Eftersom sundet hanterar stora volymer olja, naturgas och gödsel, riskerar en utdragen blockad att utlösa omfattande ekonomiska chocker och stigande inflation i globala leveranskedjor.

Förenade Arabematen pressar FN att genomdriva resolution 2817

På den diplomatiska fronten driver Förenade Arabemiraten (UAE) på för att FN:s säkerhetsråd ska genomdriva resolution 2817, som antogs i mars 2026.

Resolutionen fördömde Irans robot- och drönarattacker mot Gulfstaterna och krävde att Iran upphör med attackerna mot civila och civil infrastruktur, samt respekterar navigationsfriheten i regionala farleder.

UAE:s företrädare menar att resolutionen inte har genomförts effektivt och att attackerna och störningarna av sjöfarten har fortsatt. De har uppmanat säkerhetsrådet att vidta kraftfullare åtgärder för att skydda den internationella sjöfarten och civil infrastruktur.

För Gulfstaternas regeringar handlar det också om FN-systemets trovärdighet: de hävdar att resolutioner utan verkställighet försvagar folkrätten och lämnar sjöfarten utsatt.

Drönarattack nära kärnkraftverket Barakah

Säkerhetsoron intensifierades i mitten av maj när rapporter kom om en drönarattack nära UAE:s kärnkraftverk Barakah.

FN:s generalsekreterare António Guterres sade sig vara "djupt oroad" över rapporterna om att en drönarattack den 17 maj antände en elektrisk generator inne på anläggningens område. Han varnade för att attacker nära kärntekniska anläggningar är oacceptabla och strider mot folkrätten.

Även om händelsen inte orsakade en kärnteknisk nödsituation, visade den hur regionala konflikter hotar kritisk civil infrastruktur.

Hundratals fartyg och tusentals sjöfarare fast

Störningarna i sjöfarten är en av krisens mest påtagliga effekter.

Tusentals sjömän har blivit strandsatta ombord på fartyg som inte kan lämna Persiska viken på ett säkert sätt. Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har varnat för en "aldrig tidigare skådad" humanitär situation som drabbat uppskattningsvis 20 000 sjöfarare som är fast till havs eftersom Hormuzsundet i stort sett är otillgängligt.

Uppgifter från militära och maritima källor tyder på att cirka 1 550 fartyg från 87 länder har suttit fast inne i Persiska viken under krisen, vilket understryker omfattningen av störningen av den globala handeln.

Försäkringsbolag, rederier och fraktföretag är fortfarande ovilliga att sända fartyg genom farleden så länge attackerna och de militära spänningarna fortsätter.

Gödselbrist och risker för livsmedelsförsörjningen

Utöver energimarknaderna drabbar krisen nu världens jordbruk.

Normalt passerar cirka en tredjedel av världens gödseltransporter genom Hormuzsundet. Eftersom transporterna är blockerade eller försenade varnar FN-tjänstemän för att bönder kan få svårt att få tag i gödsel i tid till planteringssäsongerna.

Humanitära tjänstemän säger att en utdragen störning kan innebära att tiotals miljoner människor riskerar svält, särskilt i regioner som redan är sårbara för livsmedelsbrist, såsom delar av Afrika och Asien.

FN:s livsmedelsorgan (FAO) har också varnat för att gödselbrist kan leda till lägre skördar och högre globala matpriser under de kommande månaderna om leveransvägarna förblir stängda.

FN-diplomatin har kört fast på grund av geopolitiska motsättningar

Trots krismöten och förhandlingar har den diplomatiska processen i FN i stort sett stannat av.

En resolution som syftade till att förbättra säkerheten och skydda navigeringen i Hormuzsundet fick stöd av en majoritet i säkerhetsrådet, men föll sedan Kina och Ryssland lade in sitt veto.

Anhängare av förslaget menade att det skulle bidra till att avskräcka från attacker mot sjöfarten och återuppta sjötrafiken. Ryssland och Kina invände att förslaget inte i tillräcklig utsträckning tog itu med de bredare orsakerna till konflikten och riskerade att eskalera spänningarna.

Vetot har lämnat säkerhetsrådet splittrat och begränsat dess förmåga att samordna ett gemensamt svar.

En kris med globala konsekvenser

Konfrontationen om Hormuzsundet omfattar nu flera sammanlänkade risker:

• militär eskalering i regionen
• hot mot civil och kärnteknisk infrastruktur
• förlamning av en av världens mest kritiska sjöfartskorridorer
• gödselbrist som kan få ringar på vattnet i livsmedelsmarknaderna

Fram till dess att sjötrafiken kan återupptas och diplomatin bryter det nuvarande dödläget, kommer krisen sannolikt att fortsätta påverka världshandeln, energimarknaderna och livsmedelsförsörjningen långt bortom Gulfregionen.

För närvarande förblir situationen en spänd blandning av militär konfrontation, humanitära problem och geopolitiska rivaliteter – som utspelar sig i en av världens mest strategiskt viktiga farleder.

