EU:s AI-strategi varnar: utan datorkraft riskerar Europa ett permanent beroende

Europas problem med artificiell intelligens handlar enligt rapporten A Transformative AI Strategy for Europe inte enbart om för få startupbolag eller för lite riskkapital. Författarna beskriver det som ett problem med strategiskt beroende: utan snabba beslut riskerar Europa att bli beroende av ett fåtal utländska regeringar och företag för de AI-modeller, den datorkraft och de leveranskedjor som får allt större betydelse för ekonomi, säkerhet och samhällsliv. 36

Därför varnar strategin för en permanent marginalisering

Europa är enligt strategin strukturellt oförberett på en nära förestående generation mer kraftfulla AI-system. Kontinenten står för omkring 5 procent av världens AI-datorkapacitet, medan europeiska modellutvecklares beräknade årsintäkter understiger 2 procent av de samlade intäkterna hos två ledande internationella konkurrenter. 26

Det spelar roll eftersom tillgång till AI avgörs av långt mer än mjukvara. Den kräver avancerade chip, datacenter, elanslutningar, molninfrastruktur, ledande AI-modeller och institutioner som kan förstå och hantera snabb teknikutveckling. När sådana beroenden väl byggs in i långlivad infrastruktur och fleråriga affärsavtal blir de betydligt svårare att bryta, varnar koalitionen. 36

Målet: 15 procent av världens AI-datorkraft i EU 2030

Strategin rekommenderar att EU och medlemsstaterna sätter målet att ha 15 procent av världens AI-datorkraft på EU-mark år 2030. Det motsvarar ungefär tre gånger Europas nuvarande andel. 12

Beräkningen visar omfattningen: för att nå målet skulle omkring 45 GW ytterligare AI-datacenterkapacitet behövas, tillsammans med investeringar på cirka 1,3 biljoner euro. Huvuddelen väntas komma från privat kapital, snarare än att offentliga aktörer ensamma ska finansiera utbyggnaden. 1

Det är alltså också en genomförandeplan. Strategin efterlyser snabbare tillståndsprocesser, tillgång till el, modeller för att mobilisera kapital och en stabil efterfrågan på datorkraft som gör stora infrastrukturprojekt möjliga. 56

Leveranskedjor: använd Europas förhandlingsstyrka innan en kris uppstår

Ett centralt förslag är en allians mellan medlemsstater för leveranskedjesäkerhet, samordnad med EU-kommissionen. Strategin menar att europeiska länder har viktiga flaskhalsar i AI:s globala leveranskedjor, men att de inte har omsatt dessa i varaktig gemensam förhandlingsstyrka. 18

Alliansen ska arbeta för mer tillförlitlig tillgång till chip, modeller och datorkraft – och ta fram en eskaleringskedja för situationer där tillgången begränsas. I strategins tidsplan ingår att kommissionen utser en kontaktperson och sammanställer en inventering under fjärde kvartalet 2026. Under 2027 föreslås en granskning av möjliga konflikter och tänkbara rättsliga åtgärder. 17

Nederländska ASML är särskilt relevant i resonemanget, eftersom bolagets litografiteknik är en avgörande del av den globala halvledarförsörjningen. Strategins poäng är inte att Europa ensamt kan kontrollera varje del av AI-kedjan, utan att unionen bör samordna de strategiska tillgångar som faktiskt finns – i stället för att förhandla splittrat. 18

Över 40 rekommendationer – inte bara fler datacenter

Paketet innehåller fler än 40 rekommendationer. Målet är inte bara mer kapacitet, utan även att europeiska forskare, företag och myndigheter ska kunna använda avancerad AI ansvarsfullt och med tillförlitlig tillgång. 5

Bland huvudområdena finns:

• bredare tillgång till ledande AI-modeller och datorkraft för europeiska användare;
• snabbare utbyggnad av infrastruktur samt mobilisering av energi och kapital;
• mer AI-kompetens och teknisk kapacitet i offentliga institutioner;
• beredskap för AI-förstärkta kriser, inklusive cyberrisker; och
• demokratisk ansvarsutkrävning när systemen blir kraftfullare och får större spridning. 51418

Bredden är avgörande. Datorkraft i sig ger inte inflytande. Europa behöver också kompetenta köpare, kvalificerad arbetskraft, myndigheter som kan bedöma tekniken och regler som går att tillämpa i praktiken.

Draghis alternativ: mindre utlandsberoende, inte en enda europeisk mästare

Mario Draghi argumenterar i samma riktning för att Europa inte måste välja mellan AI-driven produktivitet och teknologisk suveränitet. Vägen framåt är enligt honom att behålla meningsfull kontroll över europeiska data och infrastrukturer, samtidigt som stora företags köpkraft används för att finansiera europeiskt kontrollerade datacenter. 2224

Den kommersiella modellen bygger på samordnad, flerårig efterfrågan. Företag som ASML, Capgemini och Amadeus har förbundit sig att köpa Mistrals European Compute Units. Upplägget är tänkt att stödja 1 GW kapacitet till 2030. 1922

Betydelsen ligger i finansieringen: förhandsåtaganden om köp kan göra dyr infrastruktur finansierbar innan kapaciteten är byggd. I stället för att enbart förlita sig på stöd eller befintliga globala molnjättar kan industrikunder binda sig till framtida användning av datorkraft. Den garanterade efterfrågan kan i sin tur bära nya investeringar. 1930

Draghi framhåller också ett uttalat motstånd mot monopol. Tanken är inte att byta ut koncentrationen kring utländska plattformar mot en enda skyddad europeisk AI-aktör. Flera leverantörer och konkurrerande konsortier skulle kunna ge fler valmöjligheter och större kontroll över var europeiska kunders data och beräkningsjobb hanteras. 19

Tidsfönstret krymper

Brådskan i strategin utgår från de långa ledtiderna. Datacenter kräver finansiering, utrustning, mark och elanslutningar. Även överenskommelser om leveranskedjor och långsiktiga företagskontrakt tar tid. Samtidigt bygger andra stormakter redan ut kapacitet och påverkar villkoren för tillgång, enligt strategin. 36

Huvudbudskapet är därför praktiskt snarare än symboliskt: Europas AI-framtid avgörs inte enbart av reglering eller forskningskvalitet. Den avgörs också av beslut om fysisk infrastruktur, kommersiell efterfrågan och samordnade strategiska åtgärder – innan beroendet blir normalläget. 11718