Det är här kreditmarknadens oro blir tydlig. Räntorna på nya obligationer stiger, samtidigt som den utestående nettovolymen i kreditderivatet CDS för stora teknikbolag nått rekordnivån 12,5 miljarder dollar – en ökning med 500 procent sedan andra kvartalet 2025 .

En CDS, eller credit default swap, fungerar i praktiken som ett försäkringsliknande skydd mot att ett företag inte kan betala sina skulder. När premien stiger betyder det att investerare kräver mer betalt för att bära kreditrisken.

Oracle visar hur illa det kan bli

Oracle är det tydligaste exemplet på den press som skuldfinansieringen skapar. Den 24 juli 2026 steg kostnaden för femårigt konkursskydd på Oracles skuld till rekordhöga 203 räntepunkter. Det motsvarar en årlig kostnad på omkring 203 000 dollar för att försäkra 10 miljoner dollar i Oracle-skuld .

Premien var mer än fyra gånger högre än i mitten av 2025 och översteg samtidigt toppen under finanskrisen 2008 . Oracles långfristiga obligationer har också fallit i värde, vilket driver upp bolagets upplåningskostnader .

Bakom marknadens oro finns flera konkreta siffror:

• Oracle hade omkring 130 miljarder dollar i total skuld vid utgången av maj 2026 .
• Det fria kassaflödet var negativt med 23,7 miljarder dollar under räkenskapsåret 2026. Kapitalutgifterna steg samtidigt 162 procent på årsbasis till 55,7 miljarder dollar – över bolagets egen prognos på 50 miljarder .
• Det operativa kassaflödet ökade med 54 procent till 32 miljarder dollar, men förbrukades helt av investeringar i AI-datacenter .
• S&P sänkte Oracles kreditbetyg till BBB-, den lägsta nivån inom investment grade. Ratinginstitutet bedömer att underskottet i det fria operativa kassaflödet kan nästan fördubblas till omkring 42 miljarder dollar under räkenskapsåret 2027. Skuldsättningen väntas samtidigt stiga till mitten av fyrfaldiga nettoskuldsättningsnivåer, över vad S&P normalt betraktar som säkert för ett bolag med BBB-betyg .
• Oracle planerar att spendera 90 miljarder dollar under räkenskapsåret 2027 och vill ta in 40 miljarder dollar genom en kombination av skuld och eget kapital, däribland en aktieförsäljning på 20 miljarder dollar kopplad till eget kapital .
• Aktien har fallit omkring 40 procent på en månad, vilket raderat mer än 265 miljarder dollar i börsvärde . Nedgången gav bolaget dess sämsta vecka sedan dotcombubblans kollaps 2001 .

Det svåra för investerarna är att båda sakerna kan vara sanna samtidigt: Oracles AI-intäkter växer snabbt, men finansieringen gör att det kan dröja flera år innan tillväxten omvandlas till pengar i kassan. Analytiker räknar med att det fria kassaflödet förblir kraftigt negativt åtminstone till 2028, med en återhämtning först omkring 2030 .

Billiga kinesiska modeller pressar AI-kalkylen

Den större frågan handlar om själva affärsmodellen bakom den amerikanska AI-utbyggnaden. Hyperscalers satsar på att mycket dyr infrastruktur ska kunna sälja beräkningskapacitet och AI-användning till premiumpriser. Men billigare kinesiska modeller gör den kalkylen allt mer osäker.

• Kinesiska modeller från bland andra DeepSeek, Alibaba Qwen och Moonshot står nu för 30–46 procent av företagens API-tokenvolym på amerikanska utvecklarplattformar som OpenRouter. I början av 2025 var andelen bara 4,5 procent .
• Kinesiska open source-modeller är konsekvent 60–90 procent billigare än jämförbara amerikanska alternativ .
• En rapport från RAND Corporation bedömde att kinesiska modeller kan fungera till ungefär en sjättedel av kostnaden för amerikanska konkurrenter .
• Chris Wood, global aktiestrategichef på Jefferies, har varnat för att de hundratals miljarder dollar som investeras i amerikansk AI-infrastruktur kan leda till ”massiv kapitalförstörelse”. Hans långsiktiga grundscenario är att billigare kinesiska open source-modeller urholkar ekonomin bakom den amerikanska investeringsvågen .

