Därför stoppade domaren Pentagons klassning av WuXi AppTec

Det betyder inte att domstolen har slagit fast att WuXi saknar kopplingar till Kina, eller att Pentagon aldrig kan klassa bolaget. Den mer avgränsade frågan var om bevisningen och motiveringen bakom just detta beslut räckte för att visa att WuXi uppfyllde lagens kriterier för ett företag med koppling till Kinas militära apparat.

Bevisningen som hamnade i centrum

Pentagon hänvisade bland annat till en statsanknuten fond, forskning tillsammans med kinesiska universitet och arbete kopplat till ett sjukhus inom Folkets befrielsearmé, PLA. Enligt rapporteringen ansåg Boasberg att tjänstemän vid flera tillfällen hade läst eller beskrivit delar av materialet fel.

Felet med AVIC-fonden och siffran 5,32 procent

En central punkt gällde en investeringsfond kopplad till Aviation Industry Corporation of China, AVIC. Pentagon uppgav att fonden indirekt hade en ägarandel på 5,32 procent i WuXi AppTec.

Men 5,32 procent var i själva verket den andel av fondens portfölj som bestod av WuXi-aktier – inte att fonden, eller AVIC, ägde 5,32 procent av WuXi. Skillnaden är avgörande. En portföljfördelning säger inte samma sak som ett direkt eller indirekt ägande i bolaget.

Forskning, försvarsmyndigheter och PLA

Domstolen granskade också hur Pentagon hade beskrivit studier och laboratoriearbete som berörde kinesiska universitet, institutioner med koppling till kinesiska försvarsmyndigheter och ett PLA-sjukhus. I materialet förekom även påstådda länkar till den statliga kommissionen SASAC och den kinesiska försvarsrelaterade myndigheten SASTIND.

Frågan var inte enbart om dessa institutioner existerar eller om forskning hade genomförts där. Den handlade om huruvida handlingarna faktiskt visade att WuXi AppTec självt hade den typ av relation till Kinas militärsystem som krävs för en klassning enligt Section 1260H.

Boasbergs invändning gällde därför avståndet mellan originaldokumenten och Pentagons slutsatser. Som beslutet har återgetts i rapporteringen tycks myndighetens motivering på vissa punkter ha gått längre än vad underlaget stödde.

Den kommersiella skadan vägde tungt

För att bevilja ett preliminärt föreläggande krävs normalt mer än ett möjligt juridiskt argument. Domstolen tog också hänsyn till den skada WuXi sade sig redan ha drabbats av.

Bolaget lade fram uppgifter om att kunder och leverantörer hade sagt upp avtal, avslutat långvariga samarbeten eller flyttat affärer till konkurrenter efter klassningen. Boasberg beskrev märkningen som jämförbar med ett ”scharlakansbrev” – en etikett som kan orsaka skada som inte går att reparera fullt ut även om bolaget vinner målet senare.

Listan är inte ett traditionellt sanktionsprogram. Den får ändå konkreta följder. Pentagon begränsas från att teckna direkta avtal med listade företag, och från 2027 ska den amerikanska staten även hindras från att köpa deras produkter eller tjänster via mellanhänder.

Klassningen får dessutom betydelse enligt BIOSECURE Act. Enligt rapporteringen innebär placeringen på Pentagons lista att WuXi omfattas av lagen, som bland annat innehåller en övergångsperiod för vissa befintliga avtal.

WuXis amerikanska affärer avgjorde inte målet

WuXi AppTec är ett Kina-baserat företag som erbjuder tjänster inom läkemedelsutveckling, forskning och tillverkning åt läkemedels- och biovetenskapsbolag. Företaget har omfattande internationella och amerikanska affärsrelationer, vilket hjälper till att förklara varför klassningen kunde få följder även utanför Kina.

Men Boasbergs beslut var inte ett konstaterande att WuXi är tillräckligt amerikanskt för att slippa granskning. Det var inte heller ett generellt ställningstagande mot USA:s politik gentemot kinesiska bioteknikbolag.

Den omedelbara juridiska frågan var om Pentagon hade byggt just denna klassning på ett korrekt och tillräckligt underbyggt faktaunderlag.

Vad händer med Alibaba och BYD?

WuXi placerades på listan tillsammans med andra välkända kinesiska bolag, däribland Alibaba, Baidu och BYD. Att WuXi nu fått ett föreläggande innebär inte att de andra företagen automatiskt får samma lättnad. Boasbergs beslut gäller direkt endast WuXi AppTec.

Alibaba och BYD har enligt rapporteringen drivit egna juridiska invändningar. Deras mål måste dock bedömas utifrån respektive bolags bevisning, rättsliga argument och Pentagons motivering i varje enskilt fall.

Beslutets juridiska begränsningar

WuXi har vunnit den första delsegern – inte hela målet. Föreläggandet stoppar tillfälligt verkställigheten av klassningen, men den tar inte automatiskt bort bolaget från Section 1260H-listan. Den amerikanska regeringen kan fortsätta processen och försvara beslutet, eller försöka lägga fram en mer komplett och korrekt motivering.

Det slutliga avgörandet kan därför innebära att klassningen upphävs, ändras eller står fast.

Den viktigaste slutsatsen är mer begränsad, men ändå betydelsefull: Pentagons klassningar enligt Section 1260H kan prövas av domstol, och myndighetens faktaunderlag måste bära de slutsatser som dras. I WuXis fall ansåg Boasberg att de uppenbara problemen i bevisningen, tillsammans med den omedelbara kommersiella skadan, motiverade ett tillfälligt stopp medan tvisten fortsätter.

Tidigare mål mot Pentagon

WuXi-målet följer tidigare rättsliga utmaningar mot Pentagons klassningar av företag med påstådda militära kopplingar, bland annat mål som rört Xiaomi och Hesai Technology. Dessa fall har lyfts fram som exempel på att domstolar kräver tillräcklig bevisning och en rimligt underbyggd myndighetsförklaring innan en sådan klassning kan upprätthållas.

Om WuXi slutligen vinner hela målet återstår att se. Tills vidare har bolaget fått skydd mot de omedelbara effekterna av Pentagons etikett – samtidigt som riktigheten i regeringens bevisning och tolkningen av den står i centrum för den fortsatta processen.