Hon kraschade i 50 km/h – nu krävs säkrare cykellopp

På torsdagen den 18 juni drabbades den slovenska cyklisten Urška Žigart av en våldsam krasch i den sista kilometern av etapp 2 i Tour de Suisse Women i Locarno, och ådrog sig en käkfraktur. Hennes partner, fyrfaldige Tour de France-mästaren Tadej Pogačar, fick beskedet precis innan sin egen start, cyklade synbart skakad, fullföljde etappen och åkte sedan direkt till sjukhuset utan att ge några intervjuer . Händelsen har återuppväckt en akut debatt om farlig vägutrustning – särskilt omarkerade farthinder – på professionella cykellopp .

Vad hände under kraschen?

Med cirka 1 km kvar av etappen körde Žigart i hög hastighet över ett farthinder (”Bodenwelle”) på den sista nedfarten mot Locarno . Hon tappade kontrollen över styret, kraschade huvudstupa mot asfalten och låg orörlig i flera sekunder innan hon fick medicinsk hjälp . Videomaterial visar hur hon rullar och glider över vägen .

Flera andra cyklister drogs också med när de försökte undvika Žigart, som låg orörlig kvar på vägen . Hon fick omedelbart vård av loppets medicinska team och teamläkare innan hon fördes till sjukhus .

Skadorna

Žigart ådrog sig en käkfraktur (mandibelfraktur), vilket bekräftades av hennes team AG Insurance-Soudal . Röntgen visade inga andra skador utöver käkfrakturen . Rapporter har också indikerat att hon fick ansiktsavskrapningar och tappade några tänder, samt att man utredde en möjlig hjärnskakning . Hon uppgavs vara i stabilt tillstånd .

”Efter hennes krasch i den sista kilometern av etapp 2 i Tour de Suisse Women fick Urška Žigart omedelbar vård av loppets medicinska team och teamläkare innan hon fördes till sjukhus för ytterligare undersökningar,” bekräftade teamet i en medicinsk uppdatering .

Tadej Pogačars reaktion under sin egen tävling

Pogačar fick besked om kraschen ”precis innan starten” av herretappen i Locarno, enligt UAE Team Emirates-XRG:s sportchef Mauro Gianetti . Han beskrevs som ”skakad” . ”Jag gick och såg till Urška före starten, så jag kunde lugna honom med att det tack och lov inte var allvarligt, även om det var en stor krasch i hög hastighet på över 50 km/h,” sa Gianetti .

Pogačar valde att cykla efter att ha talat med Žigart och fått veta att hon var vid medvetande . Under etappen såg han ovanligt spänd ut och var synbart chockad – ”Tadej Pogačar som aldrig tidigare skådats,” enligt italienska medier . Han missade knappt etappsegern och slutade tvåa i en kaotisk avslutning .

Efter prisceremonin hoppade han över alla medieintervjuer, klev omedelbart in i en bil och körde till sjukhuset för att vara vid Žigarts sida . Han ska också ha reagerat irriterat mot en kameraman som filmade honom under de spända stunderna, rapporterar flera källor .

Säkerhetsfrågan väcks på nytt

Kraschen orsakades direkt av ett farthinder placerat i den sista kilometern av en höghastighetsavslutning – en typ av vägutrustning som kritiker menar inte borde finnas på en professionell tävlingsbana utan tillräcklig varning eller borttagning . Flera medier som rapporterade om händelsen ifrågasatte uttryckligen varför ett sådant hinder fanns på finalsträckan .

UCI (Internationella cykelförbundet) har identifierat vägutrustning (farthinder, trottoarkanter, trafikdämpande åtgärder) som en av de vanligaste orsakerna till krascher inom professionell cykling. I en säkerhetsgenomgång identifierade och analyserade UCI:s säkerhetskommitté 297 incidenter vid evenemang inom UCI WorldTour och UCI Women’s WorldTour, och katalogiserade 203 grundorsaker . Den vanligaste bidragande faktorn var cyklisternas egna misstag (29%), men infrastrukturrelaterade orsaker utgjorde en betydande del .

Denna händelse läggs till ett växande mönster av allvarliga krascher kopplade till omarkerad eller dåligt placerad infrastruktur. Den följer efter Gino Mäders död 2023 – också i Tour de Suisse – och Muriel Furrers död 2024 vid VM . Skapandet av SafeR (SafeRoadcycling), en oberoende enhet som lanserades 2025 av UCI och nyckelaktörer, var ett direkt svar på denna trend, men cyklister och team fortsätter att kräva omedelbara åtgärder .

Cyklister och team har allt oftare krävt obligatoriska banrekognoseringar, borttagning av farlig vägutrustning på finalsträckor och striktare UCI-certifieringsprotokoll för banor, särskilt för damlopp som ofta tävlar på samma banor med mindre banjusteringar . UCIs egna regler som infördes 2021 kräver att varje tävlingsarrangör har en säkerhetsansvarig, men den fortsatta förekomsten av omarkerade farthinder på de sista kilometrarna tyder på att efterlevnaden fortfarande är bristfällig .