EU kräver att Israel följer folkrätten efter Ben-Gvirs uttalanden om Gaza

EU-kommissionens svar på Itamar Ben-Gvirs uttalanden var försiktigt formulerat och innebar ingen direkt fördömelse av ministerns ord. Den 18 augusti sade kommissionens talesperson Anitta Hipper att EU förväntar sig att Israel uppfyller alla sina skyldigheter enligt folkrätten, däribland den internationella humanitära rätten. Hon betonade också att civila måste skyddas hela tiden.

Uttalandet klargjorde EU:s rättsliga utgångspunkt, men innebar inte att Ben-Gvir omedelbart blev föremål för någon ny påföljd. Frågan om sanktioner ligger fortfarande hos EU-länderna, där politiska motsättningar och kravet på enhällighet hittills har blockerat ett beslut.

Vad Ben-Gvir sade

Ben-Gvir, Israels minister för nationell säkerhet, uppmanade israeliska styrkor att genomföra ”riktade mord” i Gaza varje natt. Han sade att 30–40 personer borde dödas per natt och framhöll att åtgärderna inte bara borde riktas mot personer som utgjorde ett omedelbart hot. Han använde samtidigt avhumaniserande formuleringar om palestinier i Gaza.

Han upprepade också sitt krav på att israeler ska bosätta sig i Gaza på bekostnad av den palestinska befolkningen.

Därför kräver tyska politiker sanktioner

Tyska politiker från flera delar av det politiska spektrumet menar att uttalandena passerade en tydlig gräns. De pekade särskilt på att Ben-Gvir förespråkade dödande även av personer som inte nödvändigtvis utgjorde ett omedelbart hot. Enligt kritikerna kan en sådan politik inte rättfärdigas som en del av Israels legitima rätt till självförsvar.

Jürgen Hardt, utrikespolitisk talesperson för CDU/CSU:s riksdagsgrupp, beskrev uttalandena som omänskliga. Han sade att EU-sanktioner skulle visa att människovärde och mänskliga rättigheter gäller universellt.

Även andra tyska ledamöter har krävt åtgärder. Vänsterpartiets Dietmar Bartsch uppmanade Berlin och Bryssel att överväga sanktioner, bland annat ett inreseförbud som gäller i hela Europa. Socialdemokraten Adis Ahmetović ville att Tyskland skulle stödja sanktioner mot både Ben-Gvir och finansminister Bezalel Smotrich.

Vicekansler Lars Klingbeil har separat sagt att EU på allvar bör överväga sanktioner mot Ben-Gvir och kallat hans uttalanden avhumaniserande.

Vilka sanktioner diskuteras?

Ett förslag har lagts fram i EU:s ministerråd om att placera Ben-Gvir under EU:s globala sanktionsregim för mänskliga rättigheter. Det handlar alltså om möjliga riktade åtgärder mot en enskild minister – inte automatiskt om en ny sanktion mot Israel som helhet.

Kommissionens rättsliga utgångspunkt är att Israel måste följa sina skyldigheter enligt folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten, och garantera ett kontinuerligt skydd för civila. Den principen står i centrum för den europeiska diskussionen om huruvida Ben-Gvirs offentliga uppmaningar motiverar restriktiva åtgärder.

Varför har EU ännu inte infört sanktioner?

EU:s utrikespolitiska sanktioner kräver att samtliga medlemsländer säger ja. I juni sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att många medlemsländer hade föreslagit sanktioner mot Ben-Gvir, men att den nödvändiga enigheten saknades.

Enhällighetskravet ger varje medlemsland ett betydande inflytande över processen. Tysklands hållning är särskilt viktig eftersom tyska politiker nu kräver åtgärder, samtidigt som den tyska regeringen tidigare har motsatt sig vissa EU-åtgärder som rör Israel.

Resultatet är ett avstånd mellan kommissionens uttalade rättsliga krav och EU:s möjlighet att anta en konkret påföljd. För närvarande har Bryssel åter betonat Israels skyldighet att skydda civila och följa den internationella humanitära rätten. Sanktionsförslaget är däremot fortfarande beroende av att alla medlemsländer kan enas.