Dödsfall efter vapenvilan

WHO:s genomgångar, med uppgifter från det palestinska hälsoministeriet, visar att våldet fortsatte efter att vapenvilan trädde i kraft.

• Per den 31 december 2025 hade cirka 416 personer dödats och 1 272 skadats i Gaza sedan vapenvilan inleddes den 10 oktober 2025.
• FN:s orienteringar för säkerhetsrådet beskrev vapenstilleståndet som bräckligt, där civila fortsatte att lida av konsekvenserna av sporadiska attacker och osäkerhet.

Dessa siffror indikerar att stridernas intensitet minskade jämfört med tidigare skeden av kriget, men att vapenvilan inte helt stoppade dödliga incidenter i Gaza.

Fortsatta attacker mot sjukvården

WHO:s övervakning visar också att våldet mot sjukvårdsinrättningar och personal fortsatte.

• 449 attacker mot sjukvården rapporterades i det ockuperade palestinska territoriet under 2025.
• Av dessa skedde 216 i Gaza, vilket orsakade 112 dödsfall och 305 skador.

WHO har upprepade gånger varnat för att sådana attacker förvärrar ett redan överbelastat sjukvårdssystem. Under 2026 fördömde organisationen en attack mot Indonesiska sjukhuset och noterade att flera attacker mot sjukvårdsinrättningar hade ägt rum under de föregående veckorna, vilket resulterade i dödsfall, skador och tvångsevakueringar av patienter och personal.

Sjukhus under extrem press

Även under vapenstilleståndsperioden förblev Gazas sjukvårdsinfrastruktur svårt skadad.

WHO-tjänstemän rapporterade att:

• Inga sjukhus i Gaza var fullt fungerande, och endast 14 av territoriets 36 sjukhus var i drift överhuvudtaget, många endast delvis.
• Omfattande skador på anläggningar över hela territoriet gjorde att sjukvårdssystemet kämpade för att återställa tjänster.

Sjukhusen har också lidit av kronisk brist på bränsle, elektricitet, vatten och medicinsk personal. Dessa brister begränsar möjligheten att utföra operationer, driva intensivvårdsavdelningar eller tillhandahålla behandling för kroniska sjukdomar och mödrahälsovård.

Akut brist på läkemedel och medicinsk utrustning

WHO:s rapporter belyser ihållande brist på viktiga läkemedel och utrustning.

Sjukvårdsinrättningar i Gaza har rapporterat:

• allvarlig brist på viktiga läkemedel och medicinska förnödenheter,
• avbrott i el- och bränsleförsörjningen som behövs för att driva sjukhusens generatorer,
• begränsad tillgång på personal och utrustning på grund av den långvariga konflikten.

För att försöka stabilisera systemet uppger WHO att man levererade medicinska förnödenheter till ett värde av cirka 60 miljoner US-dollar över det ockuperade palestinska territoriet under 2025, även om behoven fortsatte att vida överstiga tillgängliga resurser.

Restriktioner för humanitära och medicinska förnödenheter

FN:s humanitära rapportering indikerar att administrativa och säkerhetsrelaterade restriktioner för bistånd har bromsat flödet av kritiska förnödenheter till Gaza även efter vapenvilan.

• Godkännandeprocesserna för humanitär last – inklusive varor som Israel kategoriserar som ”dual‑use”-varor – förblev en stor flaskhals under vapenstilleståndsperioden.
• Hjälporganisationer rapporterade att många förfrågningar om att få in hjälpmaterial till Gaza avslogs; en FN-orientering noterade över 100 avvisade förfrågningar inom den första månaden efter vapenvilan.

Dessa restriktioner påverkade inte bara byggmaterial utan även utrustning som behövdes för att återställa sjukhus eller vatten- och sanitetsanläggningar.

Inverkan på humanitära organisationer

Medicinska och humanitära grupper uppger att tillträdesrestriktionerna har begränsat deras förmåga att leverera bistånd.

