Frankrike gör om förbudet mot sociala medier för under 15

Frankrike försöker på nytt reglera barns användning av sociala medier efter att landets författningsråd stoppade ett långtgående förbud för alla under 15 år. Nu handlar frågan inte bara om om minderåriga ska begränsas, utan om hur staten kan minska konkreta risker utan att inskränka ungas möjlighet att kommunicera mer än nödvändigt – och hur reglerna kan fungera inom EU. 315

Därför stoppades det första franska förbudet

I juli 2026 antog Frankrikes parlament en lag som skulle ha hindrat barn under 15 år från att öppna konton på sociala medier. Plattformarna skulle också ha behövt stänga befintliga konton för användare under 15. Reglerna var tänkta att börja gälla i september. 1219

Den 14 augusti underkände författningsrådet den centrala bestämmelsen. Rådet ansåg att ett generellt förbud var ett oproportionerligt ingrepp i yttrande- och kommunikationsfriheten. Bedömningen var också att lagen var för bred: den tog inte tillräcklig hänsyn till den enskilda minderårigas situation eller till vilka risker som är kopplade till olika tjänster. 315

Domen innebär inte att alla begränsningar för barns användning av nätplattformar är otillåtna. Däremot sätter den en hög tröskel för regler som i praktiken stänger ute minderåriga från digitala kommunikationstjänster i stor skala. 311

Nytt förslag: begränsa funktioner i stället för konton

Den franska regeringen har lämnat in ett omarbetat förslag. Enligt offentlig rapportering lämnar den nya modellen det generella tillträdesförbudet och ska i stället begränsa vissa plattformsfunktioner som beskrivs som skadliga eller beroendeframkallande för barn under 15 år. 56

Det är en tydlig förändring i lagens konstruktion:

• Den tidigare modellen skulle utestänga alla under 15 från sociala medier som kategori.
• Den nya, rapporterade modellen ska rikta in sig på specifika funktioner i tjänsterna, snarare än på all digital kommunikation. 6

Det finns ännu inte fastslagna uppgifter om den slutliga listan över funktioner, exakt vilka tjänster som omfattas eller hur ålderskontrollen ska genomföras. Just dessa detaljer blir avgörande, både för lagens verkliga effekt och för hur stora integritetskrav som läggs på användarna.

EU-rätten är en central del av omarbetningen

Frankrike har, enligt rapporteringen, anmält det omarbetade förslaget till EU-kommissionen. 6 Det placerar lagförslaget i ramen för EU:s tillsyn av nationella regler som kan påverka gränsöverskridande digitala tjänster.

En snävare, funktionsinriktad modell ligger också närmare författningsrådets kritik mot ett universellt förbud. Tanken är att skilja mellan risker som uppstår genom vissa produktutformningar, i stället för att behandla alla plattformar och alla under 15 på samma sätt. 1516

En anmälan är dock inte samma sak som ett godkännande. Underlaget visar inte om kommissionen kommer att stödja den slutliga franska modellen, vilken rättslig mekanism som väljs eller hur landet ska lösa frågor om ålderskontroll och integritet. Det är fortsatt de stora praktiska knäckfrågorna.

Macron vill också ha en gemensam EU-gräns

Parallellt har president Emmanuel Macron bett EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att lägga fram ny EU-lagstiftning som förbjuder sociala medier för barn under 15 i hela unionen. Hans brev, daterat den 29 augusti, kom efter att den franska lagen fallit i författningsrådet. 18

Det politiska argumentet är enkelt: de stora plattformarna verkar över nationsgränserna, medan skilda nationella åldersgränser och kontrollsystem kan ge ett splittrat regelverk. En EU-standard skulle kunna skapa en gemensam miniminivå för medlemsländerna. Men även en sådan lag måste balansera skyddet av barn mot minderårigas rätt att kommunicera och mot kravet på fungerande, integritetsskyddande ålderskontroll.

Fler EU-länder driver på

Frankrike är inte ensamt. Nederländerna och Spanien har också förespråkat en EU-gemensam minimiålder för sociala medier. Deras idé kan även omfatta datorspel, AI-chattbotar och andra digitala tjänster som bedöms innebära risker för unga. Länderna vill ha harmoniserad tillsyn på EU-nivå. 17

EU-kommissionen väntades presentera ett eget förslag samtidigt som trycket från medlemsländerna ökade. 1724 Någon enhetlig EU-linje är dock ännu inte beslutad. De olösta frågorna är bland annat:

• vilken minimiålder som är rimlig,
• om reglerna ska förbjuda konton helt eller begränsa vissa funktioner,
• vilka digitala tjänster som ska omfattas, och
• hur ålderskontroll kan vara effektiv utan att medföra oproportionerliga integritetsrisker.

Så ser modellerna ut i andra länder

Olika länder prövar nu tydligt olika vägar.

Australien: totalt stopp för under 16

Australien blev först i världen med att införa ett nationellt förbud mot sociala medier för under 16-åringar i december 2025. Reglerna omfattar stora plattformar som TikTok, YouTube, Instagram och Facebook. 34

Storbritannien: australiensisk modell och funktionsbegränsningar

Den brittiska regeringen planerar att förbjuda sociala medier för personer under 16 år med Australiens modell som förebild, tillsammans med skärpta krav på plattformarnas ålderskontroller. För under 18-åringar planeras dessutom begränsningar av funktioner som direktsändningar och kontakt med okända. De första reglerna väntades läggas fram för parlamentet före årets slut, med planerat införande våren 2027. 3233

Japan: skyddsåtgärder utan ett generellt förbud

Japan har hittills avvisat ett heltäckande åldersbaserat förbud mot sociala medier. Diskussionen har i stället handlat om starkare ålderskontroller, säkrare standardinställningar, begränsningar av funktioner och ett större ansvar för plattformsföretagen. 5053

Frankrikes dom sätter fingret på kärnfrågan

Det franska avgörandet har blivit ett viktigt testfall i den internationella vågen av regler för ungas användning av sociala medier. Det visar att staten kan vidta skyddsåtgärder för barn, men att ett totalförbud kan falla om det begränsar kommunikationen alltför brett eller inte kan motiveras i förhållande till de risker som det ska motverka. 315

Frankrikes nya förslag, Macrons krav på EU-regler och de skilda modellerna i Australien, Storbritannien och Japan pekar mot samma olösta utmaning: skyddet för barn på nätet avgörs inte bara av vilken ålder som väljs, utan av hur träffsäkra, proportionerliga och möjliga att genomdriva reglerna är.