”M&Ms”: planen som skulle kunna stänga Moskvas flygplatser

The Atlantic rapporterade att ukrainska tjänstemän hade tagit fram en plan med kodnamnet ”M&Ms”: vågor av autonoma, AI-styrda drönare skulle skickas mot flygplatserna i och omkring Moskva. Målet var inte bara att förstöra flygplatsinfrastruktur, utan att skapa ett så ihållande hot att civilflyget stoppades, internationella flygbolag undvek den ryska huvudstaden och trycket på Vladimir Putin att återuppta förhandlingar ökade.

Planen ska ha övervägts tidigt under 2026 men genomfördes aldrig. Uppgifterna är inte verifierade oberoende. The Atlantic hänvisade till två anonyma källor med direkt kännedom om planerna, medan en icke namngiven tjänsteman på president Volodymyr Zelenskyjs kansli förnekade att det fanns någon sådan AI-svärmplan.

Vad ”M&Ms”-planen gick ut på

Kodnamnet ska ha syftat på det stora antalet små, billiga och likartade drönare som skulle användas. Enligt rapporten övervägde man att skicka upp till 1 000 drönare under en enda natt. Svärmen skulle belasta det ryska luftförsvaret och gång på gång störa flygtrafiken runt Moskva.

Det önskade resultatet var en långvarig stängning av Moskvas luftrum för civil trafik. Drönarna behövde inte nödvändigtvis träffa landningsbanor eller terminaler. Upprepade intrång skulle ändå kunna tvinga flygplatser och flygbolag att ställa in eller dirigera om flygningar på grund av risken för passagerarflygplan.

Det fanns en viss föregångare till den logiken. Moskvas flygplatser hade redan drabbats av tillfälliga restriktioner kopplade till ukrainsk drönaraktivitet, bland annat rapporterade störningar och omdirigeringar vid Sjeremetjevo.

Så skulle den rapporterade navigeringen fungera

Enligt uppgifterna skulle drönarna navigera autonomt i stället för att hela tiden fjärrstyras av en mänsklig operatör. Systemet skulle enligt beskrivningen jämföra bilder från drönarnas kameror – exempelvis av vägar, byggnader, terräng och andra synliga landmärken – med kartor som lagrats i förväg.

Den typen av visuell kartmatchning kan hjälpa ett luftfartyg att uppskatta sin position när satellitnavigering är opålitlig eller har slagits ut. I den rapporterade planidén skulle drönarna använda visuella referenser för att följa rutter och hitta sina mål även vid eventuell GPS-störning.

De tekniska detaljerna är dock inte självständigt bekräftade i det tillgängliga underlaget. De beskriver en rapporterad projektidé – inte en bevisad ukrainsk förmåga eller en operation som faktiskt ägde rum.

Därför stod internationella flygbolag i centrum

Den rapporterade ambitionen var att göra flygningar till Moskva för riskfyllda för utländska flygbolag. Planens förespråkare ska ha hoppats att förlorade internationella flygförbindelser skulle slå mot välbeställda ryska resenärer, inklusive personer som använder rutter via knutpunkter som Istanbul och Dubai.

På så sätt skulle flygstörningarna bli ett politiskt och ekonomiskt påtryckningsmedel. Drönarna skulle inte enbart användas som vapen mot fysiska mål, utan också för att genom osäkerhet och återkommande inställda flyg göra huvudstaden mindre internationellt ansluten och öka kostnaderna för ryska eliter.

Det övergripande målet ska enligt rapporteringen ha varit att öka pressen på Putin att återvända till förhandlingar om en vapenvila.

Riskerna för civila och folkrätten

Planen ska ha oroat Zelenskyj, eftersom en autonom drönare nära en flygplats skulle kunna kollidera med eller träffa ett civilt passagerarflygplan och döda passagerare och besättning. Enligt uppgifterna fanns också en oro för att en sådan attack skulle kunna beskrivas som ”flygkapning” eller ”piratdåd”.

