LandSpaces Zhuque-3 Y-2 klarade den mest krävande delen av sitt uppdrag den 19 augusti 2026. Efter att ha skickat internet-satelliten Honghu-03 mot dess planerade omloppsbana återvände raketens 66,1 meter långa första steg till en landningsplats i Minqin härad i Gansu och satte ned vertikalt på utfällbara landningsben.
1
7
10
Det blev Kinas första lyckade kontrollerade landåterföring av ett första steg från en bärraket i orbital klass med traditionella landningsben.
19
21 Skillnaden är viktig: det tidigare genombrottet med Long March-10B byggde på att raketsteget fångades i ett nät på en havsplattform, inte på en vanlig landning på ben.
Det finns samtidigt en viktig brasklapp. En rapport uppgav att kvarvarande bränsle antändes efter landningen, skadade området kring landningsställen och fick raketsteget i rostfritt stål att kollapsa.
4 Y-2 visade därför att raketen kan återvända kontrollerat och nå landningsplattan – men inte att den automatiskt är redo att användas igen.
Därför är landningen viktig
En återanvändbar bärraket måste göra betydligt mer än att överleva uppskjutningen. Efter separationen från andrasteget ska första steget vända tillbaka, hantera återinträdet genom atmosfären, styra mot en landningsplats, tända motorerna igen för att bromsa, fälla ut landningsutrustningen och sätta ned med tillräcklig precision och strukturell marginal för att kunna tas om hand.
Zhuque-3 Y-2 genomförde hela denna kedja under ett riktigt orbitalt uppskjutningsuppdrag – inte under ett kort så kallat hopp eller ett test med fallskärmsbärgning. Konstruktionen kombinerar flytande syre och metan som drivmedel, en raketkropp i rostfritt stål, autonom styrning och vertikala landningsben.
5
7
23
Flygningen bekräftar därmed den grundläggande tekniska arkitekturen. Den säger däremot ännu inget säkert om kostnaden för återanvändning. Nästa frågor är om LandSpace kan inspektera och renovera raketsteget effektivt, flyga det igen och upprepa processen i en takt som fungerar kommersiellt.
Från Y-1:s misslyckande till Y-2:s landning
Zhuque-3:s första flygning i december 2025 lyckades placera andrasteget i omloppsbana, men första steget misslyckades under den avslutande återföringen efter en onormal förbränning i samband med landningständningen.
31
32
35
Y-2 var därför inte bara en andra demonstration av samma raket. Uppdraget angrip den del som tidigare hade fallerat: den sista delen av landningen. Rapporter om förändringarna nämner färre motorer under den avslutande bromsningen, en funktion som beräknar den förväntade nedslagspunkten i det autonoma säkerhetssystemet, ändrade rutiner för återföringen samt förbättringar för att hantera upphettning och strukturella belastningar vid återinträdet.
33
34
43
Den lyckade landningen visar att förändringarna gav ett betydligt bättre resultat under verkliga orbitala förhållanden. En enda flygning räcker dock inte för att avgöra vilken ändring som var viktigast – eller om systemet förblir tillförlitligt över flera uppdrag.
Satellit i omloppsbana och landning på samma uppdrag
Y-2:s betydelse ligger också i kombinationen av uppgifter. Zhuque-3 placerade Honghu-03 i den planerade omloppsbanan samtidigt som LandSpace försökte återföra första steget.
7
10
Det är mer relevant för en framtida affär än att återföra en raket på ett uppdrag utan användbar last. För operatörer av satellitkonstellationer beror värdet av återanvändning på om uppskjutningsföretaget kan leverera satelliter, behålla tillräcklig prestanda för återföringen och sedan upprepa operationen ofta. Y-2 demonstrerade den kombination som affärsmodellen kräver, men inte ännu en tjänst med hög uppskjutningstakt.
Skillnaden mot Long March-10B
Kina hade redan den 10 juli 2026 lyckats återföra ett raketsteg i orbital klass, när Long March-10B återvände vertikalt till en havsplattform och fångades i ett nät.
