Kinas bostadsmarknad får inte fart – julisiffrorna visar varför

Även aktiviteten bakom prisstatistiken pekar nedåt. Under januari–juli föll bostadsförsäljningen, fastighetsinvesteringarna och de nya byggstarterna snabbare än under årets första sex månader. Det tyder på att både hushåll och byggutvecklare fortsätter att agera försiktigt.

Förstastäderna levererade inte den återhämtning man hoppats på

Beijing, Shanghai, Guangzhou och Shenzhen – Kinas fyra så kallade förstastäder – har varit den främsta källan till försiktig optimism. I juni steg priserna på nya bostäder i dessa städer med 0,1 procent i genomsnitt, medan priserna på befintliga bostäder ökade med 0,3 procent.

I juli stannade utvecklingen av. Priserna på nya bostäder var oförändrade i genomsnitt, vilket avslutade en fyra månader lång uppgång. Shanghai och Shenzhen steg med 0,2 procent från juni och Guangzhou med 0,1 procent. Beijing gick däremot ned med 0,3 procent.

Årsjämförelsen var något ljusare men fortfarande ojämn. Nya bostäder i de fyra förstastäderna var 1,1 procent billigare än ett år tidigare. I 31 andrastäder var nedgången 2,8 procent och i 35 tredjestäder 4,2 procent.

Bara 17 av de 70 städerna hade stigande nybostadspriser från juni. Det begränsade antalet visar att enskilda förbättringar, framför allt i starkare stadsregioner, ännu inte har blivit en nationell återhämtning.

Vädret kan förklara juli – men inte hela nedgången

Analytiker har pekat på extremväder, säsongseffekter och en avtagande effekt från åtgärder som skulle stärka konsumtionen som möjliga förklaringar till den svagare aktiviteten i juli. En ovanligt regnig sommar uppges också ha påverkat bostadsdata i förstastäderna.

Sådana faktorer kan förklara en del av svagheten under en enskild månad. De löser däremot inte det mer långvariga problemet: hushållen saknar förtroende för att bostadspriserna och den egna ekonomin ska utvecklas stabilt, samtidigt som byggutvecklare tvekar inför nya projekt.

Julistatistiken framstår därför mindre som ett tillfälligt hack i kurvan och mer som ännu ett test av om regeringens stödåtgärder kan skapa varaktig efterfrågan.

Bostadskrisen är en del av ett större efterfrågeproblem

Försvagningen syntes även utanför fastighetssektorn. Detaljhandeln ökade bara med 0,6 procent i juli jämfört med samma månad året före, ned från 1,0 procent i juni och under prognosen på 1,5 procent i en Reuters-enkät. Industriproduktionen ökade med 4,5 procent, vilket var en nedgång från 5,3 procent i juni och under prognosen på 4,8 procent.

Även investeringarna utvecklades svagare. Fasta investeringar minskade med 6,7 procent under årets första sju månader, jämfört med en nedgång på 5,7 procent under januari–juni.

Tillsammans visar siffrorna varför fastighetsnedgången spelar roll långt utanför bostadsmarknaden. Fallande bostadsvärden och svag byggaktivitet kan samtidigt pressa hushållens förtroende, byggbolagens investeringar och efterfrågan i närliggande branscher. När konsumtionen dessutom tappar fart blir det svårare för andra delar av ekonomin att ersätta den tillväxt som tidigare kom från fastigheter och byggande.

En K-formad återhämtning med tydlig skiljelinje

Ekonomer har beskrivit Kinas återhämtning som ”K-formad”. Begreppet syftar på att export- och tillverkningsrelaterad aktivitet har stått emot bättre, medan hushållens konsumtion, privata investeringar och bostadsmarknaden förblir svaga.

Det är inte samma sak som en balanserad återhämtning. Starkare produktion och export kan bidra till den samlade tillväxten, men de återställer inte automatiskt hushållens framtidstro eller får bostadsköpare att återvända. Skillnaden gör också Kina mer beroende av utländsk efterfrågan, samtidigt som handelsrelaterade risker kvarstår.

Vad betyder siffrorna för beslutsfattarna?

De senaste bostadsåtgärderna och regeringens löften om att stabilisera marknaden verkar ha bidragit till att dämpa vissa årliga prisnedgångar, särskilt i de största städerna. Officiella kommentarer beskrev julisiffrorna som ytterligare ett tecken på stabilisering, medan annan rapportering betonade att efterfrågan fortfarande är för svag för en bred vändning. Båda beskrivningarna kan vara riktiga samtidigt: prisfallet kan bromsa i vissa områden medan marknaden som helhet fortfarande är skör.

Det svårare testet är därför aktiviteten, inte bara priserna. Snabbare nedgångar i försäljning, investeringar och nya byggstarter visar att en begränsad prisstabilisering ännu inte har återställt förtroendet i hela sektorn. Åtgärder som enbart bromsar prisfallen kanske inte räcker om hushållen fortfarande oroar sig för framtida bostadsvärden, inkomster eller om redan sålda bostäder faktiskt färdigställs.

Det ekonomiska läget ökar pressen på Beijing. BNP-tillväxten bromsade till 4,3 procent på årsbasis under andra kvartalet, från 5,0 procent under det första kvartalet, och missade förväntningarna. Julis svaga detaljhandel och långsammare industriproduktion visade att momentumet försvagades ytterligare.

För beslutsfattarna är utmaningen att stärka hushållens efterfrågan och framtidstro utan att återgå till den skulddrivna byggmodell som bidrog till obalanserna på bostadsmarknaden. Julisiffrorna pekar på att det omedelbara målet fortfarande är stabilisering – men att bevisen för en självbärande återhämtning i bostadssektorn är begränsade.