Berd är en inbyggd skrivbordsklient för arbete med AI-agenter över flera projekt, verktyg, färdigheter och modeller. Huvudpoängen är inte en ny språkmodell eller en ny agentmotor, utan den beständiga arbetsytan runt dessa komponenter: en plats där projektets sammanhang kan organiseras och där användaren kan byta agentramverk utan att bygga om hela arbetsflödet.
Det är viktigt att skilja på Berd och Goose. Goose är Blocks öppna agentramverk och runtime, alltså den del som kör agentens arbetsloop. Berd är det grafiska skrivbordslagret som ger användaren ett enhetligt sätt att arbeta med Goose och andra agenter. Block uppger att Berd växte fram ur företagets erfarenheter av Goose och av att arbeta med flera modeller och agentramverk.
Berd använder Agent Client Protocol, förkortat ACP, som ett gemensamt gränssnitt mellan skrivbordsklienten och agentramverken. Tanken är att slippa bygga en separat specialkoppling för varje agent: ett ACP-kompatibelt ramverk ska kunna kommunicera med en kompatibel klient via samma protokoll. I den beskrivna arbetsmodellen ingår Goose, Claude Code, Codex och andra verktyg.
I praktiken är Berd ett gränssnitt och en samordnare – inte en universell ersättning för varje leverantörs installation. Goose kan användas som Blocks medföljande eller nära integrerade runtime, medan Claude Code och Codex fortfarande kräver sina egna installationer, konton, abonnemang eller inloggningsuppgifter. Den valda agenten avgör också vilken modellleverantör som får ta emot instruktioner, källkod och verktygsresultat.
Teknikstacken består enligt rapporteringen av Tauri 2 och ett React 19-gränssnitt. Resultatet är en skrivbordsapplikation, inte enbart en webbaserad arbetsyta, med versioner för macOS, Windows och Linux.
Den offentliga releasen var version 0.6.2. Uppgiften om 91 bidragsgivare bör däremot förstås som en ögonblicksbild från ett kodförråd och inte som ett löfte om fortsatt extern styrning eller communityförvaltning.
Distributionsmodellen passar utvecklare som vill ha projektfiler och agentsessioner nära sin vanliga lokala utvecklingsmiljö. Samtidigt ansvarar användaren för typiska skrivbordsfrågor som uppdateringar, lokala behörigheter, agentkonfiguration och skydd av inloggningsuppgifter.
Berds local-first-design innebär att appen samt projekt- och samtalshistoriken lagras lokalt i stället för i en värd Block-arbetsyta. Det skapar en tydlig integritetsgräns, men ska inte förväxlas med att all AI-bearbetning sker lokalt.
När en agent använder en molnmodell, ett fjärr-API eller ett externt verktyg kan instruktioner, källkod, filer och verktygsresultat fortfarande lämna datorn. Integriteten beror därför både på Berd och på det valda agentramverket, modellföretaget, verktygen och konfigurationen.
Det tillgängliga underlaget fastställer inte någon definitiv policy för telemetri i Berd och identifierar inte heller en specifik implementation av operativsystemets lösenordsvalv eller nyckelring. Den som överväger Berd för känsligt arbete bör kontrollera den aktuella dokumentationen om säkerhet och integritet i projektets kodförråd före driftsättning.
Själva Berd är gratis att använda och släpps under Apache-2.0-licensen. Det betyder däremot inte att varje agentkörning är kostnadsfri. Användaren behöver normalt stå för de abonnemang eller API-nycklar som krävs av den valda modellen och agenten, och leverantörerna kan ta betalt för användningen.
Kostnadsbilden är därför uppdelad:
Berd verkar i första hand vara byggt som ett individuellt, lokalt utvecklarverktyg – inte som en färdig plattform för central företagsadministration. Uttrycket ”distribution seams” beskriver det operativa arbete som krävs för att gå från en användbar skrivbordsapp till en produkt som kan hanteras i större organisationer.
Det kan handla om styrd installation och uppdatering, identitets- och åtkomstkontroller, provisionering av inloggningsuppgifter, nätverks- och proxyregler, revisionsloggar, support och policyer för vad agenter får göra. Det tillgängliga underlaget visar inte att Berd redan erbjuder ett komplett lager för alla dessa behov. Företag bör därför se dem som frågor att verifiera vid införandet, inte som underförstådda funktioner i Apache-2.0-releasen.
