Vissa tillverkare beställde extra komponenter under första kvartalet för att låsa in lägre priser och förbereda sig på väntade prisökningar. Smartphoneleveranserna i Latinamerika ökade därför med 2 procent jämfört med året innan under första kvartalet, när företagen byggde upp lager.
Den tidigarelagda lageruppbyggnaden gjorde jämförelsen med andra kvartalet svårare. När minnesbristen fördjupades och prisjusteringarna började slå igenom blev tillverkarna mer försiktiga. Resultatet blev en tydlig rekyl i andra kvartalet, snarare än en jämn fortsättning på tillväxten från årets början.
Valutaförstärkningar på flera latinamerikanska marknader dämpade delvis effekten av prishöjningarna för konsumenterna. Samtidigt begränsade det tillverkarnas möjligheter att föra över hela kostnadsökningen till kunderna utan att pressa sina marginaler.
De prishöjningar som ändå nådde butikshyllorna slog särskilt hårt mot instegs- och mellansegmenten, där kunderna är mer känsliga för även relativt små förändringar i mobilpriserna. Inflation i Colombia, Mexiko och Brasilien minskade den reala köpkraften ytterligare. Politisk osäkerhet i Colombia och Brasilien fick också vissa konsumenter att skjuta upp sina köp.
Marknadsnedgången drabbade inte alla tillverkare lika hårt. Samsung och Apple var de enda stora varumärkena bland marknadens ledande aktörer som ökade sina leveranser. Företag med större exponering mot billiga telefoner föll betydligt mer.
Samsung gick in i nedgången med betydande lager och ett brett utbud som sträckte sig från Galaxy A-serien till Galaxy S-serien. En stark närvaro i fysiska butiker och på nätet, tillsammans med offensiva rabatter, gjorde det lättare att hålla produkterna tillgängliga när konkurrenter fick problem med leveranserna eller var mer beroende av priskänsliga modeller.
Den kombinationen gjorde att Samsung kunde ta marknadsandelar trots att den totala marknaden krympte. Utvecklingen visar också att leveransförmåga och försäljningskanaler var minst lika viktiga som den underliggande efterfrågan under kvartalet.
Apples starkare utveckling speglade företagets position i den övre delen av marknaden. Apple tog själv en del av kostnadsökningarna i stället för att vältra över hela ökningen på kunderna. Efterfrågan på iPhone 17 Pro Max förblev motståndskraftig, medan iPhone 17e, som lanserades i slutet av mars, fick ökad fart under andra kvartalet. Äldre modeller fortsatte dessutom att sälja stabilt.
Premiumkunder är generellt mindre känsliga för komponentdrivna prisökningar än kunder som köper instegsmodeller. Apples etablerade premiumposition skyddade därför bolaget från de värsta effekterna av nedgången i lågprissegmentet.
Motorola förnyade sina produktserier G, Edge och Razr och använde marknadsföring kopplad till fotbolls-VM 2026 för att öka synligheten och de genomsnittliga försäljningspriserna. Det räckte ändå inte för att kompensera för leveransminskningen på 14 procent.
Pressen väntas fortsätta även efter andra kvartalet. Counterpoint bedömer att kostnads- och leveransproblemen kopplade till minnet består under andra halvåret 2026. Priset på mobilt DRAM väntades dessutom öka med omkring 10 procent från andra till tredje kvartalet 2026.
Marknaden ser därmed ut att bli allt mer uppdelad efter prisklass. Innan bristen lättar väntas låg- och mellanprismodeller förlora försäljningsandelar när tillverkarna begränsar sina billigare produktserier. Dyrare och mer exklusiva telefoner väntas stå emot bättre.
Counterpoints tillgängliga prognos pekar på att minnestillgång och minnespriser – inte enbart konsumenternas underliggande efterfrågan – kommer att forma smartphonemarknaden under de kommande 18–24 månaderna. Bristen väntas börja lätta kring slutet av 2027, medan en bredare återhämtning kan inledas 2028.
Det finns ännu ingen specifik offentligt tillgänglig prognos i det underlag som anger hur många procent smartphoneleveranserna i Latinamerika väntas förändras under andra halvåret 2026 eller under hela 2027. Den regionala bilden är därför riktad snarare än exakt: fortsatt press på billiga telefoner, större motståndskraft hos premiumvarumärken och ett växande gap mellan tillverkare med stark leveransförmåga, distribution och prissättningskraft – och företag som är koncentrerade till lågprismodeller.