Böterna är en tydlig markering i Vietnams allt mer offensiva arbete för att strama åt techföretagens hantering av personuppgifter, marknadsföring och avtalsvillkor. Fallet mot Xiaomi illustrerar exakt vilka affärsbeteenden som nu riskerar att straffas.

De tre överträdelserna i detalj

Konkurrenskommissionens beslut pekar ut tre distinkta brott mot 2023 års konsumentskyddslag. Varje punkt är ett fokusområde i myndighetens pågående tillsynsarbete – och värt att känna till för alla företag verksamma i Vietnam.

1. Kunddata användes i marknadsföring utan uttryckligt samtycke

Xiaomi gav inte konsumenterna ett verkligt val när det gäller att tillåta eller neka att personuppgifter används för reklam, produktlanseringar och andra kommersiella syften. Detta strider mot paragraf b, punkt 4, artikel 18 i 2023 års konsumentskyddslag . Överträdelsen synliggör lagens krav på ett aktivt, frivilligt samtycke ("opt-in") från konsumenten innan data får utnyttjas för marknadsföring.

2. Dold sponsring av influencers (KOL:er)

Företaget misslyckades med att i förväg informera konsumenterna om att man sponsrat nyckelpersoner – så kallade Key Opinion Leaders (KOL:er) och influencers – för att marknadsföra produkterna. Enligt beslutet innebär detta ett brott mot paragraf h, punkt 1, artikel 35 i 2023 års lag . Regeln är utformad för att stävja dold reklam och garantera att konsumenter vet när produktrekommendationer är betalda.

3. Oskäliga avtalsvillkor i standardkontrakt

Xiaomis standardiserade konsumentavtal innehöll klausuler som på ett otillbörligt sätt begränsade företagets ansvar och gav det rätt att ensidigt ändra villkoren utan att informera konsumenten i rimlig tid. Dessa avtalspunkter bröt mot paragraf a, punkt 2, och paragraf b, punkt 2, artikel 27 i 2023 års lag . Domslutet tar sikte på den maktobalans som ofta finns i standardavtal.

En samordnad regleringsoffensiv

Bötfällningen av Xiaomi är ingen isolerad händelse utan en del av ett systematiskt tillsynsarbete i Vietnam. Både 2023 års konsumentskyddslag och den reviderade reklamlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2026, har gett myndigheterna nya verktyg för att angripa vilseledande influencer-marknadsföring .

Konkurrenskommissionen har aktivt börjat använda dessa befogenheter. Redan i januari 2026 hade 14 företag och 6 enskilda personer bötfällts med över 3,55 miljarder dong sammanlagt för liknande överträdelser .

Y&B-fallet: ett direkt prejudikat

Det finns redan ett prejudikat för den typ av bristande influencer-transparens som Xiaomi fällts för. Den 14 januari 2026 bötfällde VCC Y&B Joint Stock Company, exklusiv distributör av kosmetikamärket Cocoon Vietnam, med 50 miljoner dong. Skälet var just att företaget inte upplyst konsumenterna om att influencers fått betalt för sina produktrekommendationer – exakt samma regelbrott som Xiaomi nu fälls för . Det här tidigare fallet sände en entydig signal om myndighetens avsikter.

De nya reglerna innebär att KOL:er måste granska produktinformation och öppet redovisa att ett inlägg är ett sponsrat samarbete. Både influencern och företaget som anlitat hen bär ett gemensamt ansvar om marknadsföringen orsakar skada .

Internationella påtryckningar mot Xiaomi

Böterna på cirka 120 000 kronor i Vietnam framstår som en struntsumma jämfört med de juridiska risker Xiaomi står inför på andra håll. I januari 2025 lämnade den österrikiska integritetsorganisationen noyb (None of Your Business) in en serie GDPR-klagomål mot Xiaomi och fem andra kinesiska techbolag i fem EU-länder. Klagomålen gör gällande att europeiska användares personuppgifter olagligen överförs till Kina – ett land som EU inte erkänner ha en adekvat dataskyddsnivå .

Dessa GDPR-fall, som fortfarande är under utredning, kan teoretiskt sett resultera i böter på upp till 4 procent av företagets globala årsomsättning. Det står i skarp kontrast till de mer blygsamma administrativa sanktionsavgifter som nu utdöms inom ramen för Vietnams nya konsumentskyddssystem. I början av 2026 hade de sammanlagda GDPR-böterna i EU passerat 7,1 miljarder euro, vilket illustrerar den enorma ekonomiska sprängkraften i den europeiska dataskyddsrätten .