Att en extern pull request stängs automatiskt är ett beslut om bidragsprocessen. Det kan innebära att underhållarna vill att ändringsförslag först diskuteras i issues, eller att det publika kodförrådet speglar en intern källa som Block använder för utvecklingen.
Beteendet upphäver inte Apache-2.0-licensen. Det går fortfarande att granska, använda, ändra och forka koden enligt licensvillkoren. Underlaget fastställer däremot inte Blocks exakta skäl till att externa pull requests stängs. Det vore därför spekulativt att tillskriva policyn säkerhet, licensfrågor eller motstånd mot externa bidrag.
Berd och Buzz riktar sig mot olika nivåer av samarbete.
Berd är den individuella skrivbordsarbetsytan. En person använder appen för att styra agenter över lokala projekt, filer, färdigheter och sessioner.
Buzz är den gemensamma arbetsytan. Block lanserade Buzz den 21 juli 2026 som en delad miljö där människor och AI-agenter kommunicerar. Fokus ligger på att projektets identitet, behörigheter och historik ska bestå även när modell eller agentramverk byts ut. Buzz stöder Claude Code, Codex, Goose och andra ACP-kompatibla agenter.
Buzz kan dessutom konfigureras med en egen relay, exempelvis en relay som körs lokalt eller på infrastruktur som operatören själv kontrollerar. Samarbetslagret behöver alltså inte automatiskt använda Blocks servrar, även om ansvaret för drift och säkerhet då flyttas till operatören.
Projekten hänger ihop genom sitt modell- och ramverksneutrala synsätt, men det finns inget belägg i materialet för en planerad sammanslagning av Berd och Buzz eller för en gemensam framtida produktplan.
Blocks offentliga beskrivning positionerar Berd som en flexibel arbetsyta för projekt, verktyg, färdigheter, modeller och agent-runtime – inte som ett gränssnitt enbart för Goose. Denna utbytbarhet är den tydligaste framtidsinriktning som stöds av underlaget.
Det finns däremot inte tillräckligt bekräftad information för att slå fast en färdig plan för företagsadministration, telemetri, förändrad prissättning eller en formell Berd–Buzz-integration. De frågorna får därför förbli öppna tills Block dokumenterar dem i projektets kodförråd eller i ett framtida tillkännagivande.
Berd är en inbyggd skrivbordsklient för arbete med AI-agenter över flera projekt, verktyg, färdigheter och modeller. Huvudpoängen är inte en ny språkmodell eller en ny agentmotor, utan den beständiga arbetsytan runt dessa komponenter: en plats där projektets sammanhang kan organiseras och där användaren kan byta agentramverk utan att bygga om hela arbetsflödet.
Det är viktigt att skilja på Berd och Goose. Goose är Blocks öppna agentramverk och runtime, alltså den del som kör agentens arbetsloop. Berd är det grafiska skrivbordslagret som ger användaren ett enhetligt sätt att arbeta med Goose och andra agenter. Block uppger att Berd växte fram ur företagets erfarenheter av Goose och av att arbeta med flera modeller och agentramverk.
Berd använder Agent Client Protocol, förkortat ACP, som ett gemensamt gränssnitt mellan skrivbordsklienten och agentramverken. Tanken är att slippa bygga en separat specialkoppling för varje agent: ett ACP-kompatibelt ramverk ska kunna kommunicera med en kompatibel klient via samma protokoll. I den beskrivna arbetsmodellen ingår Goose, Claude Code, Codex och andra verktyg.
I praktiken är Berd ett gränssnitt och en samordnare – inte en universell ersättning för varje leverantörs installation. Goose kan användas som Blocks medföljande eller nära integrerade runtime, medan Claude Code och Codex fortfarande kräver sina egna installationer, konton, abonnemang eller inloggningsuppgifter. Den valda agenten avgör också vilken modellleverantör som får ta emot instruktioner, källkod och verktygsresultat.
Teknikstacken består enligt rapporteringen av Tauri 2 och ett React 19-gränssnitt. Resultatet är en skrivbordsapplikation, inte enbart en webbaserad arbetsyta, med versioner för macOS, Windows och Linux.
Den offentliga releasen var version 0.6.2. Uppgiften om 91 bidragsgivare bör däremot förstås som en ögonblicksbild från ett kodförråd och inte som ett löfte om fortsatt extern styrning eller communityförvaltning.
