Mönstret syns framför allt i antalet lediga tjänster och i sysselsättningstrender på branschnivå. I utvecklade ekonomier har branscher med större exponering mot AI-automatisering generellt haft svagare tillväxt i jobbannonser sedan andra halvåret 2022. Sambandet är särskilt tydligt i Tyskland, Australien och USA.
Fyra områden återkommer tydligt i sammanfattningarna av Goldman Sachs analys:
Sysselsättningen i dessa branscher ligger under den historiska trenden på flera utvecklade marknader. Callcenter sticker ut mest. Enligt Goldman Sachs uppskattningar ligger sysselsättningen i amerikanska callcenter 39 procent under trenden, jämfört med 33 procent i Kanada och 27 procent i Tyskland.
Det betyder inte att AI ensamt kan förklara varje nedgång. Sysselsättningen påverkas också av konjunktur, företagens outsourcing, efterfrågan och förändringar i affärsmodeller. Men att svagheten är koncentrerad till digitala verksamheter med hög AI-exponering stämmer väl med slutsatsen att AI nu börjar lämna ett mätbart avtryck på arbetsmarknaden.
Effekten ser inte likadan ut i alla länder. Kopplingen mellan AI-exponering och långsammare tillväxt i jobbannonser är starkast i Tyskland, Australien och USA.
Det ojämna mönstret är viktigt. Om AI redan orsakade en enhetlig chock skulle samma sysselsättningseffekter synas i alla utvecklade ekonomier och branscher. I stället pekar den nuvarande evidensen på en mer selektiv omställning: länder och sektorer med högre exponering eller snabbare praktisk användning av AI pressas först.
Informations- och kommunikationstjänster hör till de branscher som är mest exponerade mot AI. Sysselsättningstillväxten har bromsat in i nästan alla större utvecklade ekonomier sedan 2022. Samtidigt ligger antalet anställda utanför USA fortfarande omkring eller över nivån före 2022, enligt de rapporterade Goldman-resultaten.
Skillnaden mellan långsammare tillväxt och minskad sysselsättning är central när analysen ska tolkas. En bransch kan fortfarande anställa, men i långsammare takt än tidigare. Siffrorna visar därför framför allt en svalare efterfrågan på arbetskraft – inte nödvändigtvis att hela informationssektorn genomgår omfattande utslagning.
Rekryteringen av juniora och nybörjaranställda tjänstemän har fått särskild uppmärksamhet. Rapporter om Goldman Sachs resultat beskriver dessa grupper som särskilt utsatta när företag omprövar roller i AI-exponerade branscher.
Det material som ligger till grund för denna artikel ger ingen exakt, verifierad uppskattning av hur mycket större effekten är för nybörjaranställningar jämfört med andra grupper. Däremot stöder det en tydlig tolkning: AI:s tidiga påverkan syns främst i rekryteringsledet och i yrken som bygger på standardiserat digitalt arbete – inte som en generell våg av jobbförluster i hela ekonomin.
För både arbetstagare och arbetsgivare blir därför sammansättningen av nyanställningarna lika viktig som det totala antalet jobb. En stabil sysselsättning totalt kan dölja en betydande förändring i vilka roller företag faktiskt väljer att tillsätta, särskilt när programvara kan utföra eller förstärka rutinmässiga informationsuppgifter.
Goldman Sachs uppskattar att företagens nuvarande användning av AI har höjt arbetslösheten i USA med omkring 0,1 procentenheter.
Joseph Briggs, ekonom vid Goldman Sachs Research, har separat uppskattat att AI för närvarande minskar jobbtillväxten med omkring 10 000–15 000 jobb i månaden i berörda områden som teknik, managementkonsulting och grafisk design. Han beskriver effekten som en begränsad arbetsmarknadschock, snarare än ett stort slag mot ekonomin i stort.
De här uppskattningarna sätter nedgångarna på branschnivå i perspektiv. En stor avvikelse från den historiska trenden i en viss bransch kan samexistera med en relativt liten förändring i den nationella arbetslösheten – särskilt när de berörda sektorerna bara utgör en del av ekonomin och AI samtidigt kan höja produktiviteten eller komplettera mänskligt arbete.
Formuleringen fångar två saker samtidigt:
Balansen kan förändras när företag går från experiment till bredare användning. I tidigare analyser har Goldman Sachs uppskattat att AI globalt kan påverka arbetsuppgifter motsvarande 300 miljoner heltidsjobb genom automatisering, samtidigt som investeringar i AI, elförsörjning och datacenter kan skapa nya arbetstillfällen.
Den långsiktiga siffran är inte en prognos om att 300 miljoner människor omedelbart blir av med jobbet. Den beskriver arbete vars uppgifter kan påverkas av automatisering. De senaste arbetsmarknadssignalerna tyder på att omställningen har börjat i vissa sektorer – men att konsekvenserna för ekonomin som helhet än så länge är begränsade.
Goldman Sachs analys ger varken klartecken eller stöd för ett AI-domedagsscenario. Den mest hållbara tolkningen är att AI redan påverkar rekryteringen där verktygen är mogna och arbetet är starkt digitaliserat. Callcenter, mjukvaruutgivning, konsultverksamhet, reklam och juniora tjänstemannaroller hör till områdena under störst press.
Än så länge är effekten tillräckligt koncentrerad för att vara liten på nationell nivå. Men utvecklingen i enskilda branscher fungerar som en tidig varningssignal: om företagens AI-användning accelererar och sprids till fler yrken kan den rekryteringsinbromsning som nu syns i ett fåtal sektorer utvecklas till en bredare trend på arbetsmarknaden.
