Trumpadministrationen stöder OpenAI i upphovsrättstvisten med New York Times

USA:s Trumpadministration har formellt ställt sig bakom OpenAI:s fair-use-försvar i The New York Times upphovsrättsmål. Regeringens huvudlinje är att träning av stora språkmodeller, så kallade LLM:er, på upphovsrättsskyddat material i allmänhet bör räknas som fair use enligt amerikansk upphovsrätt. Men skrivelsen är inte en dom – och den skapar ingen generell nationell regel för AI-bolag eller rättighetshavare. 3

Justitiedepartementets argument

I en inlaga till den federala domstolen på Manhattan hävdar justitiedepartementet att LLM-träning normalt är fair use. Regeringens syn är att användningen är transformativ: modellen lär sig mönster i ett mycket stort material för att kunna skapa nytt innehåll, snarare än att bara återpublicera källverken. 3

Departementet motsätter sig också en regel som i praktiken skulle göra AI-träning otillåten utan licens. En sådan tolkning av upphovsrätten skulle, enligt regeringen, begränsa utvecklingen av avancerade AI-system. 23

Det är en väsentlig avgränsning. Inlagan försvarar en bred princip om träning, inte ett frikort för alla sätt att samla in material eller för varje svar en modell kan ge. Om datauppsättningen, träningsmetoden eller modellens resultat ser annorlunda ut kan den juridiska bedömningen också bli en annan. 2930

Varför regeringen lyfter AI som en samhällsfråga

Regeringen beskriver tvisten som mer än en konflikt mellan ett mediebolag och ett teknikbolag. En konkurrenskraftig amerikansk AI-sektor anses vara viktig för kreativ och vetenskaplig utveckling, ekonomiska möjligheter, välstånd och nationell säkerhet. 3

Argumentet är att krav på tillstånd för varje upphovsrättsskyddat verk i träningsdata kan göra amerikansk AI-utveckling långsammare och mindre konkurrenskraftig. Biträdande justitieminister Stanley Woodward har kopplat hållningen till behovet av en stark amerikansk AI-sektor. Handelsminister Howard Lutnick har samtidigt uppmanat andra länder att låta AI-företag träna på kreatörers verk, men att samtidigt hitta sätt att skydda konstnärer. 117

Vilken juridisk tyngd har inlagan?

Justitiedepartementet har lämnat in ett så kallat statement of interest, alltså en redogörelse för regeringens intresse i frågan – inte ett domstolsavgörande. Domaren i Times-målet måste fortfarande själv tillämpa upphovsrättslagen och pröva fair use utifrån bevisningen i just det målet. Inlagan binder därför varken domstolen på Manhattan, andra federala domstolar eller framtida mål mot andra AI-utvecklare. 3

Den praktiska betydelsen är ändå stor. Den federala regeringen ansluter sig till en bred fair-use-tolkning samtidigt som upphovsrättsägare driver krav mot bland andra OpenAI, Microsoft, Anthropic och Meta. Bindande prejudikat kommer dock i slutänden från överrätter, inte från regeringens skrivelse. 329

Vad New York Times påstår

The New York Times stämde OpenAI och Microsoft 2023. Tidningen hävdar att bolagen utan tillstånd använde miljontals tidningsartiklar för att träna modellerna bakom ChatGPT. Därmed hamnar journalistikens kommersiella värde och möjliga licensmarknader i centrum för tvisten. 18

OpenAI har sagt att bolagets modeller tränas på offentligt tillgängliga data och att utvecklingen vilar på fair use. 18 Tvisten handlar alltså inte enbart om huruvida kopiering har skett, utan om kopieringens syfte, karaktär och marknadseffekter uppfyller kraven i fair-use-doktrinen.

”Transformativ” användning avgör inte allt

Nyliga federala domar har gett AI-bolagen visst stöd för argumentet att träningen är transformativ, men de har inte skapat någon universell regel.

I ett mål som gällde Anthropic kallade domaren William Alsup AI-träning på böcker för ”quintessentially transformative”. I ett annat mål beskrev domaren Vince Chhabria på liknande sätt Metas träning som transformativ. 29

Samtidigt visar avgörandena varför frågan långtifrån är avgjord. Alsup behandlade lagringen av piratkopierade böcker som en separat fråga från själva träningen. Chhabria varnade i sin tur för att AI-träning i många situationer kanske inte är fair use, särskilt om bevisningen visar skadlig substitution på en befintlig eller framväxande marknad. 2930

I Times-målet och liknande processer återstår därför bland annat att pröva:

• Om de underliggande verken har införskaffats på laglig väg.
• Om användningen har ett tillräckligt annorlunda syfte än den ursprungliga journalistiken.
• Om en modell kan generera svar som återger skyddade delar av originaltexter.
• Om praktiken skadar, ersätter eller urholkar en marknad för originalverken eller deras licensiering.

Innovation mot skydd för kreatörer

Administrationens hållning ger AI-träning stort utrymme med hänvisning till amerikanskt teknologiskt ledarskap. Times och andra upphovsrättsägare menar däremot att innovation inte ska bygga på användning av värdefullt arbete utan samtycke eller ersättning. 318

Lutnicks formulering fångar den olösta politiska avvägningen: tillåt AI-utveckling, men skydda konstnärer och andra kreatörer. 17 Domstolarnas uppgift är emellertid snävare: att avgöra den konkreta upphovsrättsfrågan enligt fair-use-reglerna, inte att välja industripolitik i stort.

Slutsats

Trumpadministrationens inlaga är ett betydelsefullt stöd för OpenAI:s juridiska och politiska linje: att LLM-träning på upphovsrättsskyddat material i regel bör betraktas som fair use, eftersom användningen är transformativ och anses ha samhällsnytta. 3

Den avgör inte målet med The New York Times. Om OpenAI och Microsoft får rätt beror på bevisningen och domstolens fair-use-bedömning, inklusive hur materialet kommit in i träningen, risken för intrångsgörande svar och effekten på journalistikens marknader. 2930