EU-parlamentet vill skärpa ”Made in Europe”-krav och granska Kinaanknutna investeringar hårdare

EU-parlamentets utkast till rapport om Industrial Accelerator Act pekar mot en mer uttalad industripolitik och ekonomisk säkerhetspolitik. Tanken är att offentlig upphandling, offentligt stöd och villkor för investeringar i större utsträckning ska bygga upp europeisk tillverkning med låga utsläpp – och att vissa utländska investeringar i känsliga sektorer ska möta hårdare krav.

Det är viktigt att skilja på förslag och gällande regler: EU-kommissionen lade fram den bakomliggande förordningen den 4 mars 2026, men parlamentets rapport är fortfarande en del av lagstiftningsprocessen. 57

50 procent ”Made in Europe” till 2036

Den mest uppmärksammade delen av utkastet är en målsättning om en tröskel på 50 procent för ”Made in Europe” och produkter med låga utsläpp i strategiska sektorer till 2036. Avsikten är att EU:s offentliga pengar och inköp tydligare ska stödja produktion och leverantörskedjor i Europa. 68

Kommissionens ursprungliga förslag innehåller redan krav kopplade till ”Made in EU” och låga utsläpp i offentlig upphandling och stödordningar. Parlamentets utkast skulle höja ambitionsnivån och lägga större vikt vid europeiskt innehåll. 1718

Högre EU-innehåll för grön teknik

Utkastet vill också öka andelen EU-innehåll i nettonollteknik, exempelvis solpaneler, vindkraftverk, värmepumpar och kärnkraftverk. 69

Det är områden där klimatomställning och industrins motståndskraft går hand i hand. Kommissionen räknar energiintensiv industri, nettonollteknik och fordonsindustri till de centrala sektorer som lagen omfattar. 24

Lägre tröskel för vissa utländska investeringar

I kommissionens förslag omfattas utländska investeringar på minst 100 miljoner euro av särskilda villkor när investeraren kommer från ett land utanför EU som kontrollerar mer än 40 procent av världens tillverkningskapacitet inom angivna strategiska områden. Det gäller bland annat elfordon, batterier, solenergi och kritiska råvaror. 18

Enligt rapportering om parlamentets utkast vill föredragandena sänka beloppsgränsen till 50 miljoner euro i sektorer där ett land har en sådan dominerande global tillverkningsposition. Debatten förs tydligt i ljuset av Kinas starka ställning i flera av dessa värdekedjor, även om den föreslagna rättsliga definitionen utgår från produktionskoncentration och inte nämner något land vid namn. 723

Villkor som investeringar kan behöva uppfylla

Kommissionens grundförslag öppnar redan för att knyta industriella motkrav till berörda utländska investeringar. Bland villkoren finns ett tak på 49 procent för utländskt ägande, samriskföretag med en EU-partner, åtaganden om delning av immateriella rättigheter eller teknik, investeringar motsvarande 1 procent av årsomsättningen i forskning och utveckling inom EU, inköp av 30 procent av insatsvarorna från EU samt en viss andel anställda från unionen. 112

Enligt uppgifter om parlamentets utkast vill föredragandena skärpa villkoren ytterligare, bland annat genom ett möjligt krav på minst 60 procent EU-baserad arbetskraft, utöver den lägre granskningsgränsen på 50 miljoner euro. Den slutliga utformningen – och vilka krav som ska gälla samtidigt – avgörs först av parlamentets antagna text och de följande förhandlingarna med medlemsstaterna. 7

Den politiska logiken är att investeringar ska ge mer än slutmontering i Europa. De ska också bidra med arbetstillfällen, forskning, lokala inköp, teknisk kompetens och en mer långsiktigt hållbar industribas i EU.

Kina i centrum för den politiska bakgrunden

Utkastet kommer under en period av ökade handelsspänningar mellan EU och Kina. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič har sagt att Peking måste leverera ”konkreta resultat” före oktober i arbetet med att återbalansera handelsrelationen, och varnat för hårdare EU-åtgärder om det uteblir. 21

Industrial Accelerator Act är inte enbart en Kinapolitik. Det uttalade syftet är att öka efterfrågan på europeiskt tillverkade tekniker och produkter med låga utsläpp samt stärka tillverkningskapaciteten i EU. 17 Men fokus på länder som dominerar strategiska tillverkningskedjor ger förslaget en tydlig dimension av ekonomisk säkerhet.

Vad händer nu?

Siffrorna i utkastet – särskilt 50-procentsmålet för EU-innehåll, investeringsgränsen på 50 miljoner euro och de skärpta villkoren – är förhandlingsförslag, inte beslutade regler. Europaparlamentet måste först fastställa sin position. Därefter kan förhandlingar med EU:s medlemsstater avgöra hur den slutliga förordningen ser ut. 712

För tillverkare, leverantörer av grön teknik och utländska investerare är riktningen ändå tydlig: tillgången till offentligt stöd och strategiska europeiska marknader kan i allt högre grad bero på mer än pris och utsläpp. Var produktion, arbetstillfällen, forskning och leverantörskedjor finns kan få större betydelse.