USA överväger nya sanktioner mot Alexandre de Moraes – detta står på spel

Det viktigaste beskedet: inget beslut är fattat

Financial Times rapporterade den 16 augusti 2026 att USA:s regering har diskuterat nya sanktioner mot Alexandre de Moraes, domare i Brasiliens federala Högsta domstol. Uppgifterna bygger på personer med insyn i diskussionerna. Rapporteringen innebär inte att sanktionerna har godkänts eller att ett beslut om att införa dem har fattats.

Om åtgärderna återinförs skulle de väcka liv i en redan infekterad konflikt mellan Washington och Brasília – en konflikt som rör Brasiliens domstolar, politiskt tal, nationell suveränitet och handel.

Varför frågan har kommit upp igen

Relationen mellan USA och Brasilien har varit ansträngd av både politiska och ekonomiska motsättningar. Jair Bolsonaros allierade har beskrivit rättsprocesserna mot den tidigare presidenten som politisk förföljelse. Samtidigt har amerikanska företrädare tidigare anklagat Moraes för att ha godkänt godtyckliga frihetsberövanden och inskränkt yttrandefriheten.

En annan konflikt gäller domstolsbeslut som påverkat sociala medieplattformar och politiskt innehåll på nätet. I maj 2025 varnade Trumpadministrationen Moraes för ett beslut som rörde den högerprofilerade videoplattformen Rumble. Washington hävdade att direktivet, som bland annat uppges ha krävt att konton skulle tas bort och avmonetiseras, saknade giltighet i USA.

Det är i denna redan försämrade diplomatiska miljö som diskussionen om nya sanktioner nu uppges ha återkommit.

Moraes roll i Bolsonaro-fallet

Moraes hade en central rättslig roll i processerna kring anklagelserna om att Jair Bolsonaro och hans anhängare försökte omintetgöra resultatet av presidentvalet 2022. Enligt rapporteringen som ligger till grund för de nya sanktionsuppgifterna ledde fallet till att Bolsonaro dömdes och fängslades.

Moraes beskrevs också som drivande i en utredning om påståenden att Bolsonaro och hans allierade planerade en kupp efter valförlusten. Bolsonaro har förnekat anklagelserna och riktat hård kritik mot domaren.

Det har gjort Moraes till en symbolfigur för Bolsonaros anhängare – och till en central måltavla för amerikanska påtryckningar. Brasilianska företrädare har däremot framhållit att rättsprocesserna hör hemma i Brasiliens eget domstolssystem.

Vilka sanktioner USA införde 2025

Den 30 juli 2025 placerade USA:s finansdepartements sanktionskontor OFAC Moraes på sin lista över särskilt utpekade personer. Åtgärden vidtogs med stöd av presidentorder 13818, som genomför det så kallade Global Magnitsky-ramverket för människorättssanktioner. USA anklagade Moraes för att ha använt sin position till att godkänna godtyckliga häktningar före rättegång och begränsa yttrandefriheten.

En sådan amerikansk sanktionsnotering kan innebära att tillgångar och tillgångsintressen inom USA:s jurisdiktion blockeras. Amerikanska personer och företag förbjuds normalt också att genomföra transaktioner med den utpekade personen. Effekten blir därmed mer än en politisk markering: banker och företag som omfattas av amerikansk lag kan behöva stoppa affärer och införa omfattande kontroller.

Den 22 september 2025 utvidgade administrationen åtgärderna till Moraes hustru, Viviane Barci de Moraes, och Lex Instituto de Estudos Jurídicos, ett familjeanknutet holdingbolag. Utrikesdepartementet beskrev dem som delar av Moraes stödnätverk, medan finansdepartementet identifierade hustrun som institutets chef.

Varför sanktionerna blev så kontroversiella

Brasilianska myndigheter fördömde sanktionerna som oacceptabel inblandning i landets rättsväsende. Kärnfrågan var om USA använde ett verktyg avsett för människorättsövergrepp för att pressa en sittande domare på grund av beslut fattade inom Brasiliens eget rättsliga och politiska system.

Washington gav en annan bild och hänvisade till påstådda övergrepp med domstolsmakten, godtyckliga frihetsberövanden och begränsningar av yttrandefriheten. De två motstridiga tolkningarna gjorde det svårt att skilja sanktionerna från Bolsonaro-fallet och den bredare politiska konflikten mellan Trumpadministrationen och Bolsonaros allierade.

Samtidigt sammanföll konflikten med handelspolitiska påtryckningar. Bedömare menade att kombinationen av åtgärder mot Bolsonaro och sanktionerna mot Moraes lämnade mycket litet utrymme för förhandlingar om amerikanska tullar på brasilianska varor.

När sanktionerna togs bort

Den 12 december 2025 tog OFAC bort Moraes, Viviane Barci de Moraes och Lex Institute från sanktionslistan. Det officiella meddelandet registrerar att personerna och organisationen ströks, men innehåller ingen utförlig förklaring till varför.

Samtida rapportering kopplade beslutet till en lättnad av de amerikanska tullarna och till bredare diplomatiska förändringar. Det tillgängliga officiella materialet fastslår dock inte en enda definitiv orsak till att sanktionerna hävdes.

Att sanktionerna formellt upphävdes innebar därför inte nödvändigtvis att de underliggande motsättningarna om Brasiliens domstolar, politiskt tal och Bolsonaro-processerna var lösta.

Vad nya sanktioner skulle kunna innebära

Ett återinförande skulle vara en ny upptrappning, inte en rutinmässig juridisk åtgärd. Beroende på hur beslutet utformas kan följderna omfatta frysta tillgångar och begränsningar av transaktioner med Moraes eller andra utpekade personer.

Brasiliens tidigare position var att amerikanska sanktioner utgjorde ett ingrepp i landets rättsliga angelägenheter. En ny sanktionsnotering skulle därför sannolikt fördjupa suveränitetskonflikten, även om Brasiliens konkreta svar ännu inte är bekräftat.

Konsekvenserna skulle också kunna märkas utanför Moraes själv. Banker och företag kan möta högre kostnader för regelefterlevnad, större osäkerhet kring gränsöverskridande betalningar och ökade svårigheter att skilja handelsförhandlingar från politiska motåtgärder. Eftersom tullfrågan redan belastar relationen kan en ny sanktionsrunda ytterligare minska utrymmet för diplomatiska och kommersiella samtal.

Den säkraste slutsatsen just nu är därför begränsad men viktig: Financial Times rapporterade att nya sanktioner har diskuterats – inte att de har beslutats. Om Washington går vidare, och hur Brasília i så fall svarar, avgör om detta blir ett kortvarigt påtryckningsmedel eller början på en ny fas i konflikten mellan USA och Brasilien.