder dollar på AI-relaterade investeringar under 2026. Analytiker räknar med att satsningen kommer att pressa det fria kassaflödet långt under noll . Enligt uppgifter har Amazon lånat mer än 70 miljarder dollar i flera valutor sedan början av 2025 .

Oracle fungerar som en varningssignal

Samtidigt som Amazon fortfarande kan låna stora summor till attraktiva villkor visar Oracle hur riskbilden kan förändras när skulderna växer snabbare än investerarnas förtroende.

Oracle har kvar sin officiella investment grade-rating, men bolagets obligationer har sedan slutet av 2025 handlats med räntespreadar som snarare förknippas med så kallade high yield- eller skräpobligationer .

Spreaden på Oracles obligationer steg från omkring 50 baspunkter i september 2025 till över 130 baspunkter i december samma år – nivåer som inte hade setts sedan finanskrisen 2009 . Räntan på bolagets obligation med 5,2 procents kupong och förfall 2035 steg till 5,9 procent, över genomsnittet för obligationer i den övre delen av high yield-segmentet .

Även kostnaden för kreditswappar, så kallade CDS, nådde sin högsta nivå sedan den globala finanskrisen. Marknadsaktörer har beskrivit Oracle som en slags temperaturmätare för riskerna i AI-sektorn .

Oron gäller framför allt bolagets snabbt växande skuldsättning och frågan om AI-investeringarna kommer att ge tillräcklig avkastning. Oracles totala skuld uppgick till 108,1 miljarder dollar vid slutet av andra kvartalet i räkenskapsåret 2026 .

När bolaget redovisade kapitalutgifter på 12 miljarder dollar under kvartalet, långt över förväntade 8,25 miljarder dollar, höjdes helårsprognosen för räkenskapsåret 2026 med 15 miljarder dollar till totalt 50 miljarder . Investerare som tre månader tidigare hade köpt obligationer för 18 miljarder dollar satt då med uppskattade pappersförluster på omkring 1,35 miljarder dollar .

Oracle har ännu inte nedgraderats till skräpstatus. UBS-strategen Matthew Mish bedömde i januari 2026 att en sådan nedgradering var osannolik på kort sikt, även om en sänkning med ett steg till den lägsta investment grade-nivån kunde bli aktuell . Fitch bekräftade i februari Oracles BBB-rating med stabila utsikter, och bolagets med-VD har betonat att Oracle vill behålla investment grade-statusen .

Investerare blir mer selektiva

Skillnaden mellan kreditvärderingsinstitutens officiella betyg och marknadens prissättning visar att försiktigheten växer. Morgan Stanleys prognos kommer samtidigt som stora kapitalförvaltare ifrågasätter om den extra ränta de får för AI-relaterade obligationer är tillräcklig.

Fidelity har uttryckt en bred försiktighet inför nedsideriskerna i den AI-drivna investeringsivern, även om förvaltaren fortsatt kan delta i emissioner från starka bolag när villkoren är attraktiva . En senare rapport uppgav att Fidelity undvek obligationer från flera stora AI-investerare – däribland Amazon, Alphabet, Meta, Microsoft och Oracle – på grund av det stora utbudet och den begränsade extra avkastningen .

Salman Ahmed, global chef för makroekonomi och strategisk tillgångsallokering vid Fidelity International, har tidigare tagit en kort position mot investment grade-företagsobligationer eftersom prissättningen bedömdes vara för hög. Han varnade för att en ekonomisk nedgång kunde leda till en kraftig utvidgning av spreadarna . I en publikation för andra kvartalet 2026 skrev Fidelity att kreditspreadarna lämnar ”begränsat utrymme för misstag” .

Fidelity Canada har dessutom pekat ut AI som en strukturell risk för privata kreditmarknader. Om tekniken gör traditionella programvarulösningar föråldrade kan det slå mot bolagen som äger dem – och därmed även mot privata krediter och breda marknader för hävstångslån, där exponeringen mot sektorn är stor .