17
18
24
De två uppdragen använde olika lösningar:
| Uppdrag |
Vad raketen behövde göra |
Vad återföringssystemet bidrog med |
| Long March-10B |
Styra tillbaka mot en bestämd plats till havs och sjunka kontrollerat. |
En havsplattform med nät fångade raketsteget och var därmed en aktiv del av den avslutande återföringen. 18 27 |
| Zhuque-3 Y-2 |
Genomföra motordriven bromsning, positionsstyrning, utfällning av landningsben och en stabil landning på marken. |
Landningsplatsen i Minqin stod för underlaget; raketens egna landningsben stod för själva landningen. 3 10 21 |
Long March-10B var alltså Kinas första rapporterade kontrollerade återföring av ett raketsteg i orbital klass totalt sett, medan Zhuque-3 Y-2 var den första lyckade kontrollerade landåterföringen på mark med utfällbara landningsben.
18
19
21
Det är inte bara en fråga om ordval. Nätfångst till havs och landning på ben ställer olika krav på raketen, infrastrukturen och de sista sekunderna före kontakt med återföringsytan.
Vad landningen betyder för LandSpaces börsplaner
LandSpace har arbetat mot en notering på Shanghais STAR Market, en teknik- och innovationsinriktad börslista, och planerar enligt rapporteringen att ta in 7,5 miljarder yuan – omkring 1 miljard dollar.
14
15
16
Y-2 stärker den industriella berättelsen bakom kapitalanskaffningen. Före flygningen var återanvändbara orbitala uppskjutningar fortfarande till stor del ett utvecklingslöfte för LandSpace. Efter Y-2 hade företaget visat både satellitleverans och kontrollerad landning under samma uppdrag. Det kan stärka argumenten för investeringar i produktion, uppskjutningsinfrastruktur, återföringsverksamhet och framtida kontrakt för satellitkonstellationer.
Resultatet är däremot inget bevis på lönsamhet. Investerare behöver fortfarande se:
- En lyckad ny flygning med ett återvunnet raketsteg.
- Hur mycket inspektion och renovering som krävs efter landningen.
- Tillförlitlighet över ett större antal uppdrag.
- Tillräcklig produktionskapacitet och tillgång till uppskjutningsplatser.
- Ett pris och en kostnad per levererat kilogram som kan konkurrera med förbrukningsbara raketer.
Den rapporterade skadan efter landningen gör nästa steg särskilt viktigt. LandSpace måste visa inte bara att ett raketsteg kan nå landningsplattan, utan också att det kan förberedas för en ny flygning till en rimlig kostnad.
4
Kinas konkurrens går in i en svårare fas
Milstoplarna i juli och augusti visar att Kinas utveckling av återanvändbara bärraketer rör sig från återförsök mot konkurrerande återföringsmetoder. Long March-10B demonstrerade nätfångst till havs, medan LandSpace demonstrerade en landning på ben.
17
18
21
Det bredare fältet omfattar bland annat Long March-12A, Galactic Energys ZQ-1, iSpaces Hyperbola-3 och CAS Spaces Lijian-2. Det tillgängliga underlaget ger dock inte tillräckligt med aktuell, uppdragsspecifik information för att rangordna dessa program mot Zhuque-3 Y-2 eller hävda att något av dem har matchat kombinationen av orbital leverans och lyckad landning på ben.
22
LandSpaces tidigare framsteg med Zhuque-2 ger ytterligare sammanhang. År 2023 blev Zhuque-2 den första metandrivna raketen att nå omloppsbana.
16 Zhuque-3 tar med sig den erfarenheten till en större raket som är konstruerad för att återföra första steget.
Den konkurrensmässiga måttstocken håller nu på att förändras. Frågan är inte längre bara om ett företag kan återföra ett raketsteg en gång. Det handlar om huruvida leverantörerna kan:
- flyga samma raketsteg upprepade gånger;
- minska tiden för inspektion och renovering;
- upprätthålla höga årliga uppskjutningstakter;
- tillverka tillräckligt många raketer och återföringssystem; och
- omvandla återanvändning till en lägre och förutsägbar kostnad per kilogram.
Zhuque-3 Y-2 är därför ett stort tekniskt och finansiellt genombrott. Den tydligaste slutsatsen är samtidigt dess begränsning: LandSpace har demonstrerat en fungerande arkitektur för kontrollerad återföring till land, men den operativa affären kring återanvändning måste fortfarande bevisas genom nya flygningar, data om omloppstider och verklig ekonomi.