Ukrainskt stordåd mot Sevastopol – mörker över staden och rysk radar i spillror

Natten mot den 13 augusti 2026 genomförde Ukraina en storskalig attack med drönare och robotar mot det ryskockuperade Sevastopol på Krim. Målet var både militär infrastruktur och energianläggningar, vilket ledde till ett fullständigt strömavbrott i staden och förstörelsen av ett av Rysslands mest värdefulla radarsystem. Här är detaljerna om anfallet och vad som hände därefter.

Attacken: Vad träffades och hur

Anfallet inleddes strax efter midnatt den 13 augusti. Ukrainska drönare och robotar slog mot Balaklava kraftvärmeverk, en av Krimhalvöns två huvudkraftkällor, samt annan energiinfrastruktur . Den ryskinstallerade guvernören i Sevastopol, Michail Razvozjajev, bekräftade att staden var ”tillfälligt strömlös” till följd av attacken . Telegramkanalen Crimean Wind rapporterade också explosioner i närheten av kraftverket .

Ukrainas generalstab meddelade att ett ryskt Nebo-U-radarsystem i Sevastopol träffats och förstörts . Nebo-U är en mobil radarspaningsenhet som används för att upptäcka och följa luftmål, inklusive smygplan. Förlusten försämrar Rysslands förmåga till luftövervakning över Krim och Svarta havet.

Flera kraftiga explosioner rapporterades under natten när både militära anläggningar och energianläggningar träffades . Razvozjajev bekräftade att ryska styrkor – inklusive flyg, luftvärnsförband och mobila eldgrupper – försökt slå tillbaka det han beskrev som en ”massiv attack”, och hävdade att mer än 30 ukrainska drönare oskadliggjorts .

Del av en bredare nationell våg

Attacken mot Sevastopol var inte en isolerad händelse. Rysslands försvarsministerium uppgav att luftförsvaret under natten skjutit ner 362 ukrainska drönare över ryska regioner, Svarta havet och Azovska sjön . I en betydande djupattack slog ukrainska drönare också mot Gazprom Neftechim Salavats oljeraffinaderi och petrokemiska komplex i Basjkirien, cirka 1 300 kilometer från den ukrainska gränsen, vilket orsakade en brand vid anläggningen . Två civila skadades där . Ett Wildberries-logistikcenter i samma region träffades också .

President Volodymyr Zelenskyj beskrev nattens operation som en ”unik” insats med sjömålsrobotar och drönare som orsakade betydande skador mot Rysslands Svartahavsflotta . Han nämnde specifikt attacken mot flottbasen i Novorossijsk, en annan viktig rysk hamnstad på Svarta havets kust, vilket tyder på att operationen var synkroniserad mot flera mål längs kusten.

Ukrainas drönarstyrkor rapporterade att de under dagen slagit mot 29 energianläggningar i ockuperade områden, och att Balaklava kraftvärmeverk i Sevastopol var bland de bekräftade målen . Mellan 1 juli och 13 augusti 2026 hade enheten totalt slagit mot 240 energianläggningar .

Omedelbart efterspel: Ström, dödsoffer och fortsatt aktivitet

Elförsörjningen i Sevastopol kunde senare delvis återställas via en tillfällig reservlösning, men skadorna på infrastrukturen var omfattande . Attacken ledde till en kraftig ökning av antalet konfliktrelaterade händelser: enligt en oberoende övervakningsgrupp ökade antalet bekräftade drönarattacker med 600 procent jämfört med sjudagarsgenomsnittet .

Den 13 augusti dödades fem personer i Sevastopol när de försökte desarmera en odetonerad sprängladdning från attacken. Fyra av dem var pyrotekniker från Rysslands civilförsvarsmyndighet, och en var vakt . Den ryskinstallerade guvernören Razvozjajev namngav de döda: kapten Anton Tjudakov, enhetschef; kapten Aleksandr Pantjuk, senior pyrotekniker; samt ytterligare två kollegor och vakten Dmitrij Ivanov .

Drönaraktiviteterna fortsatte även nästa dag. Den 14 augusti uppgav ryskt luftförsvar att man skjutit ner sex ukrainska drönare över tre distrikt i Sevastopol: Norra sidan, Nachimovskij och Gagarin .

Strategisk bakgrund

Attacken den 13 augusti mot Sevastopol är den senaste i en månader lång ukrainsk kampanj för att isolera det ockuperade Krim genom att slå mot de bränsle-, el- och transportnät som Ryssland är beroende av för att hålla halvön . Genom att samtidigt slå ut både Balaklava kraftvärmeverk och Nebo-U-radarn visade Ukraina förmåga att angripa kritisk infrastruktur och högt värderade militära mål i samma operation, samtidigt som man nådde djupt in på ryskt territorium med attacker mot energi- och logistikcentraler långt från frontlinjen.

I skrivande stund finns det ingen oberoende verifiering av omfattningen av skadorna på vare sig Balaklava kraftvärmeverk eller Nebo-U-radarn från källor utanför Ukraina och Ryssland. Båda sidors påståenden bör vägas mot denna osäkerhet.