Irankrigets sjunde månad: fredslöften bleknar när oljeleder och diplomati pressas

Den viktigaste utvecklingen under Irankrigets sjunde månad var inte något genombrott för fred, utan en skärpt kamp om energileder, regional infrastruktur och politiskt inflytande. Teheran avvisade bilden av att landet akut sökte samtal, planerade förhandlingar om Hormuzsundet sköts upp och Huthirörelsens framryckningar skapade nya risker kring Röda havet. 23334

Iran avvisade talet om en snabb uppgörelse

President Donald Trump sade att han väntade sig att kriget skulle ta slut efter mellanårsvalet i USA i november och hävdade att Iran var pressat att ge efter. Iran hade däremot sagt att landet inte försökte återuppta fredssamtal, en hållning som gick på tvärs med Trumps offentliga optimism. 219

Trump öppnade också för att USA skulle kunna stanna kvar i Iran och ”behålla oljan”, och jämförde en sådan möjlighet med den uppgörelse USA hade annonserat med Venezuela. 19

Vita huset beskrev Venezuelaavtalet som att USA får majoritetskontroll över mer än 65 miljarder fat av Venezuelas bekräftade reserver. Venezuela uppgav att uppgörelsen omfattade 17 fält och redovisade prognoser för investeringar och skatteintäkter, men rapporteringen noterade också att hela avtalstexten inte hade offentliggjorts. 172032 Det fanns inga offentligt redovisade villkor för en motsvarande oljeuppgörelse med Iran.

Hormuzdiplomatin stannade av

Hormuzsundet förblev konfliktens viktigaste maritima flaskhals. Före kriget passerade omkring en femtedel av världens olje- och gasleveranser där. Militära operationer och begränsningar för sjöfarten hade kraftigt stört trafiken. 4

Oman skulle ha stått värd för samtal mellan Iran och arabiska Gulfstater om möjliga arrangemang för Hormuzsundet. Mötet sköts upp utan något nytt datum, vilket tog bort det mest omedelbara diplomatiska forumet för att hantera farledens framtid. 3633

Iran uppgav också att landet hade skjutit ned en MQ-1-drönare över sundet. Påståendet kom från Irans revolutionsgarde och hade inte oberoende verifierats i den aktuella rapporteringen. 7

Huthiframryckningar öppnade en ny front vid Röda havet

Pressen på energihandeln var inte längre begränsad till Hormuzsundet. Iranallierade huthier tog kontroll över den jemenitiska hamnstaden Mokha och ryckte fram mot strategiska öar i Röda havet, enligt militära källor som Reuters citerade. Därmed stärktes deras position nära Bab el-Mandeb-sundet, den södra infarten till Röda havet och en viktig rutt för saudisk export. 34

Huthierna sade därefter att de hade avfyrat robotar och drönare mot flygbasen Khamis Mushait i Saudiarabien. Enligt Reuters uppgav gruppen att hangarer, radarsystem, landningsbanor och ammunitionsdepåer var målen, som vedergällning för saudiska flyganfall i Jemen. 33

Det strategiska problemet var tydligt: störningar vid både Hormuzsundet och Bab el-Mandeb gör alternativa sjövägar mer begränsade samtidigt. Kombinationen ökade oron för hur motståndskraftig regionens export av olja och raffinerade bränslen skulle vara.

Energimarknaden tog höjd för en längre kris

Oljepriset steg över 100 dollar per fat när konflikten trappades upp. Reuters rapporterade, med hänvisning till uppskattningar från Internationella energiorganet IEA, att regionens export av diesel, bensin och flygbränsle låg nära 60 procent under nivåerna före kriget. Det gjorde särskilt raffinerade bränslen sårbara. 35

Det genomsnittliga dieselpriset i USA steg också över 6 dollar per gallon för första gången, rapporterade Reuters den 10 september. 34 Tidigare samma vecka stängde Brentoljan på 101,21 dollar per fat, den högsta stängningsnivån sedan den 22 maj, medan USA:s nationella dieselsnitt nådde rekordnivån 5,94 dollar per gallon enligt AAA-data som CNN redovisade. 47

Priserna var en marknadssignal, inte ett bevis för en enda direkt orsak. Men rapporteringen kopplade genomgående uppgången till osäkerhet kring sjöfart, infrastruktur och risken för ytterligare angrepp i Gulfen och vid Röda havet. 3533

Därför blev den sjunde månaden avgörande

I mitten av september avgjordes krigets utveckling av mer än de direkta militära konfrontationerna mellan USA och Iran. Den berodde också på om Hormuzsundet kunde öppnas igen, om Huthirörelsens framryckningar kunde hota sjöfarten vid Röda havet ytterligare och om energiinfrastrukturen kunde hållas i drift under angrepp.

Trumps förutsägelse om att kriget skulle upphöra efter mellanårsvalet och att bensinpriserna sedan skulle falla kraftigt var fortfarande en prognos, inte en överenskommelse. Den tillgängliga rapporteringen visade fortsatt militär aktivitet, ett uppskjutet diplomatiskt möte och energimarknader som prissatte en längre och mer instabil fas av konflikten. 193335