Zelenskyjs vädjan till Trump: Låt Starlink styra drönarattacker mot ryska robotramper

Vad Zelenskyj bad Trump om

Zelenskyj bad Trump att ingripa hos Musk och SpaceX för att häva de så kallade geofencing-begränsningarna som stoppar Starlink-anslutningar över ryskt territorium. Med en sådan ändring skulle nätverket kunna användas för att ge ukrainska långdistansdrönare bättre navigering och styrning under attacker mot mål inne i Ryssland .

Förslaget rapporterades först av The Atlantic den 30 juli, med hänvisning till tjänstemän som kände till samtalen. Uppgifterna har därefter bekräftats av flera medier, däribland Associated Press .

SpaceX begränsar i dag Starlink till ukrainskt territorium genom mjukvarubaserade geografiska gränser . I februari 2026 stängde företaget av obehöriga Starlinkterminaler som användes av ryska styrkor och införde strängare kontroller genom så kallade vitlistor. Samma system innebär dock att ukrainska terminaler inte kan behålla anslutningen när de befinner sig över ryskt territorium – även om användningen är militär och sker på ukrainskt initiativ .

Därför är de mobila robotramperna centrala

Det militära målet är specifikt: mobila ryska ramper för ballistiska robotar, särskilt system av typen Iskander-M . Ramperna kan snabbt flyttas och är därför svåra att upptäcka och bekämpa i realtid med Ukrainas nuvarande drönarsystem .

Ukrainska långdistansdrönare använder i dag bland annat GPS, tröghetsnavigering och terrängkartor för att nå mål i Ryssland. Dessa metoder är mindre exakta och känsligare för störsändning än ett system med Starlinkanslutning .

Starlink skulle kunna ge en kontinuerlig kommunikationslänk med hög bandbredd. Det skulle möjliggöra videobilder i realtid och korrigeringar av drönarens kurs under den sista delen av flygningen – något som i praktiken skulle göra drönarna mer användbara mot mål som snabbt kan flyttas .

Tidspressen hänger samman med vintern. Ukraina vill slå ut robotramper innan de kan användas i nya attacker mot landets elnät och annan kritisk infrastruktur .

Patriotbristen förklarar Ukrainas offensiva alternativ

Starlinkförslaget måste ses mot bakgrund av en allvarlig kris i Ukrainas luftförsvar.

USA har enligt en ny analys från tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, CSIS, förbrukat omkring två tredjedelar av sitt Patriotlager före kriget under konflikten med Iran. Färre än 1 000 robotar uppges återstå, vilket skapar beredskapsproblem för den amerikanska militären .

Den 8 juli 2026, vid Natos toppmöte i Ankara, sade Trump att Ukraina skulle få en licens att tillverka Patriot-robotar på egen hand . ”Vi kommer att ge er en licens att tillverka Patriots”, sade Trump till Zelenskyj .

Men licensen löser inte det akuta problemet. Reuters och andra medier har rapporterat att det kan ta minst ett år – och möjligen flera år innan Ukraina kan börja producera fungerande Patriotrobotar .

Därför blir Starlinkplanen den offensiva motsvarigheten till Patriotbristen. Om Ukraina inte kan skjuta ner ryska ballistiska robotar i tillräcklig omfattning, kan ett alternativ vara att försöka slå ut robotramperna innan avfyrning. På längre sikt är inhemskt producerade Patriots tänkta att stärka försvaret; på kort sikt skulle Starlinkstyrda drönare ge Ukraina ett offensivt verktyg .

Risken: Starlink kan bli ett direkt mål i rymden

Ett godkännande skulle dock medföra betydande risker – särskilt eftersom Starlink redan har blivit en central del av den militära tekniken i kriget.