The Economist, Reuters och Bloomberg har var för sig rapporterat att konkurrensen från billig kinesisk AI nu är ett centralt hot mot Silicon Valleys investeringsantaganden . Om priserna för AI-inferens – alltså kostnaden för att köra en färdig modell – fortsätter att falla, kan avkastningen på den mångbiljondollarstora utbyggnaden av datacenter bli betydligt lägre än investerarna räknat med.

Apple följer en mindre skuldtung väg

Apple har inte följt samma mönster med massiva AI-relaterade obligationsemissioner. Det hänger ihop med bolagets strategi: i stället för att bygga en hyperskalig molninfrastruktur fokuserar Apple på modeller som körs direkt på iPhone, iPad och Mac.

En sådan modell kräver betydligt mindre kapital och kan i större utsträckning finansieras med det löpande kassaflödet. Den är inte lika beroende av att sälja stora mängder standardiserad AI-inferens till priser som pressas av kinesiska konkurrenter.

Apples strategi innebär fortfarande genomföranderisker. Men den skapar inte samma skuldfinansierade balansräkningsrisk som hos de bolag som måste bygga ut datacenter i enorm skala innan investeringarna kan börja ge kassaflöde. Som AI-exponering är den därför strukturellt mindre känslig för stigande skulder och fallande inferenspriser.

Vad kreditmarknaden egentligen signalerar

Skuldvågen och den kraftigt ökade efterfrågan på CDS-skydd pekar på tre olika nivåer av oro:

Slutsatsen är inte att hela AI-satsningen är dömd att misslyckas. Däremot visar kreditmarknaden att investerarna inte längre nöjer sig med löften om framtida tillväxt. De vill se en trovärdig väg från datacenter, lån och stigande kapitalutgifter till faktiska kassaflöden.

Oracle är den tydligaste varningssignalen. Bolagets obligations- och CDS-marknad beter sig mindre som vid en tillfällig korrigering i en tillväxtfas och mer som vid en strukturell oro för betalningsförmågan. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom Oracle verkar i en sektor där AI-entusiasmen hittills har gjort mycket höga skuldsättningsnivåer lättare att acceptera.

Det är här kreditmarknadens oro blir tydlig. Räntorna på nya obligationer stiger, samtidigt som den utestående nettovolymen i kreditderivatet CDS för stora teknikbolag nått rekordnivån 12,5 miljarder dollar – en ökning med 500 procent sedan andra kvartalet 2025 .

En CDS, eller credit default swap, fungerar i praktiken som ett försäkringsliknande skydd mot att ett företag inte kan betala sina skulder. När premien stiger betyder det att investerare kräver mer betalt för att bära kreditrisken.

Oracle visar hur illa det kan bli

Oracle är det tydligaste exemplet på den press som skuldfinansieringen skapar. Den 24 juli 2026 steg kostnaden för femårigt konkursskydd på Oracles skuld till rekordhöga 203 räntepunkter. Det motsvarar en årlig kostnad på omkring 203 000 dollar för att försäkra 10 miljoner dollar i Oracle-skuld .

Premien var mer än fyra gånger högre än i mitten av 2025 och översteg samtidigt toppen under finanskrisen 2008 . Oracles långfristiga obligationer har också fallit i värde, vilket driver upp bolagets upplåningskostnader .

Bakom marknadens oro finns flera konkreta siffror:

• Oracle hade omkring 130 miljarder dollar i total skuld vid utgången av maj 2026 .
• Det fria kassaflödet var negativt med 23,7 miljarder dollar under räkenskapsåret 2026. Kapitalutgifterna steg samtidigt 162 procent på årsbasis till 55,7 miljarder dollar – över bolagets egen prognos på 50 miljarder .
• Det operativa kassaflödet ökade med 54 procent till 32 miljarder dollar, men förbrukades helt av investeringar i AI-datacenter .
• S&P sänkte Oracles kreditbetyg till BBB-, den lägsta nivån inom investment grade. Ratinginstitutet bedömer att underskottet i det fria operativa kassaflödet kan nästan fördubblas till omkring 42 miljarder dollar under räkenskapsåret 2027. Skuldsättningen väntas samtidigt stiga till mitten av fyrfaldiga nettoskuldsättningsnivåer, över vad S&P normalt betraktar som säkert för ett bolag med BBB-betyg .
• Oracle planerar att spendera 90 miljarder dollar under räkenskapsåret 2027 och vill ta in 40 miljarder dollar genom en kombination av skuld och eget kapital, däribland en aktieförsäljning på 20 miljarder dollar kopplad till eget kapital .
• Aktien har fallit omkring 40 procent på en månad, vilket raderat mer än 265 miljarder dollar i börsvärde . Nedgången gav bolaget dess sämsta vecka sedan dotcombubblans kollaps 2001 .

