Vad hände den 26 augusti?
Katastrofen började med ett stort ras av is, sten och lera nära gränsen mellan Nepal och Kinas autonoma region Tibet. Materialet verkar ha stört ett bergsflöde och skapat en snabbt framrusande våg av vatten, sediment och bråte. Den svepte genom dalgångar i Nepal och slog mot Gyirong-häradet och gränsinfrastrukturen på den tibetanska sidan. Satellitbilder och preliminära expertbedömningar stöder förloppet, men den exakta utlösande faktorn utreds fortfarande.
6
10
22
Det var alltså inte en vanlig översvämning under monsunen. När en enorm ismassa och stora mängder sten föll ned i ett trångt flodsystem försköts vattnet våldsamt. Resultatet blev en mycket snabb och tung flodvåg, full av lera, is och sten, som gav samhällena längs floden mycket kort tid att reagera.
Dödstalen och antalet saknade
Uppgifterna förändrades snabbt när förstörda vägar öppnades, kommunikationen återställdes och räddningsmanskap nådde fler områden. En Reuters-rapport den 28 augusti uppgav minst 579 döda i Nepal och sju i Tibet. Nepals katastrofmyndighet rapporterade samtidigt 1 924 saknade, medan kinesiska statliga medier uppgav att 558 personer saknades i Gyirong-häradet.
9
42
I en senare rapport den 29 augusti angavs högre siffror: minst 669 döda i Nepal och sju i Tibet, omkring 2 426 saknade i Nepal och 554 saknade i Gyirong. Skillnaderna speglar att rapporteringen fortfarande var pågående, inte att en slutlig totalsiffra hade fastställts.
5
Tidiga dödstal och saknadesiffror bör därför läsas som lägesbilder från ett visst datum. Personer som först registrerats som saknade kan hittas senare, medan dödsfall ofta kan bekräftas först när blockerade vägar, tunnlar och förstörda bosättningar har genomsökts.
Utländska medborgare och de saknade i Gyirong
Katastrofen drabbade invånare, turister, religiösa pilgrimer och lokala arbetare på båda sidor av gränsen. Den kinesiska statliga tv-kanalen CCTV uppgav inledningsvis att 260 av de 558 saknade i Gyirong var utländska medborgare.
3
15
Senare rapportering uppgav att kinesiska myndigheter hade identifierat 261 saknade utlänningar från 23 länder. Bland dem fanns 104 nepaleser, 49 indier, 33 letter, 18 amerikaner och 15 britter. Eftersom uppgifterna ändrades under räddningsinsatsen ska nationalitetssiffrorna ses som rapporterade lägesbilder – inte som en slutlig lista.
43
Nepal rapporterade också saknade besökare från över 30 länder. Bland de nationaliteter som nämndes offentligt fanns indier, amerikaner, malaysier, ukrainare, australiska, brittiska och kanadensiska medborgare. Många indiska besökare var hinduiska pilgrimer på väg mot berget Kailash i Tibet.
8
14
40
Den internationella dimensionen gjorde identifierings- och konsulärarbetet mer komplicerat. Myndigheter behövde jämföra efterlysningar från anhöriga med turistregister, arbetslistor, gränspassager och uppgifter från researrangörer.
Hur kunde en glaciärkollaps skapa en så katastrofal flod?
Preliminära analyser pekar på att den nedre delen av en glaciär, eller en större massa av is och sten, lossnade på hög höjd och slog ned i en dalgång. Nedslaget verkar ha dämmt upp eller trängt undan floden med våld, vilket skapade en slamrik flodvåg som rusade nedströms.
6
10
28
Flödet förde med sig is, lera och sönderslagen berggrund genom flodkorridorerna. Bostäder, samhällen, broar och annan infrastruktur förstördes längs vägen. Rapporter pekade ut flodsystemet kring Lhende och närliggande gränsdalar som centrala för händelseförloppet, medan satellitbilder visade omfattningen av förstörelsen efter att floden dragit förbi.
22
36
Förloppet förklarar också varför katastrofen spreds över en nationsgräns. Raset inträffade i ett sammanhängande bergigt avrinningsområde, och flodvågen stannade därför inte vid gränsen mellan Nepal och Kina.
Vad kan klimatförändringen förklara?
Forskare säger att långvarig uppvärmning gör miljöer på hög höjd mer instabila. Högre temperaturer kan påskynda glaciärsmältning, försvaga is, tina permafrost och lossa berg. Det ökar den övergripande risken för is- och stenras samt efterföljande översvämningar.
