Ablakwa uppgav att 62 ghananer har dödats i kriget och att 15 andra är saknade. Samma siffror återgavs i flera rapporter från ministrarnas gemensamma presskonferens.
Det tillgängliga underlaget fastställer däremot inte hur många ghananer som totalt har rekryterats sedan 2022. Det finns inte heller någon oberoende, tillförlitlig sammanställning över hur många som fortfarande lever, hur många som tjänstgör enligt kontrakt eller hur många som kan ha lurats att ansluta sig.
Lavrov bekräftade enligt rapporteringen att ghananska medborgare har skrivit kontrakt med det ryska försvarsdepartementet. Han förklarade deras beslut med en kombination av solidaritet med Ryssland och materiella eller ekonomiska motiv.
Det skiljer sig från Ghanas beskrivning av rekryteringen som olaglig och från uppgifter om att afrikaner kontaktats via mellanhänder med löften om välbetalda civila arbeten. Det tillgängliga materialet visar därmed två motstridiga bilder av hur rekryterna hamnade i rysk tjänst, men avgör inte självständigt hur omfattande vilseledandet eller tvånget varit i de ghananska fallen.
Ghanas protest är en del av en bredare diplomatisk konflikt som berör flera afrikanska länder. Lavrov sade att Ryssland fått liknande vädjanden från Sydafrika, Kenya och Botswana.
Rapportering har beskrivit påstådda rekryteringsförsök där mellanhänder erbjudit civila jobb och attraktiva löner. Oro har bland annat uttryckts i Kenya, Ghana och Sydafrika. Kenyanska underrättelsemyndigheter uppges ha identifierat fler än 1 000 kenyanska rekryter, även om kenyanska företrädare sagt att de inte kan ange ett exakt totalantal för landets medborgare i konflikten.
Ukrainas utrikesdepartement uppgav i augusti att minst 2 982 personer från 37 afrikanska länder hade rekryterats till Rysslands väpnade styrkor och att 486 var kända som döda. Det är ukrainska uppgifter och bör därför ses som ett påstående eller en underrättelsebaserad uppskattning, inte som en gemensamt verifierad totalsiffra.
Tidigare ukrainska uppgifter talade om fler än 1 700 afrikaner som stred för Ryssland. Skillnaden illustrerar hur totalsiffrorna kan variera beroende på datum, definition och källa.
Det material som rör mötet beskriver ett mönster där potentiella rekryter kontaktats genom tredje parter och erbjudits civila arbeten, ibland med löften om hög lön. Andra granskningar och ukrainska uppgifter beskriver bredare metoder som påstås omfatta vilseledande, tvång, utbildnings- eller jobberbjudanden samt löften om ryskt medborgarskap eller andra förmåner.
Detta beskriver ett bredare rekryteringssystem, men är inte i sig bevis för att varje ghanansk rekryt utsatts för tvång eller lurendrejeri. Det tillgängliga underlaget styrker inte heller alla detaljerade uppgifter om enskilda fall, rekryterare eller rekryteringskanaler.
Samtalen handlade inte enbart om rekryteringen. Ryssland och Ghana undertecknade också ett avtal om viseringsfrihet för innehavare av diplomatiska pass och tjänstepass, enligt rapportering som hänvisar till Ghanas utrikesdepartement.
Lavrov sade dessutom att länderna förbereder ett möte i sin mellanstatliga kommission för handelsmässigt, ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt samarbete. Mötet ska hållas i Moskva före slutet av 2026.
Det visar att rekryteringsfrågan diskuterades parallellt med bredare bilateralt samarbete och inte ersatte resten av den diplomatiska agendan.
De tillgängliga källorna verifierar inte:
Ukraina har separat uppgett att Ryssland planerade att rekrytera minst 18 500 utländska medborgare under 2026. Även detta är en uppskattning från ukrainsk underrättelsetjänst, inte en bekräftad rysk totalsiffra.
Den tydligaste slutsatsen från mötet den 17 augusti är därför begränsad men konkret: Ghana tog upp rekryteringen direkt med Moskva, uppgav att 62 av landets medborgare har dödats och att 15 saknas, och fick ett ryskt besked om att begäran ska prövas. Om beskedet leder till verifierbara åtgärder återstår att se.