Frankrike pressar på för EU-intäkter över 60 miljarder euro

Frankrike vill att EU ska få in mer än 60 miljarder euro om året till den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Det handlar inte om ett fristående franskt skatteförslag, utan om att ge större politisk tyngd åt EU-kommissionens paket om nya så kallade egna medel från juli 2025 – och möjligen komplettera det med fler intäktskällor på EU-nivå. Paris vill finansiera gemensamma satsningar, bland annat försvar och konkurrenskraft, utan att medlemsländerna ensamma behöver höja sina direkta inbetalningar till EU-budgeten. 734

En viktig nyans är att förslagen ofta kallas EU-skatter, men EU-kommissionen framhåller att unionen inte har en allmän befogenhet att beskatta medborgarna. I stället ska delar av vissa intäkter föras över till EU-budgeten, eller medlemsstaterna göra bidrag enligt systemet för egna medel. 4

Fem nya intäktskällor på bordet

Kommissionens paket från juli 2025 består av fem delar:

1. ETS1: 30 procent av intäkterna från den befintliga första delen av EU:s utsläppshandelssystem ska gå till EU-budgeten. Beräknad genomsnittlig årsintäkt: 9,6 miljarder euro. 4
2. CBAM: 75 procent av intäkterna från EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen ska tillfalla EU-budgeten. CBAM innebär i praktiken en koldioxidrelaterad avgift på vissa importvaror. Beräknad årsintäkt: 1,4 miljarder euro. 4
3. Ej insamlat e-avfall: ett nationellt bidrag på 2 euro per kilo elektrisk och elektronisk utrustning som inte samlas in för återvinning. Beräknad årsintäkt: omkring 15 miljarder euro. 36
4. TEDOR: ett bidrag motsvarande 15 procent av intäkterna från harmoniserade miniminivåer för punktskatt på tillverkad tobak och närliggande produkter. 16
5. CORE: ett progressivt bidrag från stora företag med en årlig nettoomsättning från 100 miljoner euro. 316

De fem nya egna medlen beräknas tillsammans ge 43,9 miljarder euro per år i 2025 års priser, eller 49,4 miljarder euro i löpande priser. När även föreslagna förändringar av redan befintliga egna medel räknas in uppskattas hela paketet till 58,2 miljarder euro per år i 2025 års priser, motsvarande 65,6 miljarder euro i löpande priser. Det är den senare siffran som förklarar hur Frankrikes mål på över 60 miljarder euro hänger ihop med kommissionens bredare paket. 17

Klimat och e-avfall har starkast stöd

De mest politiskt gångbara delarna tycks för närvarande vara de klimatrelaterade intäkterna och bidraget kopplat till e-avfall. ETS1 bygger på en redan etablerad intäktskälla från utsläppshandeln. CBAM motiveras med att import med höga koldioxidutsläpp ska bidra, medan e-avfallsmodellen ligger i linje med EU:s mål om en mer cirkulär ekonomi. I förhandlingarna pekas CBAM och e-avfall ut som de alternativ där enighet ligger närmast. 267

Andra delar möter större motstånd:

• CORE är kontroversiell eftersom regeringar oroar sig för effekterna på företag som har verksamhet eller huvudkontor i deras länder. Frankrike har dock gett sitt stöd till modellen. 8
• TEDOR är svår att få igenom eftersom tobaksskatterna är en viktig nationell intäktskälla. 6

Beloppen är dessutom prognoser, inte garanterade intäkter. Utfallet beror bland annat på koldioxidpriser, importvolymer, uppgifter om avfallsinsamling och den slutliga utformning som medlemsstaterna enas om. 1722

Därför driver Frankrike frågan

Frankrikes pådrivande roll hänger nära samman med landets ansträngda statsfinanser. EU-kommissionen bedömde att Frankrikes offentliga underskott skulle ligga på 5,1 procent av BNP både 2025 och 2026, samtidigt som ränteutgifterna väntas fortsätta stiga. 2831

För Paris kan en större EU-gemensam intäktsbas bidra till finansieringen av gemensamma prioriteringar utan att allt måste täckas genom högre nationella EU-avgifter. Det är särskilt betydelsefullt för en regering med begränsat utrymme att öka upplåning eller inhemska skatter. Frankrike har också motsatt sig att nästa EU-budget krymps. 34

Fler avgifter som Paris vill utreda

Frankrikes politiska ambition sträcker sig längre än kommissionens fem förslag. Paris vill även undersöka intäkter från stora teknikföretag, inklusive USA-kopplade plattformar, och från utländska förorenare, i stället för att främst höja medlemsländernas bidrag. 34

Förslag som Europaparlamentet har diskuterat och som kommissionen har granskat omfattar bland annat avgifter kopplade till:

• stora digitala plattformar eller digitala tjänster,
• kryptotillgångar eller kryptorelaterad verksamhet,
• onlinespel och vadslagning,
• en möjlig utvidgning av koldioxidjusteringar vid gränsen. 273038

Dessa idéer ska inte blandas ihop med åtgärderna i paketet från juli 2025. De är ytterligare alternativ under diskussion, inte beslutade EU-intäkter. 327

Nästa steg: mål före årsskiftet 2026

Europeiska rådets ordförande António Costa siktar på en politisk uppgörelse om intäktspaketet i oktober 2026. Därefter är målet att nå en överenskommelse om hela budgetramen för 2028–2034 före utgången av 2026. 6

Datumen är politiska målsättningar, inte säkra deadlines. Beslut om EU:s egna medel kräver enhällighet mellan medlemsstaterna och ratificering enligt respektive lands konstitutionella regler. De mest omstridda delarna – särskilt intäkter från företag och tobak – kan därför avgöra om tidsplanen håller. 617

Slutsatsen

Frankrike föreslår alltså inte en enda ny skatt på 60 miljarder euro. Landet försöker samla stöd för en portfölj av EU-intäkter: fem nya förslag som beräknas ge ungefär 44 miljarder euro om året, plus ändringar i befintliga intäktsregler som lyfter helheten över 60 miljarder euro i löpande priser. Den tidiga politiska samsynen är starkast kring utsläppshandel, CBAM och e-avfall. Företags-, tobaks-, digital-, krypto- och spelrelaterade avgifter väntar sannolikt hårdare förhandlingar. 617