Förslaget väckte dessutom en större fråga om autonoma vapen: kan ett system som arbetar utan ständig mänsklig styrning på ett tillförlitligt sätt skilja mellan militära mål, civila flygplan, flygplatspersonal och andra skyddade personer och objekt? The Atlantic beskrev risken som ett allvarligt humanitärt och juridiskt problem, särskilt om operationens praktiska effekt främst blev att hota civil luftfart i stället för att angripa ett tydligt definierat militärt mål.

Eftersom operationen aldrig genomfördes går det inte att fastställa hur drönarna skulle ha fungerat i praktiken eller hur en specifik attack skulle ha bedömts enligt internationell rätt.

Fedorovs påstådda roll och varför planerna stannade

The Atlantic pekade ut Mychajlo Fedorov, som då var Ukrainas försvarsminister, som planens huvudarkitekt. Förberedelserna ska ha fortsatt en tid trots Zelenskyjs invändningar, men stannade av efter att Fedorov avskedades i juli i samband med en regeringsombildning.

Fedorov hade blivit starkt förknippad med Ukrainas satsning på drönarkrigföring. Tidigare rapportering har beskrivit honom som en ledande förespråkare för tekniken och kopplat honom till bildandet av Ukrainas första attackdrönarförband 2023.

Hans avsked väckte ilska bland civilsamhällesorganisationer och ledde till protester från parlamentsledamöter, vilket gav kontroversen en tydlig inrikespolitisk dimension.

Det tillgängliga underlaget visar också på en politisk konflikt efter Fedorovs avgång, men bekräftar inte självständigt att flygplatsplanen kan komma att återupplivas. Den försiktigaste slutsatsen är därför att den påstådda operationen förblev ogenomförd och att dess framtida status är oklar.

En del av Ukrainas bredare drönarkampanj

Den rapporterade flygplatsidén växte fram samtidigt som Ukraina intensifierade sin långräckviddiga drönarkampanj inne i Ryssland. The Atlantic beskrev attacker mot rysk energiinfrastruktur, däribland stora oljeraffinaderier, och rapporterade om bränslebrist och långa köer vid vissa bensinstationer.

Annan rapportering beskrev ukrainska drönarattacker och tillfälliga flygplatsstängningar runt Moskva. Det förklarar varför upprepade störningar av civilflyget kan ha framstått som ett möjligt påtryckningsmedel för ukrainska planerare.

Den ukrainska regeringens offentliga reaktion var samtidigt motsägelsefull. Zelenskyjs talesperson avstod från att kommentera uppgifterna, medan en annan icke namngiven tjänsteman kallade den rapporterade AI-svärmplanen för ”totalt nonsens”. Tjänstemannen medgav att Ukraina ville kunna stänga ryska flygplatser tillfälligt, men hävdade att landet saknade tillräckligt precisa och tillförlitliga långräckviddsvapen för att slå mot dem utan oacceptabla risker för civila.

Det som är känt – och det som fortfarande är osäkert

Den mest hållbara slutsatsen är att The Atlantic rapporterade om ett påstått ukrainskt projekt, inte om en genomförd attack. Följande uppgifter är rapporterade men inte oberoende verifierade:

• Kodnamnet ”M&Ms”.
• En föreslagen omfattning på upp till 1 000 drönare under en natt.
• Autonom navigering genom kamerabaserad kartmatchning.
• Ett försök att störa civilflyget kring Moskva och få internationella flygbolag att undvika staden.
• Ett övergripande mål att öka pressen på Putin att återuppta förhandlingarna.
• Fedorovs påstådda roll i att utveckla planen och kopplingen mellan att den stannade av och hans avsked.

Den centrala brasklappen är viktig: operationen genomfördes aldrig enligt rapporteringen, de mest detaljerade uppgifterna bygger på anonyma källor och en ukrainsk tjänsteman bestrider att planen existerade. Artikeln beskriver därför ett rapporterat strategiskt koncept – inte ett bevis på att Ukraina hade en färdig svärm som kunde stänga Moskvas flygplatser.