IMF vill ersätta fasta räntebanor med datastyrd vägledning

IMF:s huvudbudskap är en förändring i fokus: centralbanker bör kommunicera sin reaktionsfunktion – alltså hur penningpolitiken reagerar när förutsättningarna ändras – i stället för att presentera en fast följd av framtida räntebeslut. Rekommendationen från Tobias Adrian speglar en ekonomi där utbudschocker, oväntade inflationsutfall och finansiella risker snabbt kan förändra utsikterna för penningpolitiken. 247

Från räntebana till reaktionsfunktion

Framåtblickande vägledning kan hjälpa hushåll, företag och finansmarknader att förstå penningpolitiken. Men IMF skiljer mellan vägledning som innebär ett uttryckligt åtagande om framtida räntor och vägledning som beskriver hur beslutsfattarna kommer att reagera på ny information. Åtaganden som utformades för perioder med mycket låga räntor kan bli kostsamma när utbudschocker gör de ursprungliga antagandena inaktuella. 2

En kommunikation som utgår från reaktionsfunktionen fokuserar på själva beslutsprocessen. Centralbanken bör tydliggöra:

• vilka indikatorer för inflation, ekonomisk aktivitet och finansiell stabilitet den följer;
• hur den väger inflationsrisker mot risker för tillväxten och den finansiella stabiliteten;
• vilka utvecklingar som kan leda till stramare eller mer expansiv penningpolitik; och
• hur osäkerhet och prognosfel påverkar besluten.

Det ger marknaden en ram för att tolka nya data utan att antyda att styrräntan redan är bunden vid en viss slutpunkt. IMF beskriver en förklaring av det penningpolitiska ramverket, reaktionsfunktionen och riskerna i olika scenarier som grunden för centralbankernas kommunikation i en miljö som präglas av återkommande chocker. 457

Därför kan fasta banor slå tillbaka

En angiven räntebana kan vara tänkt som en villkorad prognos, men omvärlden kan läsa den som ett löfte. Då uppstår ett trovärdighetsproblem när ekonomin förändras. Beslutsfattarna kan antingen lämna den publicerade banan och framstå som inkonsekventa – eller fortsätta följa den trots att förutsättningarna bakom prognosen har fallit. 24

Problemet blir särskilt tydligt efter utbudschocker. En centralbank kan samtidigt möta högre inflation och svagare ekonomisk aktivitet, eller se de finansiella förhållandena förändras snabbt. En mycket exakt prognos kan då dölja osäkerheten och få marknaden att fokusera på själva räntesiffran i stället för på de villkor som låg bakom den.

Precision har dessutom ett kommunikativt pris. Små förändringar i ordval kan plockas upp och förstärkas av sociala medier, automatiserad marknadsanalys, algoritmisk handel och AI-baserade verktyg. Mer detaljer kan öka transparensen, men för mycket detaljer riskerar att skapa en falsk känsla av säkerhet och göra vägledningen skör.

Scenarier i stället för en enda prognos

Det IMF stöder är i stället en villkorad kommunikation som bygger på scenarier. En centralbank kan presentera ett huvudscenario tillsammans med rimliga scenarier på upp- och nedsidan, redogöra för antagandena bakom dem och beskriva de övergripande penningpolitiska konsekvenserna.

Scenarioanalyser har blivit ett viktigt verktyg för villkorad framåtblickande kommunikation under perioder av stor osäkerhet. 8 Osäkerhetsintervall och alternativa antaganden kan på samma sätt tydliggöra att en prognos är villkorad – inte ett löfte. 13

Det innebär inte att beslutsfattarna måste förutse varje tänkbar chock. Poängen är att hjälpa omvärlden förstå hur penningpolitiken kan skilja sig åt om inflationen, aktiviteten eller de finansiella förhållandena utvecklas oväntat.

Handlingsfrihet – men inte otydlighet

Vägledningen bör också ange när den ska omprövas. En så kallad ”escape clause”, eller motsvarande formulering, kan ge utrymme att agera vid en stor chock, ett betydande prognosfel eller ett hot mot den finansiella stabiliteten. Forskning med koppling till Tobias Adrian visar att sådana undantagsklausuler kan minska riskerna med en starkt åtagandebaserad vägledning. 34

Värdet av en sådan formulering beror på att den är tydlig. Centralbanken bör ange vilka typer av händelser som kan motivera en kursändring, i stället för att använda flexibilitet som en obegränsad förklaring till varje helomvändning. Villkorad vägledning blir mest trovärdig när allmänheten förstår både den penningpolitiska regeln och vilka omständigheter som kan ändra hur den tillämpas.

Målet är mindre osäkerhet om reaktionen – inte ingen osäkerhet alls

IMF:s förslag är inte en uppmaning till centralbanker att försöka avskaffa all marknadsvolatilitet eller oenighet. Ny information bör påverka förväntningarna, och marknaderna måste kunna prissätta verkliga förändringar i ekonomiska och finansiella förhållanden.

Det mer avgränsade målet är att minska osäkerheten kring hur beslutsfattarna reagerar. En trovärdig reaktionsfunktion kan hjälpa marknaden att skilja mellan en förändring som beror på nya data och en förändring som beror på ett oförklarat skifte i politiken. Det stärker transparensen utan att låtsas att den framtida räntebanan kan förutses exakt.

I praktiken kräver effektiv kommunikation en disciplinerad balans: var specifik om ramverket, indikatorerna, scenarierna och riskerna, men undvik formuleringar som förvandlar en villkorad prognos till ett orubbligt åtagande. I en värld med täta chocker blir IMF:s föredragna ankare därför en begriplig och tillståndsberoende penningpolitisk process – inte ett löfte om de kommande räntebesluten. 2715