Eftersom sundet hanterar stora volymer olja, naturgas och gödsel, riskerar en utdragen blockad att utlösa omfattande ekonomiska chocker och stigande inflation i globala leveranskedjor.

Förenade Arabematen pressar FN att genomdriva resolution 2817

På den diplomatiska fronten driver Förenade Arabemiraten (UAE) på för att FN:s säkerhetsråd ska genomdriva resolution 2817, som antogs i mars 2026.

Resolutionen fördömde Irans robot- och drönarattacker mot Gulfstaterna och krävde att Iran upphör med attackerna mot civila och civil infrastruktur, samt respekterar navigationsfriheten i regionala farleder.

UAE:s företrädare menar att resolutionen inte har genomförts effektivt och att attackerna och störningarna av sjöfarten har fortsatt. De har uppmanat säkerhetsrådet att vidta kraftfullare åtgärder för att skydda den internationella sjöfarten och civil infrastruktur.

För Gulfstaternas regeringar handlar det också om FN-systemets trovärdighet: de hävdar att resolutioner utan verkställighet försvagar folkrätten och lämnar sjöfarten utsatt.

Drönarattack nära kärnkraftverket Barakah

Säkerhetsoron intensifierades i mitten av maj när rapporter kom om en drönarattack nära UAE:s kärnkraftverk Barakah.

FN:s generalsekreterare António Guterres sade sig vara "djupt oroad" över rapporterna om att en drönarattack den 17 maj antände en elektrisk generator inne på anläggningens område. Han varnade för att attacker nära kärntekniska anläggningar är oacceptabla och strider mot folkrätten.

Även om händelsen inte orsakade en kärnteknisk nödsituation, visade den hur regionala konflikter hotar kritisk civil infrastruktur.

Hundratals fartyg och tusentals sjöfarare fast

Störningarna i sjöfarten är en av krisens mest påtagliga effekter.

Tusentals sjömän har blivit strandsatta ombord på fartyg som inte kan lämna Persiska viken på ett säkert sätt. Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har varnat för en "aldrig tidigare skådad" humanitär situation som drabbat uppskattningsvis 20 000 sjöfarare som är fast till havs eftersom Hormuzsundet i stort sett är otillgängligt.

Uppgifter från militära och maritima källor tyder på att cirka 1 550 fartyg från 87 länder har suttit fast inne i Persiska viken under krisen, vilket understryker omfattningen av störningen av den globala handeln.

Försäkringsbolag, rederier och fraktföretag är fortfarande ovilliga att sända fartyg genom farleden så länge attackerna och de militära spänningarna fortsätter.

Gödselbrist och risker för livsmedelsförsörjningen

Utöver energimarknaderna drabbar krisen nu världens jordbruk.

Normalt passerar cirka en tredjedel av världens gödseltransporter genom Hormuzsundet. Eftersom transporterna är blockerade eller försenade varnar FN-tjänstemän för att bönder kan få svårt att få tag i gödsel i tid till planteringssäsongerna.

Humanitära tjänstemän säger att en utdragen störning kan innebära att tiotals miljoner människor riskerar svält, särskilt i regioner som redan är sårbara för livsmedelsbrist, såsom delar av Afrika och Asien.

FN:s livsmedelsorgan (FAO) har också varnat för att gödselbrist kan leda till lägre skördar och högre globala matpriser under de kommande månaderna om leveransvägarna förblir stängda.

FN-diplomatin har kört fast på grund av geopolitiska motsättningar

Trots krismöten och förhandlingar har den diplomatiska processen i FN i stort sett stannat av.

En resolution som syftade till att förbättra säkerheten och skydda navigeringen i Hormuzsundet fick stöd av en majoritet i säkerhetsrådet, men föll sedan Kina och Ryssland lade in sitt veto.

Anhängare av förslaget menade att det skulle bidra till att avskräcka från attacker mot sjöfarten och återuppta sjötrafiken. Ryssland och Kina invände att förslaget inte i tillräcklig utsträckning tog itu med de bredare orsakerna till konflikten och riskerade att eskalera spänningarna.

Vetot har lämnat säkerhetsrådet splittrat och begränsat dess förmåga att samordna ett gemensamt svar.

En kris med globala konsekvenser

Konfrontationen om Hormuzsundet omfattar nu flera sammanlänkade risker:

• militär eskalering i regionen
• hot mot civil och kärnteknisk infrastruktur
• förlamning av en av världens mest kritiska sjöfartskorridorer
• gödselbrist som kan få ringar på vattnet i livsmedelsmarknaderna

Fram till dess att sjötrafiken kan återupptas och diplomatin bryter det nuvarande dödläget, kommer krisen sannolikt att fortsätta påverka världshandeln, energimarknaderna och livsmedelsförsörjningen långt bortom Gulfregionen.

För närvarande förblir situationen en spänd blandning av militär konfrontation, humanitära problem och geopolitiska rivaliteter – som utspelar sig i en av världens mest strategiskt viktiga farleder.