AI:s finansieringsmodell sätts på prov

Försiktigheten har hittills inte stoppat upplåningen. Investeringarna är helt enkelt så omfattande att inte ens de mest kassastarka teknikbolagen kan finansiera hela utbyggnaden med löpande verksamhet.

Det stora frågetecknet är därför inte bara hur mycket kapital AI kan dra till sig, utan också vilka bolag som i slutänden får avkastningen. Mohamed El-Erian har beskrivit detta som ”disruptionsrisk”: möjligheten att de största vinnarna i AI inte blir samma företag som nu lånar hundratals miljarder dollar för att bygga infrastrukturen .

När investment grade-obligationer handlas med räntespreadar som normalt förknippas med high yield tyder det på att marknaden redan prissätter osäkerheten kring framtida intäkter. AI-revolutionen finansieras alltså i allt högre grad av obligationsmarknaden – samtidigt som obligationsmarknaden kräver allt tydligare bevis på att investeringarna faktiskt kommer att löna sig.

De främsta låntagarna är de så kallade hyperscalers: stora moln- och teknikbolag med global datacenterkapacitet. Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft väntas tillsammans lägga omkring 700 miljarder dollar på AI-relaterade kapitalutgifter under 2026 .

Morgan Stanley räknar med att obligationsförsäljningen ökar ytterligare under årets andra hälft . Hyperscalers emitterade redan mer än 100 miljarder dollar i investment grade-skuld under 2025, och bankens kapitalförvaltningsverksamhet väntar sig att nettoutbudet från gruppen ökar med omkring 30–50 procent under 2026, till potentiellt 130–150 miljarder dollar .

Amazon visar hur finansieringen breddas

Amazon är ett tydligt exempel på hur aggressivt teknikjättarna söker kapital i flera marknader.

Den 8–9 juni 2026 genomförde bolaget en obligationsemission på 14 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande ungefär 10 miljarder dollar. Det blev den största företagsobligationsemissionen någonsin i kanadensiska dollar . Därmed passerade Amazon Alphabets tidigare rekord på 8,5 miljarder kanadensiska dollar, satt bara en månad tidigare .

Emissionen bestod av fem delar med löptider från tre till 30 år. Efterfrågan var mycket hög: investerare lade order på mer än 28 miljarder kanadensiska dollar .

Kort därefter meddelade Amazon dessutom en kreditram på 17,5 miljarder dollar från ett bankkonsortium där bland andra Citigroup, JPMorgan Chase, Wells Fargo, HSBC och BofA Securities ingår .

Det rör sig om ett så kallat delayed-draw term loan. Till skillnad från en vanlig obligation behöver Amazon inte ta ut hela beloppet direkt, utan kan använda kreditramen efter behov fram till den 30 september 2026. Varje uttag har därefter en återbetalningstid på tre år .

Amazon har uppgett att bolaget planerar att spendera 200 miljarder dollar på AI-relaterade investeringar under 2026. Analytiker räknar med att satsningen kommer att pressa det fria kassaflödet långt under noll . Enligt uppgifter har Amazon lånat mer än 70 miljarder dollar i flera valutor sedan början av 2025 .

Oracle fungerar som en varningssignal

Samtidigt som Amazon fortfarande kan låna stora summor till attraktiva villkor visar Oracle hur riskbilden kan förändras när skulderna växer snabbare än investerarnas förtroende.

Oracle har kvar sin officiella investment grade-rating, men bolagets obligationer har sedan slutet av 2025 handlats med räntespreadar som snarare förknippas med så kallade high yield- eller skräpobligationer .

Spreaden på Oracles obligationer steg från omkring 50 baspunkter i september 2025 till över 130 baspunkter i december samma år – nivåer som inte hade setts sedan finanskrisen 2009 . Räntan på bolagets obligation med 5,2 procents kupong och förfall 2035 steg till 5,9 procent, över genomsnittet för obligationer i den övre delen av high yield-segmentet .

