Ukraina och Ryssland uppgav att deras appar för nödlarm utsattes för cyberangrepp natten mellan den 1 och 2 november 2026. Meddelandena innehöll falska varningar om kärnvapenhot. Ukrainas app Air Alert visade också falska larm om kemikaliefara, strider på gatorna och den ryska roboten Oreshnik. Uppgifterna bekräftar att båda länderna säger att deras appar utsattes för intrång, men inte vem som utförde angreppen eller om de hade samband med varandra.
3
5
9
Falska varningar i Ukraina
Användare i Ukraina fick meddelanden om kärnvapen- och kemikaliehot i Kyiv och andra områden, liksom varningar om möjliga gatustrider. Ett annat falskt meddelande påstod att roboten Oreshnik hade satts in. Ukrainas flygvapen sade att appen hade utsatts för fientlig påverkan och uppmanade människor att behålla lugnet. Myndigheterna uppgav att det inte fanns något strålningshot.
1
3
11
Några timmar senare sade Rysslands krisberedskapsministerium att dess app hade utsatts för en ”massiv cyberattack” som spridit falsk information. Rapporter beskrev fabricerade kärnvapenvarningar, bland annat i Belgorod-, Orjol-, Voronezj- och Rostovregionerna. En uppgift gjorde gällande att ett meddelande hävdade att kärnvapenstridsspetsar hade avfyrats mot alla ryska regioner och uppmanade mottagarna att bunkra förnödenheter. Den exakta formuleringen och detaljerna i meddelandet är dock mindre säkert belagda i rapporteringen.
5
30
49
Ukrainas app stängdes tillfälligt av
Ukrainas tjänst Air Alert stängdes tillfälligt av efter att obehöriga aktörer hade stört den. Ukrainska myndigheter uppgav senare att tjänsten hade återställts under natten.
13
20
Medan appen låg nere rekommenderade Ukrainas digitaliseringsministerium att människor använde mobiltelefonernas nödlarm, sirener och flygvapnets officiella kanaler för information om lufthot. Varningskanalen uppmanade också användare att inte klicka på länkar i misstänkta notiser.
20
46
Det spelar roll eftersom människor använder varningsappar för att avgöra när de behöver söka skydd. Ett falskt larm kan skapa oro i onödan, medan ett avbrott kan göra det svårare att få information om verkliga hot. Händelsen är däremot inte skäl att avfärda kommande varningar: under avbrottet hänvisade myndigheterna till andra kanaler.
2
46
Vem som låg bakom är inte fastställt
Ukrainas centrum för strategisk kommunikation anklagade Ryssland för angreppet mot den ukrainska appen. Det är en officiell anklagelse, men den tillgängliga rapporteringen innehåller inga oberoende, tekniska belägg som fastställer vem angriparen var.
10
22
Även uppgifterna om ansvar för angreppet mot den ryska appen är obekräftade. Gruppen Atesh sade att proukrainska hackare hade tagit sig in i appen, men påståendet har inte bekräftats oberoende. Rysslands besked om att appen utsatts för ett angrepp bekräftar inte vem som genomförde det.
17
I en separat rapport uppgavs att ett falskt inlägg nämnde hackergruppen Hitcore. Den ryska Telegramkanalen Mash sade sig ha talat med personer som uppgav sig företräda gruppen och hävdade att de tagit på sig ansvaret. Uppgiften kunde inte verifieras oberoende.
31
Det är också okänt om intrången i de två apparna var samordnade eller hade någon annan koppling. Att de inträffade nära varandra i tid är inte i sig ett bevis på en gemensam operation eller vedergällning.
3
9
Angreppen kom när en lokal vapenvila löpte ut
Rapporterna kom samtidigt som en sex dagar lång lokal vapenvila kring Olesjky i Ukrainas Chersonregion löpte ut på söndagen. Kyiv sade att Ryssland avvisat en förlängning. Tidpunkten ger en bakgrund till händelserna, men rapporteringen visar inte att vapenvilans slut orsakade eller hade samband med angreppen mot apparna.
6
9