Påven Leo XIV uttrycker ”allvarlig oro” över det fastlåsta Israel–Libanon-avtalet

Genomförandet ska också ske genom kontroll och verifiering. Tidigare rapportering har beskrivit inledande ”pilotområden” där den libanesiska armén skulle ta över säkerhetsansvaret. Israeliska styrkor skulle därefter omgruppera när de relevanta säkerhetsvillkoren hade verifierats.

Just denna ordningsföljd har blivit en kärnfråga. Hizbollahs ledare Naim Qassem avvisade det USA-förmedlade avtalet och sade att gruppen skulle fortsätta sitt väpnade motstånd. Israel hade samtidigt kvar styrkor i en deklarerad säkerhetszon i stället för att genomföra ett fullständigt tillbakadragande.

Vatikanens budskap: stöd, men ingen operativ roll

Efter mötet med Leo XIV träffade Aoun kardinal Pietro Parolin, Heliga stolens statssekreterare. Även ärkebiskop Paul Richard Gallagher, som ansvarar för relationerna med stater och internationella organisationer, deltog. Vatikanen uppgav att samtalen handlade om ramavtalet, stabilisering av Libanons södra gräns och en rättvis och varaktig fred.

Vatikanens roll var diplomatisk. Det officiella uttalandet innehöll inget besked om en ny verkställighetsmekanism, militär insats eller formellt medlingsuppdrag. I stället kombinerade Heliga stolen sitt stöd för genomförandet med en offentlig varning om att avtalet möter allvarliga svårigheter.

Uppgifter har även cirkulerat om att Aoun överlämnade reliker efter den saligförklarade patriarken Elias Hoayek till påven, som en symbolisk hänvisning till Libanons kristna arv. Detaljen finns dock inte med i Vatikanens officiella redogörelse, vilket gör att det offentliga stödet för uppgiften är begränsat.

Därför blev mötet särskilt brådskande

Aouns diplomatiska vädjan kom när rapporter pekade på en kraftig ökning av den militära aktiviteten. FN:s fredsbevarande insats i Libanon, UNIFIL, uppgav att den registrerade i genomsnitt 137 projektiler per dag mellan den 5 och 16 augusti. På en lördag registrerades 208 projektiler och följande söndag 185.

UNIFIL rapporterade också mer än 1 700 kränkningar av libanesiskt luftrum mellan den 21 juni och den 11 augusti. Under samma period registrerades över 100 flyganfall och mer än 1 800 projektiler avfyrade av den israeliska militären.

Libanesiska statliga medier rapporterade separat att israeliska attacker mot Ansar och Deir al-Zahrani dödade minst elva personer, däribland tre barn och två kvinnor. President Aoun sade att attackerna skickade ett tydligt budskap om hur svårt förhandlingsprocessen och arbetet med att genomföra ramavtalet är.

Siffrorna beskriver den situation som omgärdade diplomatin, men visar inte att Vatikanen direkt kan tvinga någon av parterna att följa avtalet. De förklarar däremot varför Beirut sökte bredare internationellt stöd medan den utlovade säkerhetsprocessen hade kört fast.

Nästa steg i Rom

Under sitt fortsatta besök i Rom väntades Aoun även träffa Italiens president Sergio Mattarella och premiärminister Giorgia Meloni. På dagordningen stod bland annat framtiden för de internationella styrkorna i södra Libanon. Det inkluderar ett fransk-italienskt förslag om en multinationell insats som kan ersätta eller efterträda UNIFIL när insatsens mandat närmar sig sitt slut.

Samtalen kan få betydelse för hur framtida kontroll- och övervakningssystem utformas. Den omedelbara diplomatiska utmaningen är dock oförändrad: ramavtalet bygger på åtgärder som Israel, Libanon och libanesiska politiska aktörer ännu inte är överens om, samtidigt som våldet fortsätter i söder.