Myndigheter i Ukraina och Ryssland uppgav att deras appar för nödlarm utsattes för cyberattacker natten mellan den 1 och 2 november 2026. Ukrainas app skickade ut falska varningar om strålning, kemiska hot och strider på gatorna. Några timmar senare rapporterade Ryssland falska larm i sitt eget system. Tidpunkten för de två angreppen är dokumenterad, men uppgifterna här visar inte att de var samordnade – eller att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade en hämndattack.
2
8
29
Falska varningar i Ukraina
Ukrainas offentliga flyglarmapp började skicka falska meddelanden strax före klockan 23 lokal tid den 1 november. Enligt Reuters gällde varningarna Kyiv och andra områden och handlade bland annat om strålningsrisk, kemiska hot och risk för strider på gatorna. Ett falskt meddelande påstod att Ryssland hade avfyrat en Oresjnikrobot och att ett kärnvapenlarm hade utlysts.
2
Meddelandena dök upp i en app som människor använder för att få information om flyganfall, vilket gjorde de falska larmen särskilt oroande. Ukrainas larmkanal uppgav att obehöriga hade manipulerat appen och att tjänsten tillfälligt stängdes ned. Användare varnades också för att klicka på länkar i misstänkta notiser. Senare rapporterades appen fungera igen.
1
3
Ryssland rapporterade ett angrepp några timmar senare
Tidigt den 2 november uppgav ryska myndigheter att hackare hade tagit sig in i ministeriet för nödsituationers app och skickat ut falsk information. AP rapporterade att det inte var klarlagt om angreppen mot de båda ländernas appar hade samband med varandra.
29
CBS News rapporterade, med hänvisning till ryska medier, att falska larm skickats till användare i 33 regioner. Meddelandena påstods felaktigt säga att kärnvapenstridsspetsar hade avfyrats och uppmana invånare att bunkra mat och söka skydd i källare. Uppgifterna om räckvidd och innehåll bör ses som rapportering från ryska medier, inte som oberoende verifierade detaljer.
39
Vem låg bakom angreppen?
En rysk Telegramkanal uppgav att hackergruppen Hitcore tagit på sig intrånget i Ukrainas app. AP kunde inte verifiera påståendet självständigt, och gruppens kopplingar och motiv var oklara. Ett ansvarsanspråk räcker inte i sig för att fastställa vem som utförde en attack eller hur intrånget gick till.
17
29
Rapporteringen här bekräftar inte heller den påstådda rollen för gruppen Atesh i spridningen av det ryska larmet, eller uppgiften om att den ukrainska parlamentsledamoten Oleksandr Merezhko först avböjde att bekräfta ukrainskt ansvar. Den styrker inte heller påståendet att Zelenskyj bekräftade en ukrainsk vedergällning specifikt för ett angrepp mot civila. Det som framgår är att apparna stördes och att falska larm skickades ut – inte vem som låg bakom.
2
29
Återställning och oklar påverkan
Ukraina stängde tillfälligt ned appen och uppgav senare att den var tillbaka i drift. När AP rapporterade om händelsen pågick fortfarande arbetet med att återställa Rysslands app, enligt ryska myndigheter.
1
3
Det tillgängliga materialet fastställer inte om strålningsnivåerna förändrades, om försvarsinsatser påverkades eller om andra varningssystem fortsatte att fungera. Sådana slutsatser går inte att dra enbart av de falska notiserna.
Separat sammanhang: vapenvilan kring Oleshky
Appangreppen inträffade samtidigt som en sex dagar lång humanitär vapenvila kring ryskockuperade Oleshky löpte ut. Ukrainas generalstab anklagade ryska styrkor för att ha utnyttjat pausen till att stärka sina positioner. Det är ett påstående från ukrainska företrädare, inte en uppgift som självständigt bekräftas i rapporteringen här.
19 Ukrainska företrädare uppgav också att Ryssland avböjde att förlänga vapenvilan.
23
Tidpunkten sammanfaller alltså med en separat utveckling i kriget. De tillgängliga rapporterna visar däremot inte att vapenvilans slut orsakade eller hade samband med angreppen mot varningsapparna.