Ett oidentifierat föremål, som misstänktes vara en drönare, upptäcktes i litauiskt luftrum på morgonen den 18 oktober. Larmet ledde till skyddsvarningar, en Natoinsats och ett tillfälligt stopp för flygtrafiken vid Kaunas flygplats. Senare skadade vrakdelar en bil i norra Litauen. Ingen skadades, och uppgifterna om föremålets exakta färdväg och orsak till kursändringen gick isär.
3
4
8
11
Larm och stridsflygplan i luften
Litauisk radar upptäckte föremålet vid sextiden på morgonen. Invånare i landets centrala och norra delar uppmanades att söka skydd i ungefär en timme. Röda varningar utfärdades i länen Šiauliai och Panevėžys.
1
24
30
Två italienska Eurofighter-plan, som deltog i Natos luftövervakning, skickades upp. Moln och dimma gjorde att piloterna inte kunde identifiera föremålet visuellt, och planen försökte inte skjuta ned det.
3
4 Kaunas flygplats stoppade tillfälligt flygtrafiken och öppnade igen klockan 07.49 lokal tid.
4
Även grannlandet Lettland utfärdade en varning som omfattade tre kommuner. Den lettiska public service-kanalen LSM uppgav att varningen gällde mellan klockan 07.40 och 08.12.
37
Vrakdelar träffade en bil
En bilförare på väg från Biržai mot Pasvalys uppgav att hen hörde en explosion innan delar träffade bilen och bucklade en dörr. Ingen skadades.
5
9 Misstänkta vrakdelar hittades nära Juodžioniai i Pasvalys kommun, där myndigheterna undersökte platsen och samlade in delar.
11
25
Att föraren hörde en explosion visar inte i sig att drönaren bar en sprängladdning. Litauiska företrädare uppgav att lasten inte var fastställd.
6
9
Olika uppgifter om färdvägen
Försvarsminister Robertas Kaunas beskrev först uppgiften om att föremålet kommit från Polen som en preliminär bedömning och bad Polen att delta i en gemensam utredning.
11 Dagen därpå sade presidentens säkerhetspolitiske rådgivare Deividas Matulionis att Litauen hade ”trovärdiga belägg” för att drönaren passerat den polska gränsen.
21
Samma rapport återgav samtidigt polska medieuppgifter, hänvisade till källor, om att drönaren kan ha lyft från litauiskt territorium och aldrig flugit in i Polen. Utredningen behövdes därför för att klargöra färdvägen. De tillgängliga uppgifterna räcker inte för att oberoende bedöma radardata eller annan bevisning.
21
Ukraina bad om ursäkt
Ukrainas utrikesdepartements talesperson Heorhii Tykhyi bad om ursäkt för störningarna, riskerna och oron och sade att Ukraina skulle dela information för att hjälpa till att reda ut vad som hänt.
8 Han föreslog att rysk elektronisk krigföring kan ha fått drönare ur kurs under en operation mot militära mål i Ryssland. Det var Ukrainas förklaring – inte en oberoende bekräftad orsak till just den här händelsen.
7
Separata rapporter beskrev en omfattande ukrainsk drönarattack mot Ryssland och bränder vid oljeanläggningar i Sankt Petersburgsområdet. De uppgifterna fastslår inte att vrakdelarna i Litauen hörde till en viss uppskjutning eller hade ett specifikt mål.
33
Frågor om varningssystemet
En litauisk nyhetsbriefing uppgav att det offentliga varningssystemet bara nådde invånare i landets norra delar. Enligt briefingen kallade försvarsminister Kaunas det oacceptabelt att inte hela landet hade informerats.
14 Händelsen väckte också oro för att kriget mellan Ryssland och Ukraina ska få följder inne på Natos territorium.
6
Det som fortfarande var oklart i rapporteringen var drönarens exakta färdväg, vad som fick den ur kurs och om den bar sprängämnen.