Böterna är en tydlig markering i Vietnams allt mer offensiva arbete för att strama åt techföretagens hantering av personuppgifter, marknadsföring och avtalsvillkor. Fallet mot Xiaomi illustrerar exakt vilka affärsbeteenden som nu riskerar att straffas.

De tre överträdelserna i detalj

Konkurrenskommissionens beslut pekar ut tre distinkta brott mot 2023 års konsumentskyddslag. Varje punkt är ett fokusområde i myndighetens pågående tillsynsarbete – och värt att känna till för alla företag verksamma i Vietnam.

1. Kunddata användes i marknadsföring utan uttryckligt samtycke

Xiaomi gav inte konsumenterna ett verkligt val när det gäller att tillåta eller neka att personuppgifter används för reklam, produktlanseringar och andra kommersiella syften. Detta strider mot paragraf b, punkt 4, artikel 18 i 2023 års konsumentskyddslag . Överträdelsen synliggör lagens krav på ett aktivt, frivilligt samtycke ("opt-in") från konsumenten innan data får utnyttjas för marknadsföring.

2. Dold sponsring av influencers (KOL:er)

Företaget misslyckades med att i förväg informera konsumenterna om att man sponsrat nyckelpersoner – så kallade Key Opinion Leaders (KOL:er) och influencers – för att marknadsföra produkterna. Enligt beslutet innebär detta ett brott mot paragraf h, punkt 1, artikel 35 i 2023 års lag . Regeln är utformad för att stävja dold reklam och garantera att konsumenter vet när produktrekommendationer är betalda.

3. Oskäliga avtalsvillkor i standardkontrakt

Xiaomis standardiserade konsumentavtal innehöll klausuler som på ett otillbörligt sätt begränsade företagets ansvar och gav det rätt att ensidigt ändra villkoren utan att informera konsumenten i rimlig tid. Dessa avtalspunkter bröt mot paragraf a, punkt 2, och paragraf b, punkt 2, artikel 27 i 2023 års lag . Domslutet tar sikte på den maktobalans som ofta finns i standardavtal.

En samordnad regleringsoffensiv

Bötfällningen av Xiaomi är ingen isolerad händelse utan en del av ett systematiskt tillsynsarbete i Vietnam. Både 2023 års konsumentskyddslag och den reviderade reklamlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2026, har gett myndigheterna nya verktyg för att angripa vilseledande influencer-marknadsföring .

Konkurrenskommissionen har aktivt börjat använda dessa befogenheter. Redan i januari 2026 hade 14 företag och 6 enskilda personer bötfällts med över 3,55 miljarder dong sammanlagt för liknande överträdelser .

Y&B-fallet: ett direkt prejudikat

Det finns redan ett prejudikat för den typ av bristande influencer-transparens som Xiaomi fällts för. Den 14 januari 2026 bötfällde VCC Y&B Joint Stock Company, exklusiv distributör av kosmetikamärket Cocoon Vietnam, med 50 miljoner dong. Skälet var just att företaget inte upplyst konsumenterna om att influencers fått betalt för sina produktrekommendationer – exakt samma regelbrott som Xiaomi nu fälls för . Det här tidigare fallet sände en entydig signal om myndighetens avsikter.

De nya reglerna innebär att KOL:er måste granska produktinformation och öppet redovisa att ett inlägg är ett sponsrat samarbete. Både influencern och företaget som anlitat hen bär ett gemensamt ansvar om marknadsföringen orsakar skada .

Internationella påtryckningar mot Xiaomi

Böterna på cirka 120 000 kronor i Vietnam framstår som en struntsumma jämfört med de juridiska risker Xiaomi står inför på andra håll. I januari 2025 lämnade den österrikiska integritetsorganisationen noyb (None of Your Business) in en serie GDPR-klagomål mot Xiaomi och fem andra kinesiska techbolag i fem EU-länder. Klagomålen gör gällande att europeiska användares personuppgifter olagligen överförs till Kina – ett land som EU inte erkänner ha en adekvat dataskyddsnivå .

Dessa GDPR-fall, som fortfarande är under utredning, kan teoretiskt sett resultera i böter på upp till 4 procent av företagets globala årsomsättning. Det står i skarp kontrast till de mer blygsamma administrativa sanktionsavgifter som nu utdöms inom ramen för Vietnams nya konsumentskyddssystem. I början av 2026 hade de sammanlagda GDPR-böterna i EU passerat 7,1 miljarder euro, vilket illustrerar den enorma ekonomiska sprängkraften i den europeiska dataskyddsrätten .