Distributionsmodellen passar utvecklare som vill ha projektfiler och agentsessioner nära sin vanliga lokala utvecklingsmiljö. Samtidigt ansvarar användaren för typiska skrivbordsfrågor som uppdateringar, lokala behörigheter, agentkonfiguration och skydd av inloggningsuppgifter.
Berds local-first-design innebär att appen samt projekt- och samtalshistoriken lagras lokalt i stället för i en värd Block-arbetsyta. Det skapar en tydlig integritetsgräns, men ska inte förväxlas med att all AI-bearbetning sker lokalt.
När en agent använder en molnmodell, ett fjärr-API eller ett externt verktyg kan instruktioner, källkod, filer och verktygsresultat fortfarande lämna datorn. Integriteten beror därför både på Berd och på det valda agentramverket, modellföretaget, verktygen och konfigurationen.
Det tillgängliga underlaget fastställer inte någon definitiv policy för telemetri i Berd och identifierar inte heller en specifik implementation av operativsystemets lösenordsvalv eller nyckelring. Den som överväger Berd för känsligt arbete bör kontrollera den aktuella dokumentationen om säkerhet och integritet i projektets kodförråd före driftsättning.
Själva Berd är gratis att använda och släpps under Apache-2.0-licensen. Det betyder däremot inte att varje agentkörning är kostnadsfri. Användaren behöver normalt stå för de abonnemang eller API-nycklar som krävs av den valda modellen och agenten, och leverantörerna kan ta betalt för användningen.
Kostnadsbilden är därför uppdelad:
Berd verkar i första hand vara byggt som ett individuellt, lokalt utvecklarverktyg – inte som en färdig plattform för central företagsadministration. Uttrycket ”distribution seams” beskriver det operativa arbete som krävs för att gå från en användbar skrivbordsapp till en produkt som kan hanteras i större organisationer.
Det kan handla om styrd installation och uppdatering, identitets- och åtkomstkontroller, provisionering av inloggningsuppgifter, nätverks- och proxyregler, revisionsloggar, support och policyer för vad agenter får göra. Det tillgängliga underlaget visar inte att Berd redan erbjuder ett komplett lager för alla dessa behov. Företag bör därför se dem som frågor att verifiera vid införandet, inte som underförstådda funktioner i Apache-2.0-releasen.
Att en extern pull request stängs automatiskt är ett beslut om bidragsprocessen. Det kan innebära att underhållarna vill att ändringsförslag först diskuteras i issues, eller att det publika kodförrådet speglar en intern källa som Block använder för utvecklingen.
Beteendet upphäver inte Apache-2.0-licensen. Det går fortfarande att granska, använda, ändra och forka koden enligt licensvillkoren. Underlaget fastställer däremot inte Blocks exakta skäl till att externa pull requests stängs. Det vore därför spekulativt att tillskriva policyn säkerhet, licensfrågor eller motstånd mot externa bidrag.
Berd och Buzz riktar sig mot olika nivåer av samarbete.
Berd är den individuella skrivbordsarbetsytan. En person använder appen för att styra agenter över lokala projekt, filer, färdigheter och sessioner.
Buzz är den gemensamma arbetsytan. Block lanserade Buzz den 21 juli 2026 som en delad miljö där människor och AI-agenter kommunicerar. Fokus ligger på att projektets identitet, behörigheter och historik ska bestå även när modell eller agentramverk byts ut. Buzz stöder Claude Code, Codex, Goose och andra ACP-kompatibla agenter.
Buzz kan dessutom konfigureras med en egen relay, exempelvis en relay som körs lokalt eller på infrastruktur som operatören själv kontrollerar. Samarbetslagret behöver alltså inte automatiskt använda Blocks servrar, även om ansvaret för drift och säkerhet då flyttas till operatören.
Projekten hänger ihop genom sitt modell- och ramverksneutrala synsätt, men det finns inget belägg i materialet för en planerad sammanslagning av Berd och Buzz eller för en gemensam framtida produktplan.
Blocks offentliga beskrivning positionerar Berd som en flexibel arbetsyta för projekt, verktyg, färdigheter, modeller och agent-runtime – inte som ett gränssnitt enbart för Goose. Denna utbytbarhet är den tydligaste framtidsinriktning som stöds av underlaget.
Det finns däremot inte tillräckligt bekräftad information för att slå fast en färdig plan för företagsadministration, telemetri, förändrad prissättning eller en formell Berd–Buzz-integration. De frågorna får därför förbli öppna tills Block dokumenterar dem i projektets kodförråd eller i ett framtida tillkännagivande.