Israels försvarsmakt, IDF, beskrev insatsen som en brigadledd operation där säkerhetsstyrkor förhörde personer som armén kallade misstänkta. IDF bekräftade att de frihetsberövade märktes under förhörsprocessen, men förklarade inte närmare varför det var nödvändigt att skriva nummer direkt på deras hud.
Israelska styrkor sökte igenom bostäder och grep invånare på flera håll i staden. The Jerusalem Post rapporterade att IDF uppgav att två personer som påstods vara terrorister hade gripits och att trupper hade genomsökt mer än 100 hus. Andra rapporter återgav lokala uppgifter om att dussintals personer, däribland kvinnor, frihetsberövades. Det exakta antalet kan inte fastställas utifrån det tillgängliga materialet.
IDF erkände att styrkorna hade märkt personer som förhördes. Arméns förklaring var administrativ: de berörda beskrevs som misstänkta och numren ska ha använts för identifiering under operationens förhör. Samtidigt framställde militären agerandet som allvarligt, snarare än som en accepterad generell policy.
Armén uppgav att befäl hade betonat allvaret i det som hänt för de inblandade soldaterna och att ”lärdomar har dragits”. De levererade rapporterna anger däremot inget specifikt straff, någon utredning eller någon officer som hållits ansvarig efter händelsen i Qabatiya.
Svaret väckte ytterligare frågor eftersom IDF hade kommenterat ett liknande agerande bara några månader tidigare. I april sade armén att soldater hade visat dåligt omdöme efter att ha märkt palestinska kvinnors händer med nummer när de släpptes in i Jenins flyktingläger under militär kontroll.
Den arabiske oppositionspolitikern Ahmad Tibi fördömde bilderna och sade att de förde tankarna till ”mörka tider”. Människorättsförespråkare beskrev på motsvarande sätt numreringen av personer under militär kontroll som förnedrande och avhumaniserande. Det är kritikers beskrivningar av praktiken, inte IDF:s egen förklaring till varför den användes.
Det var framför allt märkningens synlighet som väckte starka reaktioner. Nummer i pannor och på armar gjorde mer än att skilja personer åt: de reducerade offentligt människor till beteckningar medan de hölls frihetsberövade och förhördes. Källorna dokumenterar själva praktiken och kritiken mot den, men fastslår inte soldaternas exakta avsikt utöver militärens uppgift att numren användes för identifiering under förhör.
Aprilfallet gällde palestinier som fick gå in i Jenins flyktingläger för att kontrollera sina hem och hämta tillhörigheter under strikta militära restriktioner. Middle East Eye rapporterade att dussintals kvinnor fick nummer skrivna på händerna. Andra uppgifter angav att omkring 120 kvinnor hade tillåtits gå in i lägret.
Situationen i Qabatiya var en annan: där skedde märkningen under en räd och en förhörsinsats, inte i samband med en organiserad återvändning till ett avspärrat läger. Båda händelserna omfattade dock samma grundläggande metod – att skriva nummer på palestinska civilas kroppar. Därför väckte den senare incidenten frågor om hur effektivt IDF:s tidigare besked hade varit, då armén kallat agerandet olämpligt och sagt att det skulle upphöra.
Qabatiya-räden ägde rum samtidigt som rapporter pekade på en ökning av judiskt nationalistiskt motiverad brottslighet och bosättarattacker på den ockuperade Västbanken. Uppgifter från Israels säkerhetsapparat, rapporterade av den israeliska public service-kanalen Kan, räknade till 660 sådana incidenter under årets första sex månader. En rapport jämförde siffran med 440 incidenter under första halvåret 2025, medan annan rapportering använde 405 som jämförelsetal och beskrev ökningen som 63 procent.
Skillnaden visar hur statistiken har presenterats och jämförts. Kategorien är dessutom en israelisk säkerhetsklassificering, inte en enhetlig brottstyp. De rapporterade fallen kan omfatta sammandrabbningar, vandalism, mordbrand, vägblockader och angrepp mot egendom. Siffrorna tyder därför på en rapporterad ökning av nationalistiska eller bosättarrelaterade incidenter, men de förklarar inte i sig varför personer märktes i Qabatiya och bevisar inte att händelserna ingick i en gemensam samordnad policy.
Det tillgängliga underlaget stöder fyra tydliga slutsatser:
Materialet fastställer däremot inte någon direkt koppling mellan numreringen av de frihetsberövade och planer på att flytta vissa civila ordnings- och verkställighetsbefogenheter på Västbanken från militären till polisen. Inte heller kan den rapporterade uppgiften från det palestinska hälsoministeriet om fler än 1 100 dödade palestinier på Västbanken sedan oktober 2023 verifieras självständigt utifrån de angivna källorna. Sådana bredare politiska och rättsliga påståenden bör därför hållas åtskilda från de dokumenterade omständigheterna kring räden i Qabatiya.