Misstänkt ryskt antisatellitvapen: Underrättelsetjänster i två Natoländer misstänker att Ryssland utvecklar ett nytt antisatellitvapen som är utformat för att angripa Starlink-konstellationen . Enligt uppgifterna skulle vapnet kunna sprida moln av splitter i låg omloppsbana runt jorden – hundratusentals små, täta partiklar – för att störa eller förstöra många satelliter samtidigt . Vapnet bedöms ännu inte vara operativt, men utvecklingen ska pågå .

Ryska hot: Dmitrij Rogozin, tidigare chef för Rysslands rymdmyndighet och numera senator, har krävt en ”systematisk nollställning” av Starlink-konstellationen. Han har hävdat att ett avskärande av Ukrainas tillgång till nätverket skulle kunna avsluta kriget på två eller tre veckor och att Ryssland ”känner till flera sätt” att göra det . Den ryske statstelevisionskommentatorn Vladimir Solovjov har i sin tur antytt att en kärnvapenexplosion på hög höjd skulle kunna slå ut konstellationen .

En europeisk granskning har dessutom pekat på ett långtgående samarbete mellan Ryssland och Kina för att motverka Starlink, med uppgifter om flera års samarbete kring antisatellitvapen .

Elektronisk krigföring: Ryssland använder redan kraftiga störsystem mot Starlink, däribland systemet ”Volna Kupol Garant”, som enligt uppgifter kostar omkring 1,5 miljoner dollar. Hittills har störningarna främst varit lokala och tillfälliga, men den elektroniska kampen intensifieras .

Risk för upptrappning: Om ett amerikanskägt kommersiellt satellitnätverk uttryckligen används för attacker inne i Ryssland skulle det kunna uppfattas som en stor eskalering. Moskva har upprepade gånger varnat för konsekvenserna av angrepp mot ryskt territorium med västerländsk teknik.

Trumps svåra balansgång

Trump måste väga flera motstridiga intressen mot varandra.

Tryck på Putin och vägen till förhandlingar

Trump har offentligt sagt att båda sidor i Ukrainakriget ”vill nå en uppgörelse” och har försökt hålla diplomatiska kanaler öppna . Mötet den 28 juli ska också ha handlat om att återuppliva fredssamtal .

Att ge Ukraina möjlighet att tillverka Patriotrobotar kan därför ses som ett sätt att stärka landets försvar inför eventuella förhandlingar. Ett starkare Ukraina skulle kunna förhandla från en mindre utsatt position.

Risken att dras djupare in i kriget

Att möjliggöra Starlinkstyrda attacker långt inne i Ryssland vore däremot ett tydligt steg uppåt på eskalationsskalan. Det kan leda till ryska angrepp eller motåtgärder mot amerikanska rymdtillgångar, föra USA närmare en direkt konfrontation med Ryssland och undergräva Trumps uttalade ambition att agera fredsmäklare .

Samtidigt binder den parallella konflikten mellan USA och Iran amerikanska vapenlager, militära resurser och politisk uppmärksamhet. Det skapar ytterligare ett skäl för Trump att undvika en ny stor konfrontation med Ryssland .

Musk har sista ordet

En särskild komplikation är att Starlink fortfarande ligger under SpaceX:s och Musks operativa kontroll. Trump kan försöka påverka honom, men Musk har tidigare agerat självständigt. År 2022 avvisade han en ukrainsk begäran om att aktivera Starlink över Krim . Det är därför osäkert om Musk skulle acceptera den nya begäran .

Inget beslut ännu

Reuters uppgav att två personer med insyn i samtalet sade att Trump inte omedelbart lovade att stödja Starlinkförslaget under mötet den 28 juli. Beslutet verkar därmed fortfarande vara under övervägande .

För Ukraina handlar frågan om mer än en teknisk inställning i ett satellitnätverk. Det är ett försök att kompensera för en akut brist på luftvärnsrobotar genom att slå mot hotet innan det avfyras. För USA innebär det samtidigt ett val mellan militärt stöd, förhandlingsstyrka och risken att göra den kommersiella rymdinfrastrukturen till en direkt del av stormaktskonflikten.