• Médecins Sans Frontières (MSF) rapporterade ingen större förbättring när det gäller tillförseln av deras medicinska humanitära förnödenheter till Gaza omedelbart efter vapenvilan.
• FN-organ varnade också för att stora mängder humanitära förnödenheter förblev utanför Gaza trots att de var redo för leverans.

Humanitära tjänstemän säger att dessa flaskhalsar har bromsat ansträngningarna att återuppbygga sjukvårdstjänster och tillgodose akuta civila behov.

Debatt i FN:s säkerhetsråd

Det internationella samfundet har vid upprepade tillfällen diskuterat vapenstilleståndets genomförande i FN:s säkerhetsråd.

• I resolution 2803 (2025) stödde säkerhetsrådet en bredare plan som syftade till att avsluta Gazakonflikten och stabilisera territoriet.
• FN-informatörer berättade senare för rådet att vapenvilan förblev bräcklig och ofullständig, med fortsatt våld och allvarliga humanitära behov som fortsatte att hota framstegen.

Diskussionerna i säkerhetsrådet har i stort sett kretsat kring två frågor: att säkerställa att vapenvilan håller och att dramatiskt öka det humanitära tillträdet till Gaza.

Hela bilden enligt WHO:s rapportering

WHO:s bedömningar betonar konsekvent att vapenvilan minskade stridernas omfattning men inte löste Gazas hälsokris. Organisationen rapporterar en kombination av faktorer som upprätthåller nödläget:

• fortsatta dödsfall efter vapenvilan
• upprepade attacker som påverkar sjukvården
• skadade och delvis fungerande sjukhus
• allvarlig brist på läkemedel, bränsle och personal
• restriktioner som bromsar inflödet av humanitära förnödenheter

Tillsammans innebär dessa förhållanden att Gazas sjukvårdssystem fortfarande är under extrem press även under perioder med minskade fientligheter.

För humanitära organisationer är den centrala utmaningen att återställa grundläggande sjukvårdskapacitet samtidigt som man säkerställer fortsatt humanitärt tillträde och skydd för sjukvårdsinrättningar och personal.

Dödsfall efter vapenvilan

WHO:s genomgångar, med uppgifter från det palestinska hälsoministeriet, visar att våldet fortsatte efter att vapenvilan trädde i kraft.

• Per den 31 december 2025 hade cirka 416 personer dödats och 1 272 skadats i Gaza sedan vapenvilan inleddes den 10 oktober 2025.
• FN:s orienteringar för säkerhetsrådet beskrev vapenstilleståndet som bräckligt, där civila fortsatte att lida av konsekvenserna av sporadiska attacker och osäkerhet.

Dessa siffror indikerar att stridernas intensitet minskade jämfört med tidigare skeden av kriget, men att vapenvilan inte helt stoppade dödliga incidenter i Gaza.

Fortsatta attacker mot sjukvården

WHO:s övervakning visar också att våldet mot sjukvårdsinrättningar och personal fortsatte.

• 449 attacker mot sjukvården rapporterades i det ockuperade palestinska territoriet under 2025.
• Av dessa skedde 216 i Gaza, vilket orsakade 112 dödsfall och 305 skador.

WHO har upprepade gånger varnat för att sådana attacker förvärrar ett redan överbelastat sjukvårdssystem. Under 2026 fördömde organisationen en attack mot Indonesiska sjukhuset och noterade att flera attacker mot sjukvårdsinrättningar hade ägt rum under de föregående veckorna, vilket resulterade i dödsfall, skador och tvångsevakueringar av patienter och personal.

Sjukhus under extrem press

Även under vapenstilleståndsperioden förblev Gazas sjukvårdsinfrastruktur svårt skadad.

WHO-tjänstemän rapporterade att:

• Inga sjukhus i Gaza var fullt fungerande, och endast 14 av territoriets 36 sjukhus var i drift överhuvudtaget, många endast delvis.
• Omfattande skador på anläggningar över hela territoriet gjorde att sjukvårdssystemet kämpade för att återställa tjänster.