Mönstret syns framför allt i antalet lediga tjänster och i sysselsättningstrender på branschnivå. I utvecklade ekonomier har branscher med större exponering mot AI-automatisering generellt haft svagare tillväxt i jobbannonser sedan andra halvåret 2022. Sambandet är särskilt tydligt i Tyskland, Australien och USA.
Fyra områden återkommer tydligt i sammanfattningarna av Goldman Sachs analys:
Sysselsättningen i dessa branscher ligger under den historiska trenden på flera utvecklade marknader. Callcenter sticker ut mest. Enligt Goldman Sachs uppskattningar ligger sysselsättningen i amerikanska callcenter 39 procent under trenden, jämfört med 33 procent i Kanada och 27 procent i Tyskland.
Det betyder inte att AI ensamt kan förklara varje nedgång. Sysselsättningen påverkas också av konjunktur, företagens outsourcing, efterfrågan och förändringar i affärsmodeller. Men att svagheten är koncentrerad till digitala verksamheter med hög AI-exponering stämmer väl med slutsatsen att AI nu börjar lämna ett mätbart avtryck på arbetsmarknaden.
Effekten ser inte likadan ut i alla länder. Kopplingen mellan AI-exponering och långsammare tillväxt i jobbannonser är starkast i Tyskland, Australien och USA.
Det ojämna mönstret är viktigt. Om AI redan orsakade en enhetlig chock skulle samma sysselsättningseffekter synas i alla utvecklade ekonomier och branscher. I stället pekar den nuvarande evidensen på en mer selektiv omställning: länder och sektorer med högre exponering eller snabbare praktisk användning av AI pressas först.
Informations- och kommunikationstjänster hör till de branscher som är mest exponerade mot AI. Sysselsättningstillväxten har bromsat in i nästan alla större utvecklade ekonomier sedan 2022. Samtidigt ligger antalet anställda utanför USA fortfarande omkring eller över nivån före 2022, enligt de rapporterade Goldman-resultaten.
Skillnaden mellan långsammare tillväxt och minskad sysselsättning är central när analysen ska tolkas. En bransch kan fortfarande anställa, men i långsammare takt än tidigare. Siffrorna visar därför framför allt en svalare efterfrågan på arbetskraft – inte nödvändigtvis att hela informationssektorn genomgår omfattande utslagning.
Rekryteringen av juniora och nybörjaranställda tjänstemän har fått särskild uppmärksamhet. Rapporter om Goldman Sachs resultat beskriver dessa grupper som särskilt utsatta när företag omprövar roller i AI-exponerade branscher.
Det material som ligger till grund för denna artikel ger ingen exakt, verifierad uppskattning av hur mycket större effekten är för nybörjaranställningar jämfört med andra grupper. Däremot stöder det en tydlig tolkning: AI:s tidiga påverkan syns främst i rekryteringsledet och i yrken som bygger på standardiserat digitalt arbete – inte som en generell våg av jobbförluster i hela ekonomin.
För både arbetstagare och arbetsgivare blir därför sammansättningen av nyanställningarna lika viktig som det totala antalet jobb. En stabil sysselsättning totalt kan dölja en betydande förändring i vilka roller företag faktiskt väljer att tillsätta, särskilt när programvara kan utföra eller förstärka rutinmässiga informationsuppgifter.
Goldman Sachs uppskattar att företagens nuvarande användning av AI har höjt arbetslösheten i USA med omkring 0,1 procentenheter.
Joseph Briggs, ekonom vid Goldman Sachs Research, har separat uppskattat att AI för närvarande minskar jobbtillväxten med omkring 10 000–15 000 jobb i månaden i berörda områden som teknik, managementkonsulting och grafisk design. Han beskriver effekten som en begränsad arbetsmarknadschock, snarare än ett stort slag mot ekonomin i stort.
De här uppskattningarna sätter nedgångarna på branschnivå i perspektiv. En stor avvikelse från den historiska trenden i en viss bransch kan samexistera med en relativt liten förändring i den nationella arbetslösheten – särskilt när de berörda sektorerna bara utgör en del av ekonomin och AI samtidigt kan höja produktiviteten eller komplettera mänskligt arbete.
Formuleringen fångar två saker samtidigt:
Balansen kan förändras när företag går från experiment till bredare användning. I tidigare analyser har Goldman Sachs uppskattat att AI globalt kan påverka arbetsuppgifter motsvarande 300 miljoner heltidsjobb genom automatisering, samtidigt som investeringar i AI, elförsörjning och datacenter kan skapa nya arbetstillfällen.
Den långsiktiga siffran är inte en prognos om att 300 miljoner människor omedelbart blir av med jobbet. Den beskriver arbete vars uppgifter kan påverkas av automatisering. De senaste arbetsmarknadssignalerna tyder på att omställningen har börjat i vissa sektorer – men att konsekvenserna för ekonomin som helhet än så länge är begränsade.
Goldman Sachs analys ger varken klartecken eller stöd för ett AI-domedagsscenario. Den mest hållbara tolkningen är att AI redan påverkar rekryteringen där verktygen är mogna och arbetet är starkt digitaliserat. Callcenter, mjukvaruutgivning, konsultverksamhet, reklam och juniora tjänstemannaroller hör till områdena under störst press.
Än så länge är effekten tillräckligt koncentrerad för att vara liten på nationell nivå. Men utvecklingen i enskilda branscher fungerar som en tidig varningssignal: om företagens AI-användning accelererar och sprids till fler yrken kan den rekryteringsinbromsning som nu syns i ett fåtal sektorer utvecklas till en bredare trend på arbetsmarknaden.