Ett fynd på havsbotten utanför ön Kekova, vid Antalyas kust i södra Türkiye, kan vara ett av världens äldsta kända skeppsvrak. Arkeologer uppskattar att keramiken i lasten är omkring 4 400–4 700 år gammal. Det placerar fyndet i äldre bronsåldern, ungefär vid samma tid som Egyptens stora pyramid byggdes. Men själva träskrovet har inte bevarats, så dateringen bygger på keramiken – inte på en direkt datering av fartyget.
4
29
30
Fynden på havsbotten
Undervattensutgrävningar har gett mer än 30 stora keramikkärl, så kallade amforor, och tre stenankare. Resterna ligger omkring 30 meter under ytan nära ön Kekova.
8
9
30 Fynden pekar på en mycket tidig sjötransport av varor, även om lite finns kvar av själva fartyget.
4
29
Amfororna beskrivs som tvåhandlade, med en upphöjd kant runt mitten och en platt botten. Formen har likheter med keramik från Egypten och Mellanöstern som förknippas med samma breda tidsperiod.
9
30
Så uppskattades åldern
Forskarna har uppskattat dateringen genom att jämföra amforornas form och stil med keramik från andra arkeologiska sammanhang. En forskare som deltagit i arbetet anger ett preliminärt spann på omkring 2700–2400 f.Kr.; andra rapporter beskriver fynden som 4 400–4 700 år gamla.
9
29
30
Eftersom inget trä från skrovet finns kvar gick det inte att radiokoldatera fartygets timmer. Jämförelsen med annan keramik ger därför en arkeologisk uppskattning, inte ett exakt årtal för när skeppet sjönk.
29
30 Den föreslagna åldern placerar vraket i äldre bronsåldern och nära den period då den stora pyramiden i Egypten byggdes.
4
30
En del sammanfattningar beskriver Kekovafyndet som äldre än det omkring 4 200 år gamla Dokosvraket i Grekland. Den jämförelsen beror på dateringen av båda fyndplatserna, och Kekovas tidsbestämning är fortfarande preliminär.
1
13
29
Vad lasten kan säga – och vad den inte kan
Amfororna visar att varor förvarades och transporterades till sjöss. Olivolja och vin har nämnts som möjliga laster, men rapporterna fastslår inte vad varje kärl innehöll.
2
6 Vissa redogörelser nämner också spår eller en blank beläggning inne i några av kärlen. Det kan ge ledtrådar för fortsatt undersökning.
6
14
Ett kärl med två hål och nio markeringar har lett till ytterligare en tolkning. Turkiets kultur- och turistminister Mehmet Nuri Ersoy har sagt att det kan ha använts för att tillverka ost eller smör. Det är en möjlig förklaring till ett ovanligt föremål, inte en bekräftad beskrivning av livet ombord.
5
12
Tre stenankare hittades på platsen. De ingår i den arkeologiska helhetsbilden, men rapporterna som sammanfattas här visar inte om samtliga ankare hörde till just det här fartyget eller hur de användes.
9
30
Därför är ”världens äldsta skeppsvrak” en försiktig formulering
Fyndet är betydelsefullt eftersom keramiken kan peka på ett vrak från en mycket tidig period av sjöfart. Men beteckningen ”världens äldsta” beror på hur skeppsvrak identifieras och dateras. Vid Kekova saknas skrovet, och tidsbestämningen bygger på jämförelser mellan lastens keramik och fynd från andra platser.
29
30
Den försiktiga slutsatsen är att Kekova kan rymma ett av de äldsta kända vraken efter ett sjögående fartyg. Den föreslagna åldern, kopplingen till äldre bronsåldern och fynden av last är rapporterade – men varken ett exakt förlisningsdatum eller en definitiv rekordstatus är fastställd av de belägg som beskrivs här.