Det svåra för investerarna är att båda sakerna kan vara sanna samtidigt: Oracles AI-intäkter växer snabbt, men finansieringen gör att det kan dröja flera år innan tillväxten omvandlas till pengar i kassan. Analytiker räknar med att det fria kassaflödet förblir kraftigt negativt åtminstone till 2028, med en återhämtning först omkring 2030 .

Billiga kinesiska modeller pressar AI-kalkylen

Den större frågan handlar om själva affärsmodellen bakom den amerikanska AI-utbyggnaden. Hyperscalers satsar på att mycket dyr infrastruktur ska kunna sälja beräkningskapacitet och AI-användning till premiumpriser. Men billigare kinesiska modeller gör den kalkylen allt mer osäker.

• Kinesiska modeller från bland andra DeepSeek, Alibaba Qwen och Moonshot står nu för 30–46 procent av företagens API-tokenvolym på amerikanska utvecklarplattformar som OpenRouter. I början av 2025 var andelen bara 4,5 procent .
• Kinesiska open source-modeller är konsekvent 60–90 procent billigare än jämförbara amerikanska alternativ .
• En rapport från RAND Corporation bedömde att kinesiska modeller kan fungera till ungefär en sjättedel av kostnaden för amerikanska konkurrenter .
• Chris Wood, global aktiestrategichef på Jefferies, har varnat för att de hundratals miljarder dollar som investeras i amerikansk AI-infrastruktur kan leda till ”massiv kapitalförstörelse”. Hans långsiktiga grundscenario är att billigare kinesiska open source-modeller urholkar ekonomin bakom den amerikanska investeringsvågen .

The Economist, Reuters och Bloomberg har var för sig rapporterat att konkurrensen från billig kinesisk AI nu är ett centralt hot mot Silicon Valleys investeringsantaganden . Om priserna för AI-inferens – alltså kostnaden för att köra en färdig modell – fortsätter att falla, kan avkastningen på den mångbiljondollarstora utbyggnaden av datacenter bli betydligt lägre än investerarna räknat med.

Apple följer en mindre skuldtung väg

Apple har inte följt samma mönster med massiva AI-relaterade obligationsemissioner. Det hänger ihop med bolagets strategi: i stället för att bygga en hyperskalig molninfrastruktur fokuserar Apple på modeller som körs direkt på iPhone, iPad och Mac.

En sådan modell kräver betydligt mindre kapital och kan i större utsträckning finansieras med det löpande kassaflödet. Den är inte lika beroende av att sälja stora mängder standardiserad AI-inferens till priser som pressas av kinesiska konkurrenter.

Apples strategi innebär fortfarande genomföranderisker. Men den skapar inte samma skuldfinansierade balansräkningsrisk som hos de bolag som måste bygga ut datacenter i enorm skala innan investeringarna kan börja ge kassaflöde. Som AI-exponering är den därför strukturellt mindre känslig för stigande skulder och fallande inferenspriser.

Vad kreditmarknaden egentligen signalerar

Skuldvågen och den kraftigt ökade efterfrågan på CDS-skydd pekar på tre olika nivåer av oro:

Slutsatsen är inte att hela AI-satsningen är dömd att misslyckas. Däremot visar kreditmarknaden att investerarna inte längre nöjer sig med löften om framtida tillväxt. De vill se en trovärdig väg från datacenter, lån och stigande kapitalutgifter till faktiska kassaflöden.

Oracle är den tydligaste varningssignalen. Bolagets obligations- och CDS-marknad beter sig mindre som vid en tillfällig korrigering i en tillväxtfas och mer som vid en strukturell oro för betalningsförmågan. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom Oracle verkar i en sektor där AI-entusiasmen hittills har gjort mycket höga skuldsättningsnivåer lättare att acceptera.