Rumänien spränger Donaus botten för att rädda sista kärnkraftsreaktorn

Nationellt nödläge utlyst

Den 31 juli utlyste premiärminister Ilie Bolojan ett nationellt nödläge under hela augusti, med hänvisning till kollapsen i elproduktionen från kärnkraftverket. Regeringen avsatte medel för akuta arbeten på Donau och för att säkra elimport från grannländerna .

Militär sprängning för att omdirigera floden

Den 3 augusti genomförde rumänska flottan en kontrollerad sprängning av en klipphäll som hade blottats av det låga vattenståndet i en arm av Donau . Operationen, som använde cirka 180 kg sprängmedel, syftade till att omdirigera vattenflödet mot kanalen ”Gamla Donau” som försörjer Cernavoda-verkets kylvattenintag .

Beredskapsplanen: sänkta pråmar

Senast den 6 augusti förberedde regeringen en mer drastisk åtgärd: att sänka fyra stenfyllda pråmar i Donau för att skapa en omledningsbarriär. Enligt tjänstemän skulle åtgärden kunna förlänga driften av reaktor 2 med 9–10 dagar . Planen försenades flera gånger på grund av osäkra förhållanden i floden, men förblev det centrala alternativet för att vinna ytterligare tid för verket och elnätet.

Ramverk för industriell effektbegränsning

Parallellt med de fysiska åtgärderna i floden förberedde regeringen ett juridiskt ramverk för att kunna strypa elen till industriella användare om situationen i nätet försämrades ytterligare – ett tecken på allvaret i det potentiella effektunderskottet .

Ungerns parallella kärnkraftskris

Ungern drabbades av en ännu allvarligare version av samma problem. Kärnkraftverket Paks – som står för nästan hälften av landets elproduktion – stängdes för första gången på nästan 50 år den 2 augusti 2026 . Donau vid Budapest hade sjunkit till cirka 10 cm, långt under det tidigare rekordlåga 33 cm från 2018 . Före den fullständiga stängningen hade verket körts på cirka 10 procent av sin normala kapacitet . Premiärminister Péter Magyar beskrev situationen som att landets elnät var på bristningsgränsen och bad stora industriella användare att minska sin förbrukning .

Den bredare torkan och energikontexten

Krisen var resultatet av en långvarig torka och flera extremvärmeböljor i Europa. Donaus nivå vid den rumänska gränsen (Bazias) föll till sin lägsta nivå sedan 1996 den 20 juli, och vattennivåerna nära Cernavoda fortsatte att sjunka med 2–3 cm per dag i början av augusti . Även Rhen nådde samtidigt rekordlåga nivåer, vilket störde kärnkraftskylning, vattenkraftsproduktion, godssjöfart och industriella leveranskedjor i Tyskland, Österrike, Serbien, Kroatien, Rumänien, Ungern och Bulgarien .

Den ihållande värmeböljan ökade elbehovet för luftkonditionering samtidigt som den flodberoende elproduktionen kollapsade, vilket satte nationella elnät under extrem press .

Sårbarheter och ekonomiska konsekvenser

Energiförsörjningens bräcklighet. Rumäniens Cernavoda-verk står normalt för cirka 20 procent av landets el; den partiella stängningen tvingade fram ett tungt beroende av import och ökade risken för strömavbrott . Ungern förlorade nästan hälften av sin produktionskapacitet när Paks stängdes . Båda länderna tvingades köpa ersättningsel på regionala marknader till höga priser, vilket drev upp kostnaderna för konsumenter och industri .

Jordbruk. Donaus låga vattennivåer utlöste bevattningsrestriktioner för bönder i Rumänien, medan Ungern införde vattenanvändningsrestriktioner i över 100 städer och byar .

Sjöfart och handel. Pråmtrafiken på Donau stoppades i stor utsträckning i Serbien, Kroatien, Ungern och Rumänien, vilket strandsatte fartyg och störde transporten av spannmål, malm och bränsle .

Direkta ekonomiska kostnader för Ungern. Premiärminister Magyar uppskattade att krisen skulle kunna kosta Ungern 100–200 miljarder forinter (cirka 3–6 miljarder kronor) på grund av de skenande priserna för importerad el .

En väckarklocka för klimatsårbarhet. Tjänstemän och analytiker i hela regionen beskrev situationen som att den blottade den strukturella sårbarheten hos kritisk infrastruktur som är beroende av stabila vattenflöden. Liknande lågvattenhändelser i Donau inträffade 2003, 2018 och 2022, men var mindre allvarliga och tvingade inte fram kärnkraftsstängningar .