DNA avslöjade tilcayo – Bolivias första nybeskrivna kattart på över 100 år

En liten fläckig katt från Bolivias molnskogar har nu beskrivits formellt som Leopardus tilcayo, vanligen kallad tilcayo. Upptäckten är särskilt anmärkningsvärd: den uppges vara den första nu levande kattdjursarten som har fått ett nytt vetenskapligt artnamn och beskrivits på över ett sekel – inte bara en tidigare underart som har uppgraderats till art. 37

Vad är Leopardus tilcayo?

Tilcayo är en sydamerikansk tigerkatt, en grupp små fläckiga vildkatter inom släktet Leopardus. Den lever i Yungas, en skogsekoregion på Andernas östra sluttningar i Bolivia, där bergens fuktiga molnskogar möter Amazonområdet. 37

Det vetenskapliga namnet behåller tilcayo, det lokala namnet på djuret. Forskarna beskriver katten som liten och fläckig, med drag som väckte frågor vid jämförelser med andra tigerkatter: oregelbundet stora rosetter, ett kompakt ansikte, korta rundade öron och långa morrhår. 78

Katten som först förväxlades med ett husdjur

Historien började med en hankatt som hittades som unge nära en skogsväg. En person behöll den i ungefär ett år, i tron att det var en ovanlig tamkatt. Senare flyttades den till djurfristaden Senda Verde i Bolivia. 8

Till en början betraktades den som en tigerkatt inom det tidigare mycket breda artbegreppet Leopardus tigrinus. Men utseendet stämde inte med referensdjur från andra delar av gruppen. Det ledde till en närmare genetisk undersökning, i stället för en klassificering som enbart byggde på pälsmönster. 8

Genomsekvensering bekräftade en egen art

Forskarna jämförde kompletta genom från 38 individer av Leopardus, däribland 26 tigerkatter från olika delar av utbredningsområdet och genetiskt material från museiexemplar. Analysen placerade den bolivianska tilcayo-linjen på en egen evolutionär gren. 45

Studien uppskattar att linjen skildes från sina närmaste tigerkattssläktingar för omkring 1,4 miljoner år sedan. Tillsammans med de morfologiska skillnaderna gav den genetiska åtskillnaden stöd för att erkänna L. tilcayo som en separat art. 711

Det illustrerar varför modern taxonomi allt oftare kombinerar fältobservationer, museisamlingar och genomomfattande DNA-data. Djur som ser snarlika ut kan tillhöra evolutionärt tydligt åtskilda linjer, medan synliga skillnader i sig inte alltid räcker för att dra en artgräns.

Tigerkatterna räknas nu som fem arter

Genomarbetet ändrar också bilden av tigerkatterna i stort. Gruppen behandlades tidigare ofta som en enda vidsträckt art, men den nya analysen erkänner fem genetiskt skilda arter – där L. tilcayo är en av dem. 24

Forskarna beskrev dessutom en peruansk underart, Leopardus tigrinus antisuyo. 1423 Den större lärdomen är att den biologiska mångfalden bland Sydamerikas små katter har underskattats när klassificeringar har byggt på begränsade prov eller enbart yttre drag.

Forskarna har även föreslagit att margayer kan rymma fler än en evolutionär linje, men det är fortfarande en hypotes som kräver särskild provtagning och analys. Det tillgängliga underlaget fastslår inte att antalet margayarter ska ändras. 8

Avgörande för naturvården

En art går inte att bedöma eller skydda effektivt om den döljs inom en annan arts utbredningskarta och populationsuppskattning. När tilcayo erkänns som egen art behöver dess utbredning, antal, livsmiljökrav och hot undersökas för sig.

Tilcayo har ännu inte fått en separat bedömning på IUCN:s rödlista enligt den tillgängliga rapporteringen. En framtida hotkategori beror på fältdata om utbredning, populationsstorlek, fragmentering och utveckling över tid. 17

Osäkerheten är betydelsefull. Uppgifter pekar på att mycket av artens grundläggande ekologi – bland annat föda, fortplantning, populationsstorlek och hela utbredningsområdet – fortfarande är okänt. 7 Om den visar sig ha en liten eller uppsplittrad utbredning i molnskog kan dess bevarandestatus skilja sig kraftigt från den hos en tigerkatt som antas vara vida spridd.

En varningssignal från Yungas

Identifieringen av tilcayo visar att även en så välkänd djurgrupp som kattdjuren fortfarande kan rymma oupptäckt mångfald. Den understryker också värdet av att bevara museiexemplar, inventera dåligt undersökta livsmiljöer och använda genomiska metoder för att lösa gamla taxonomiska frågor.

För naturvården är budskapet konkret: en population som ser ut att tillhöra ett välkänt djur kan i själva verket vara en egen art med begränsad utbredning. Att ta reda på det innan förlust av livsmiljöer eller minskande bestånd blir oåterkalleliga är nästa avgörande steg för Leopardus tilcayo.