Två sakkunniggranskade studier från forskare vid Imperial College London och London School of Hygiene & Tropical Medicine uppskattar att sommarvärmen 2026 var kopplad till 50 391 dödsfall i 854 europeiska städer i 30 länder. Av dessa tillskrivs 32 619 dödsfall – omkring 65 procent – den extra värme som klimatförändringarna orsakat, särskilt genom uppvärmningen från förbränning av kol, olja och gas.
5
8
Resultaten pekar på en ovanligt dödlig sommar. Men siffran är en modellberäkning för de städer som ingick i studien, inte en fullständig räkning av alla värmerelaterade dödsfall i Europa.
11
20
Så beräknade forskarna klimatförändringarnas bidrag
Forskarna jämförde de temperaturer som faktiskt uppmättes med temperaturer som modellen beräknar skulle ha rått i en värld utan den uppvärmning som människan orsakat. Därefter använde de etablerade samband mellan temperatur och dödlighet för att uppskatta antalet dödsfall i de två scenarierna. Skillnaden mellan beräkningarna visar hur stor del av dödligheten som enligt studien kan kopplas till den extra värmen från klimatförändringarna.
16
32
Metoden uppskattar hur många dödsfall som är förknippade med värme. Den fastställer inte en särskild, direkt observerad dödsorsak för varje person. De redovisade siffrorna motsvarar ungefär 17 800 dödsfall i scenariot utan den extra uppvärmningen, jämfört med 50 391 under de faktiska förhållandena.
5
16
En stor del av dödsfallen inträffade under junivärmen
Nästan en tredjedel av de uppskattade dödsfallen inträffade under den särskilt intensiva perioden 17 juni–1 juli. Då låg temperaturen i genomsnitt 5,3 °C över det normala, enligt rapporteringen om studierna.
7
Äldre drabbades hårdast: personer som var 85 år eller äldre stod för ungefär hälften av de uppskattade dödsfallen. Samtidigt omfattade dödstalet omkring 6 000 personer under 65 år. Värmerelaterad dödlighet berörde alltså inte enbart de allra äldsta.
42
Beräkningen omfattar inte hela Europa
Studien omfattade 854 städer, där omkring 40 procent av befolkningen i de undersökta länderna bor, enligt rapporteringen. Resultatet är därför ingen heltäckande uppskattning för alla européer – exempelvis ingår inte alla som bor utanför de undersökta stadsområdena.
11
22
Analysen av sommaren 2026 gäller juni till augusti. Dödsfall kopplade till värmeböljan i maj ingår inte, vilket innebär att resultatet inte ska läsas som en fullständig summering av alla värmerelaterade dödsfall under årets varma perioder.
5
8
Jämförelser med 2022 och 2003 kräver försiktighet
I rapporteringen beskrivs 2026 som ett rekordår i forskarnas historiska jämförelser.
16
20 Men siffrorna för tidigare somrar har inte exakt samma omfattning. En publicerad studie uppskattade 61 672 värmerelaterade dödsfall i Europa mellan 30 maj och 4 september 2022. Under juni till september 2003 registrerades 71 449 dödsfall utöver det förväntade.
17
19
De här europeiska totalsiffrorna går inte att jämföra rakt av med uppskattningen för 2026, som gäller 854 stadsområden. En rapport anger 29 480 som den tidigare siffran för 2022 i en jämförelse med 2026 års studie. Det illustrerar att resultat kan skilja sig beroende på om man jämför stadsområden eller större geografiska områden.
23 Den försiktiga slutsatsen är att 2026 rapporteras som ett rekord inom studiens egen jämförbara analys, medan jämförelser mellan olika studier påverkas av vilka platser, perioder och mått som ingår.
16
17
19
23
Vad resultaten säger – och inte säger
Studierna uppskattar en stor värmerelaterad dödlighet i de undersökta städerna och bedömer att omkring två tredjedelar av den kan tillskrivas den extra uppvärmning som mänsklig aktivitet orsakat. Samtidigt har siffran tydliga begränsningar: den gäller utvalda stadsområden och en bestämd sommarperiod, och den bygger på statistisk modellering.
5
8
11
16
Den tillgängliga rapporteringen stöder huvuduppskattningen, bedömningen av klimatförändringarnas bidrag samt mönstren för ålder och tidpunkt som beskrivs ovan. Underlaget räcker däremot inte för att kontrollera separata dödstal för varje land eller för att bedöma forskarnas och utomstående experters specifika rekommendationer om klimatanpassning och utsläppspolitik.