Även kostnaden för kreditswappar, så kallade CDS, nådde sin högsta nivå sedan den globala finanskrisen. Marknadsaktörer har beskrivit Oracle som en slags temperaturmätare för riskerna i AI-sektorn .

Oron gäller framför allt bolagets snabbt växande skuldsättning och frågan om AI-investeringarna kommer att ge tillräcklig avkastning. Oracles totala skuld uppgick till 108,1 miljarder dollar vid slutet av andra kvartalet i räkenskapsåret 2026 .

När bolaget redovisade kapitalutgifter på 12 miljarder dollar under kvartalet, långt över förväntade 8,25 miljarder dollar, höjdes helårsprognosen för räkenskapsåret 2026 med 15 miljarder dollar till totalt 50 miljarder . Investerare som tre månader tidigare hade köpt obligationer för 18 miljarder dollar satt då med uppskattade pappersförluster på omkring 1,35 miljarder dollar .

Oracle har ännu inte nedgraderats till skräpstatus. UBS-strategen Matthew Mish bedömde i januari 2026 att en sådan nedgradering var osannolik på kort sikt, även om en sänkning med ett steg till den lägsta investment grade-nivån kunde bli aktuell . Fitch bekräftade i februari Oracles BBB-rating med stabila utsikter, och bolagets med-VD har betonat att Oracle vill behålla investment grade-statusen .

Investerare blir mer selektiva

Skillnaden mellan kreditvärderingsinstitutens officiella betyg och marknadens prissättning visar att försiktigheten växer. Morgan Stanleys prognos kommer samtidigt som stora kapitalförvaltare ifrågasätter om den extra ränta de får för AI-relaterade obligationer är tillräcklig.

Fidelity har uttryckt en bred försiktighet inför nedsideriskerna i den AI-drivna investeringsivern, även om förvaltaren fortsatt kan delta i emissioner från starka bolag när villkoren är attraktiva . En senare rapport uppgav att Fidelity undvek obligationer från flera stora AI-investerare – däribland Amazon, Alphabet, Meta, Microsoft och Oracle – på grund av det stora utbudet och den begränsade extra avkastningen .

Salman Ahmed, global chef för makroekonomi och strategisk tillgångsallokering vid Fidelity International, har tidigare tagit en kort position mot investment grade-företagsobligationer eftersom prissättningen bedömdes vara för hög. Han varnade för att en ekonomisk nedgång kunde leda till en kraftig utvidgning av spreadarna . I en publikation för andra kvartalet 2026 skrev Fidelity att kreditspreadarna lämnar ”begränsat utrymme för misstag” .

Fidelity Canada har dessutom pekat ut AI som en strukturell risk för privata kreditmarknader. Om tekniken gör traditionella programvarulösningar föråldrade kan det slå mot bolagen som äger dem – och därmed även mot privata krediter och breda marknader för hävstångslån, där exponeringen mot sektorn är stor .

AI:s finansieringsmodell sätts på prov

Försiktigheten har hittills inte stoppat upplåningen. Investeringarna är helt enkelt så omfattande att inte ens de mest kassastarka teknikbolagen kan finansiera hela utbyggnaden med löpande verksamhet.

Det stora frågetecknet är därför inte bara hur mycket kapital AI kan dra till sig, utan också vilka bolag som i slutänden får avkastningen. Mohamed El-Erian har beskrivit detta som ”disruptionsrisk”: möjligheten att de största vinnarna i AI inte blir samma företag som nu lånar hundratals miljarder dollar för att bygga infrastrukturen .

När investment grade-obligationer handlas med räntespreadar som normalt förknippas med high yield tyder det på att marknaden redan prissätter osäkerheten kring framtida intäkter. AI-revolutionen finansieras alltså i allt högre grad av obligationsmarknaden – samtidigt som obligationsmarknaden kräver allt tydligare bevis på att investeringarna faktiskt kommer att löna sig.