En granat exploderade den 17 augusti 2026 på Sham e Hedayat skolan i Kabuls Dasht e Barchi område. En hälsokälla uppgav att granaten kastades från en gränd mittemot skolan och landade på skolgården när eleverna hade slutat, men detta har inte bekräftats som en fullständig rekonstruktion av händelsen.
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: What is known about the hand-grenade attack at approximately 4:30 p.m. on Monday at Sham-e-Hedayat private school in Kabul’s predominantly H. Article summary: On 17 August 2026, an explosion struck Sham-e-Hedayat private school in Kabul’s predominantly Hazara and Shiite Dasht-e-Barchi area as pupils were leaving at about 4:30 p.m. Available evidence supports a grenade explosio. Topic tags: general, news, general web. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermarks, charts with fake numbers
Explosionen vid den privata Sham-e-Hedayat-skolan i västra Kabul skadade dussintals människor när eleverna var på väg därifrån den 17 augusti 2026. Den tydligaste senare siffran från FN-håll är minst 42 skadade barn i åldrarna 9–14 år. Tidigare rapporter från afghanska medier talade om upp till 52 skadade personer.
Det står klart att det rörde sig om en granatexplosion. Däremot är det fortfarande okänt vem som låg bakom dådet, vilket motiv som fanns och exakt hur granaten hamnade på skolan.
Explosionen inträffade omkring klockan 16.30 lokal tid på skolgården till Sham-e-Hedayat i Mahdia Township, i Kabuls distrikt 13 och stadsdelen Dasht-e-Barchi. Enligt hälsokällor som citerats i lokal rapportering hade eleverna lämnat sina lektioner när en granat påstås ha kastats från en smal gränd mittemot skolan in på skolgården.
Detta beskriver den uppgivna färdvägen – inte en slutgiltigt bekräftad rekonstruktion av attacken. Afghanistans direktorat för samordning av minröjning uppges ha undersökt platsen och bekräftat att en granat exploderade, i linje med uppgifter från Kabuls polis.
De första rapporterna gav olika uppgifter om antalet skadade:
Skillnaderna kan bero på att de tidiga siffrorna ändrades, att olika rapporter räknade olika grupper eller att uppgifter kom från olika sjukhus och vittnen. FN:s åldersspecifika siffra är den tydligaste senare bedömningen i det tillgängliga materialet, men den behöver inte fastställa det totala antalet skadade personer.
Ingen grupp hade tagit på sig ansvaret enligt den rapportering som granskats.
Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid sade att Islamiska staten eller grupper med koppling till organisationen kan ha genomfört explosionen. Han uppgav samtidigt att en utredning pågick och att talibanska säkerhetsstyrkor arbetade med att identifiera och gripa de ansvariga. Uttalandet beskrev Islamiska statens inblandning som en möjlighet – inte som ett bekräftat faktum.
Mohammad Mohaqeq, ledare för Afghanistans islamiska enhetsparti, fördömde explosionen och krävde en oberoende utredning. I rapporteringen om hans reaktion uppges han också ha lagt ansvaret på talibanerna, som de facto-myndigheter med kontroll över säkerheten. Det är ett politiskt påstående, inte ett fastställt utredningsresultat.
Dasht-e-Barchi är ett huvudsakligen hazariskt och shiitiskt område i västra Kabul. Stadsdelen har upprepade gånger utsatts för våld mot religiösa och etniska minoriteter. Human Rights Watch har dokumenterat återkommande attacker från Islamiska staten i Khorasan-provinsen, ISKP – Islamiska statens afghanska gren – mot hazarer och andra religiösa minoriteter vid bland annat skolor, moskéer och arbetsplatser.
Områdets historia omfattar bombdådet nära flickskolan Sayed ul-Shuhada 2021 och attacken mot Abdul Rahim Shahid High School 2022. De tidigare händelserna bidrar till oron för att ISKP kan ha haft ett motiv, men de bevisar inte att gruppen låg bakom explosionen vid Sham-e-Hedayat.
Richard Bennett, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, fördömde det han beskrev som ett avskyvärt angrepp där barn skadades. Han sade att en fullständig och oberoende utredning är nödvändig för att de ansvariga ska kunna ställas inför rätta.
FN:s biståndsmission i Afghanistan, UNAMA, krävde också en utredning av omständigheterna kring explosionen. Kraven understryker den centrala luckan i bevisläget: det har fastställts att en granat exploderade, men det finns ingen offentligt verifierad redogörelse för vem som kastade den, om skolan avsiktligt valdes ut som mål eller om någon grupp beordrade attacken.
Explosionen inträffade den 17 augusti, kort efter femårsdagen av talibanernas återkomst till makten i Kabul den 15 augusti 2021. Protester mot årsdagen rapporterades i flera städer utanför Afghanistan, samtidigt som talibanernas människorättspolitik kritiserades.
Tidpunkten är relevant politisk bakgrund, men den är inte ett bevis för att årsdagen, protesterna eller någon aktör med koppling till dem orsakade eller organiserade explosionen.
Det tillgängliga materialet stöder slutsatsen att en granat exploderade på skolan och att minst 42 barn skadades. Däremot är följande frågor fortfarande obesvarade:
Det mest ansvarsfulla sättet att beskriva händelsen är därför: en bekräftad granatexplosion med många skadade barn – men utan fastställd gärningsperson eller motiv.
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
En granat exploderade den 17 augusti 2026 på Sham e Hedayat skolan i Kabuls Dasht e Barchi område.
En granat exploderade den 17 augusti 2026 på Sham e Hedayat skolan i Kabuls Dasht e Barchi område. En hälsokälla uppgav att granaten kastades från en gränd mittemot skolan och landade på skolgården när eleverna hade slutat, men detta har inte bekräftats som en fullständig rekonstruktion av händelsen.
Talibanernas talesperson nämnde Islamiska staten som en möjlig gärningsperson, medan FN och lokala politiska företrädare kräver en fullständig och oberoende utredning.