Fartyg träffat i Hormuzsundet – därför steg oljepriset

Det som är bekräftat är allvarligt, men detaljerna är fortfarande få. Den brittiska sjöfartstjänsten United Kingdom Maritime Trade Operations (UKMTO) uppgav att ett fartyg träffades av en okänd projektil under passage genom Hormuzsundet sent den 12 september. En brand bröt ut ombord och lokala myndigheter hjälpte till att evakuera besättningen. Fartygets identitet, skadornas omfattning och eventuell miljöpåverkan var inledningsvis okända. UKMTO pekade inte ut någon ansvarig. 119

Händelsen gäller alltså mer än ett enskilt fartyg. Den inträffade när den kommersiella trafiken i det strategiskt viktiga sundet redan hade minskat kraftigt och när varken diplomatiska initiativ, örlogseskorter eller konkurrerande uppgifter om farleder hade skapat en förutsägbar och säker passage.

Det UKMTO och CNBC rapporterade

UKMTO:s första varning beskrev en träff av en oidentifierad projektil under passagen genom sundet. I en senare uppdatering uppgav organisationen att brand hade uppstått och att lokala myndigheter bistod vid evakueringen av besättningen. Varken UKMTO eller CNBC identifierade fartyget eller någon misstänkt angripare. 119

Detta är en avgörande begränsning. Attacken kan inte automatiskt tillskrivas en viss stat eller väpnad grupp. Den tillgängliga rapporteringen styrker träffen, branden och evakueringen – men inte vem som bar ansvaret, skadornas fulla omfattning eller fartygets och besättningens fortsatta tillstånd. 1112

En separat händelse från attacken nära Qeshm

UKMTO:s rapport avsåg en annan händelse än attacken mot ett iranskt handelsfartyg nära öarna Hengam och Qeshm. Iranska myndigheter uppgav att en besättningsman dödades och fyra personer skadades i den attacken. Teheran anklagade USA, men det oberoende underlag som finns här fastställer inte den uppgiften. 34

Rapporteringen beskriver två separata fartyg. Det är viktigt: incidenten med den okända projektilen är inte en bekräftad redogörelse för Qeshm-attacken, och anklagelsen i Qeshm-fallet avgör inte heller vem som låg bakom händelsen som UKMTO rapporterade. 45

Därför är handelssjöfarten fortsatt pressad

Den senaste träffen följde på upprepade attacker och militära konfrontationer kring sundet. Riskbilden handlar inte bara om vanliga sjöfartsrisker. Reuters rapporterade att antalet passager med råvarufartyg hade fallit till ensiffriga nivåer per dag den 13 september. Tidigare rapporterade Reuters sex passager den 11 augusti, jämfört med ett tiodagarssnitt på omkring elva. 1720

För rederier innebär detta att ruttvalet måste väga in fler risker än direkta hot från projektiler eller drönare: osäkerhet kring säkra korridorer, militär aktivitet, risk för felidentifiering och möjligheten att få hjälp efter en incident.

Amerikanska sjöfartsmyndigheter har rått fartyg att undvika området om möjligt. För USA-flaggade fartyg i området rekommenderas bland annat minst 30 nautiska mils avstånd till amerikanska örlogsfartyg, att svara på VHF-anrop från koalitionsmariner och att hålla kontakt med maritima samordningsmyndigheter. 3334

Konkurrerande rutter, eskorter och en föreslagen restriktionszon

Iranska företrädare har sagt att landet planerar en ny restriktionszon i Persiska viken och en sjöfartskorridor genom sundet. Enligt Reuters riskerar fartyg som går in i den föreslagna zonen iranska sanktioner. 35

Samtidigt har USA stött transiter längs en sydlig rutt och eskorterat handelsfartyg. CNN rapporterade att amerikanska styrkor den 2 september eskorterade 40 handelsfartyg med 18 miljoner fat olja genom sundet, medan amerikanska tjänstemän beskrev fortsatta insatser mot Irans förmåga att angripa handelssjöfarten. 38

De två modellerna utgör dock inte ett gemensamt och pålitligt system för sjöfarten. Iran och Oman diskuterade i augusti en tillfällig farled, samordning av minröjning och en stegvis plan. En iransk tjänsteman uppgav att en rutt skulle kunna hållas öppen i två till fyra månader. 1819 Senare incidenter och fortsatt konfrontation visar emellertid att förhandlingarna inte återställde en förutsägbar kommersiell passage.

En rapporterad 60-dagarsöverenskommelse mellan USA och Iran, med syfte att stoppa striderna och öppna vattenvägen, föll också snabbt samman enligt BBC. 19

Varför oljepriset steg

Oljemarknaden reagerade på risken att både Hormuzsundet och alternativa exportvägar skulle kunna begränsas. Den 13 september stängde Brentolja på 105,68 dollar per fat och amerikanska WTI på 101,39 dollar, enligt Reuters. 17 Dagen därpå handlades Brent över 108 dollar och WTI kring 103 dollar, när marknaden vägde in den senaste fartygsattacken och Saudiarabiens driftstopp i en viktig oljeledning. 23

Saudiarabiens East-West-ledning är särskilt betydelsefull eftersom den möjliggör oljeexport från Persiska viken utan att gå via Hormuzsundet. Saudiarabien stängde ledningen efter drönarskador, men myndigheterna uppgav inte hur omfattande skadorna var eller hur länge stoppet väntades pågå. Analysföretaget Kpler bedömde att upp till 120 miljoner fat skulle kunna påverkas vid en månads stängning, i kombination med uttag ur lagren i Yanbu. Det var en uppskattning, inte en bekräftad produktionsförlust. 22

En bredare regional upptrappning ökade dessutom den riskpremie som priset på olja bär. Reuters skrev att angreppet mot ledningen hotade upp till 4 procent av den globala oljetillförseln. Rapportering om Huthirörelsens aktiviteter och attacker mot saudiska mål förstärkte samtidigt oron för att störningarna kan spridas bortom Hormuzsundet. 1724

Slutsatsen: osäkerheten driver marknaden

Den senaste fartygsträffen bekräftar att passage genom Hormuzsundet fortsatt är farlig och politiskt omstridd. Det som säkert kan sägas är begränsat: ett fartyg träffades av en okänd projektil, en brand uppstod och besättningen evakuerades. UKMTO fastställde inte vem som var ansvarig. 119

För rederier och energimarknader är den större följden osäkerheten. Låga trafikvolymer, konkurrerande anspråk på farleder, militära eskorter, havererade eller ofullständiga diplomatiska uppgörelser samt skador på en central saudisk förbiledning har tillsammans gjort oljeflödena mer sårbara – och hållit oljeprisets riskpremie hög. 172233