26
27
Det betyder dock inte att den globala uppvärmningen direkt har bevisats orsaka just denna kollaps. Experter som citerats i den preliminära rapporteringen säger att det ännu är för tidigt att fastställa den exakta utlösaren eller göra en slutgiltig koppling till klimatförändringen. Den försiktiga slutsatsen är att klimatförändringen kan ha ökat förutsättningarna för instabilitet, medan den omedelbara orsaken fortfarande analyseras.
28
30
Förstörda vägar, broar och gränsanläggningar
Flodvågor och jordskred förstörde bostäder, samhällen, broar, vägar, elinfrastruktur och gränsanläggningar. Rapporter beskrev omkring 40 kilometer förstörd eller skadad väg i Nepal, medan andra uppgifter talade om dussintals broar som spolats bort.
5
7
36
Gränsövergången i Gyirong blev nästan helt förstörd. När kinesiska räddningsarbetare nådde platsen rapporterade Reuters att de inte såg ”något annat än ruiner”.
9
Skadorna försvårade samtidigt själva räddningsinsatsen. Raserade broar och vägar isolerade samhällen, och skadade kommunikations- och elnät gjorde det svårare att veta vilka som var i säkerhet och var överlevande kunde vara instängda. Nepals finansminister uppskattade att återuppbyggnaden skulle kosta omkring 4–5 miljarder dollar.
5
Därför var räddningsarbetet fortsatt farligt
Den första flodvågen var inte det enda hotet. Bråte från raset skapade eller förändrade vattenansamlingar uppströms. Det väckte farhågor om att en nybildad sjö bakom en naturlig barriär skulle kunna svämma över eller brista och skicka ännu en flodvåg nedströms. Nepal och Kina varnade för nya översvämningar samtidigt som området övervakades.
7
15
Kina pausade tillfälligt vissa insatser medan myndigheterna bedömde läget vid en uppströms belägen barriärsjö. När den omedelbara risken bedömdes vara hanterbar återupptogs och förstärktes räddningsarbetet.
17
Räddningsmanskapet behövde därför väga snabbhet mot risken att skicka in team i instabila dalgångar, översvämmade tunnlar och områden där nya jordskred eller glaciärrörelser kunde inträffa.
Hur Nepal, Kina och Indien agerade
Nepalesiska och kinesiska team använde helikoptrar, markbaserade sökoperationer, evakueringar, nödförnödenheter och gränsöverskridande samordning. Kinesiska räddningsarbetare nådde den förstörda gränsövergången i Gyirong, medan Nepal fokuserade på floddalarna och på personer som kunde vara instängda i tunnlar och skadad infrastruktur.
9
21
Nepal sade att landet behövde specialiserad internationell hjälp inom bland annat tunnelräddning, DNA-identifiering och återställande av transportförbindelser. Regeringen bedömde däremot inte att ytterligare utländska sök- och räddningsteam behövdes i det skedet.
5
21
Kina uppgav att landet skulle ge Nepal akuta kontantbidrag, humanitärt stöd och räddningsspecialister, däribland experter på tunnelräddning. Kinesiska tjänstemän samordnade också arbetet med utländska ambassader kring saknade medborgare.
19
20
Indien arbetade med att lokalisera och hjälpa sina medborgare, däribland pilgrimer. Enligt rapporteringen hittade kinesiska räddningsarbetare 100 saknade indiska besökare, de flesta pilgrimer. Indiska myndigheter fortsatte samtidigt det konsulära arbetet och hjälpte personer som var strandsatta på den kinesiska sidan.
6
41
44
Även andra regeringar och internationella organisationer erbjöd stöd. Storbritannien lovade 5 miljoner pund i bistånd, EU sade att unionen var beredd att mobilisera ytterligare hjälp och Indien skickade katastrofhjälp.
18
Förenade Arabemiraten tillkännagav dessutom ett humanitärt stödpaket på 10 miljoner dollar. Hjälpen skulle förmedlas genom UAE Aid Agency i samordning med lokala myndigheter och internationella organisationer.
23
Den viktigaste lärdomen
Katastrofen den 26 augusti visar hur snabbt ett ras av is och sten på hög höjd kan utvecklas till en gränsöverskridande humanitär kris. Den omedelbara kedjan – kollaps, uppdämning eller undanträngning av flodvatten, slamflöde och störtflod – är allt tydligare. Den exakta utlösaren och den slutliga dödssiffran kräver däremot fortsatt utredning.
För de drabbade samhällena tog nödläget inte slut när den första vågen passerat. Instabila sluttningar, barriärsjöar, förstörda transportleder och avbrutna kommunikationer förlängde faran. För regeringarna innebar insatsen att sök- och räddningsarbete, identifiering av utländska medborgare, återställning av infrastruktur, diplomatisk samordning och långsiktig återuppbyggnad behövde hanteras samtidigt.