Sjukhusen har också lidit av kronisk brist på bränsle, elektricitet, vatten och medicinsk personal. Dessa brister begränsar möjligheten att utföra operationer, driva intensivvårdsavdelningar eller tillhandahålla behandling för kroniska sjukdomar och mödrahälsovård.

Akut brist på läkemedel och medicinsk utrustning

WHO:s rapporter belyser ihållande brist på viktiga läkemedel och utrustning.

Sjukvårdsinrättningar i Gaza har rapporterat:

• allvarlig brist på viktiga läkemedel och medicinska förnödenheter,
• avbrott i el- och bränsleförsörjningen som behövs för att driva sjukhusens generatorer,
• begränsad tillgång på personal och utrustning på grund av den långvariga konflikten.

För att försöka stabilisera systemet uppger WHO att man levererade medicinska förnödenheter till ett värde av cirka 60 miljoner US-dollar över det ockuperade palestinska territoriet under 2025, även om behoven fortsatte att vida överstiga tillgängliga resurser.

Restriktioner för humanitära och medicinska förnödenheter

FN:s humanitära rapportering indikerar att administrativa och säkerhetsrelaterade restriktioner för bistånd har bromsat flödet av kritiska förnödenheter till Gaza även efter vapenvilan.

• Godkännandeprocesserna för humanitär last – inklusive varor som Israel kategoriserar som ”dual‑use”-varor – förblev en stor flaskhals under vapenstilleståndsperioden.
• Hjälporganisationer rapporterade att många förfrågningar om att få in hjälpmaterial till Gaza avslogs; en FN-orientering noterade över 100 avvisade förfrågningar inom den första månaden efter vapenvilan.

Dessa restriktioner påverkade inte bara byggmaterial utan även utrustning som behövdes för att återställa sjukhus eller vatten- och sanitetsanläggningar.

Inverkan på humanitära organisationer

Medicinska och humanitära grupper uppger att tillträdesrestriktionerna har begränsat deras förmåga att leverera bistånd.

• Médecins Sans Frontières (MSF) rapporterade ingen större förbättring när det gäller tillförseln av deras medicinska humanitära förnödenheter till Gaza omedelbart efter vapenvilan.
• FN-organ varnade också för att stora mängder humanitära förnödenheter förblev utanför Gaza trots att de var redo för leverans.

Humanitära tjänstemän säger att dessa flaskhalsar har bromsat ansträngningarna att återuppbygga sjukvårdstjänster och tillgodose akuta civila behov.

Debatt i FN:s säkerhetsråd

Det internationella samfundet har vid upprepade tillfällen diskuterat vapenstilleståndets genomförande i FN:s säkerhetsråd.

• I resolution 2803 (2025) stödde säkerhetsrådet en bredare plan som syftade till att avsluta Gazakonflikten och stabilisera territoriet.
• FN-informatörer berättade senare för rådet att vapenvilan förblev bräcklig och ofullständig, med fortsatt våld och allvarliga humanitära behov som fortsatte att hota framstegen.

Diskussionerna i säkerhetsrådet har i stort sett kretsat kring två frågor: att säkerställa att vapenvilan håller och att dramatiskt öka det humanitära tillträdet till Gaza.

Hela bilden enligt WHO:s rapportering

WHO:s bedömningar betonar konsekvent att vapenvilan minskade stridernas omfattning men inte löste Gazas hälsokris. Organisationen rapporterar en kombination av faktorer som upprätthåller nödläget:

• fortsatta dödsfall efter vapenvilan
• upprepade attacker som påverkar sjukvården
• skadade och delvis fungerande sjukhus
• allvarlig brist på läkemedel, bränsle och personal
• restriktioner som bromsar inflödet av humanitära förnödenheter

Tillsammans innebär dessa förhållanden att Gazas sjukvårdssystem fortfarande är under extrem press även under perioder med minskade fientligheter.

För humanitära organisationer är den centrala utmaningen att återställa grundläggande sjukvårdskapacitet samtidigt som man säkerställer fortsatt humanitärt tillträde och skydd för sjukvårdsinrättningar och personal.