Xi ville att USA skulle motsätta sig Taiwans självständighet – ändrades politiken?

Kinas president Xi Jinping ville ha en tydligare amerikansk hållning i Taiwanfrågan när han träffade Donald Trump i Vita huset den 24 september. Enligt den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua uppmanade Xi USA att hålla fast vid den ”korrekta ståndpunkten att motsätta sig Taiwans självständighet” och att hantera frågan varsamt.5049

Det viktiga är skillnaden mellan Xis krav och USA:s svar. Att Xi begärde en ändring betyder inte att Washington har gjort den. I den tillgängliga rapporteringen är det inte belagt att Trump antog Xis formulering.5049

Varför ett enda ord spelar roll

USA har tidigare sagt att landet inte stöder taiwanesisk självständighet. Det innebär att Washington inte ger sitt stöd till ett sådant steg. Att i stället säga att USA motsätter sig självständighet skulle uttrycka ett aktivt motstånd. Peking hade sökt den förändringen redan före mötet; tidigare rapportering beskrev den som en möjlig betydande diplomatisk eftergift till Kina.4748

Taiwan är självstyrt och demokratiskt, men Kina gör anspråk på ön. USA saknar formella diplomatiska förbindelser med Taiwan och är samtidigt dess viktigaste internationella stöd och vapenleverantör.31 Därför väger även nyanser i Washingtons offentliga språk tungt.

Vad mötesrapporteringen visar – och inte visar

Xinhua publicerade Xis uttalande om Taiwan före sin fullständiga redogörelse för mötet. Peking gav därmed kravet tidig uppmärksamhet.50 I rapporteringen efteråt hade Vita huset ännu inte offentliggjort någon egen mötesredogörelse.49 Det säger något om hur Kina presenterade samtalet, men fastslår varken vad Trump svarade eller att länderna nådde en överenskommelse. De tillgängliga källorna bekräftar inte heller uppgiften att mötet varade mindre än två timmar.

Länderna har tidigare beskrivit sin bredare relation med uttrycket ”ett konstruktivt förhållande präglat av strategisk stabilitet”. Den formuleringen löser inte meningsskiljaktigheten om Taiwan.13 För att slå fast att USA:s linje har ändrats krävs ett tydligt amerikanskt uttalande med den nya ordalydelsen eller ett motsvarande politiskt beslut.

Vapenförsäljningen ökade insatserna

Inför mötet hade Trump ännu inte godkänt ett vapenpaket till Taiwan värt upp till 14 miljarder dollar. Han hade beskrivit det väntande paketet som en ”förhandlingsbricka”, samtidigt som Reuters rapporterade om oro bland USA:s allierade för att stödet till Taiwan skulle kunna försvagas i utbyte mot ekonomiska fördelar.30313 Den amerikanske kongressledamoten John Moolenaar uppmanade i ett brev daterat den 18 september Trump att stå emot kinesiska påtryckningar om vapenförsäljningen.3435

Reuters rapporterade före toppmötet att Xi väntades hänvisa till ett gemensamt uttalande från USA och Kina från 1982 för att kräva ett stopp för vapenförsäljning till Taiwan. Samtidigt kräver amerikansk lag att Washington förser Taiwan med medel för självförsvar.30 Reagans så kallade sex försäkringar från samma år ingår också i den amerikanska politiska bakgrunden, men de tillgängliga uppgifterna visar inte exakt hur de skulle tillämpas på detta möte.55

Handel och teknik fanns också på den bredare dagordningen. USA:s finansminister Scott Bessent sade före mötet att länderna hade enats om att förlänga sin tillfälliga handelsuppgörelse till den 10 januari, och en dialog mellan regeringarna om AI hade avtalats vid ett tidigare toppmöte.1113 Inget av detta visar att en uppgörelse om Taiwan gjordes. Den slutsats som stöds av uppgifterna är snävare: Xi krävde offentligt en skarpare amerikansk hållning, men det är inte fastställt att Washington accepterade den.5049