Samma princip tycks gälla säkerhetssamarbetet. Enligt rapporteringen ser Anutin Thailands säkerhetsrelation med USA som skild från handelssamtalen. Bangkok försöker alltså hålla de olika politikområdena åtskilda, i stället för att låta ett enda område styra hela relationen.
Det betyder dock inte att neutraliteten blir kostnadsfri. Om Washington i framtiden kopplar tillgång till särskilda AI-projekt, exportkontroller eller leveranskedjesamarbeten till politisk uppslutning kan Thailand ändå ställas inför praktiska val. Den tillgängliga rapporteringen beskriver däremot en föreslagen amerikansk politik – inte ett bekräftat straff som redan har riktats mot Thailand.
Thailands svar handlar inte bara om diplomati. Yodchanan Wongsawat, minister för högre utbildning, vetenskap, forskning och innovation, har sagt att Thailand bör utveckla sin egen AI-förmåga i stället för att enbart välja mellan amerikanska och kinesiska system.
Den linjen går hand i hand med landets halvledarambitioner. Ramverket Siam Silica är en nationell färdplan för att bygga upp inhemsk högteknologisk kapacitet och samtidigt knyta Thailand närmare den regionala leveranskedjan inom ASEAN. Planen omfattar bland annat fotonikproduktion, avancerad kapsling av chip, kiseldesign, kvantfotonik och kraftelektronik.
Strategin sätter dessutom upp mål för 2030: åtta företag som designar integrerade kretsar, en halvledarfabrik och två centra för avancerad chipkapsling.
Målen gör inte Thailand tekniskt självförsörjande över en natt. Men de visar varför Bangkok vill ha tillgång till flera samarbetspartners. En starkare inhemsk bas kan ge landet bättre förhandlingsläge och minska risken för ett alltför stort beroende av endera sidan.
Den rapporterade amerikanska pressen kretsar kring två konkurrerande internationella initiativ.
Pax Silica är ett USA-stött och icke-bindande ramverk för samarbete kring AI och halvledare. Enligt Reuters varnar det amerikanska utkastet för att länder som ansluter sig till rivaliserande, Kinakopplade initiativ kan utestängas från den USA-ledda koalitionen.
Kinas World Artificial Intelligence Cooperation Organization, WAICO, lanserades i Shanghai i juli 2026 som en alternativ plattform för internationellt AI-samarbete. Fem sydostasiatiska länder – Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia och Myanmar – identifierades som grundande medlemmar. Thailands premiärminister deltog i konferensen, men skrev inte under organisationens grunddokument.
Thailands utrikesdepartement har också rapporterat om Anutins deltagande i World Artificial Intelligence Conference i Kina. Där berömde han Kinas roll inom digital teknik och AI och bekräftade samtidigt att Thailand är redo att samarbeta.
Det illustrerar den balansgång Bangkok försöker upprätthålla: samarbete med Kina behöver enligt Thailand inte innebära strategisk uppslutning bakom Peking. På samma sätt behöver säkerhetssamarbete med USA inte automatiskt innebära exklusivt deltagande i varje USA-lett teknikinitiativ.
Konflikten handlar om mer än AI-standarder. De konkurrerande ramverken knyter an till halvledare, kritiska mineraler, AI-modeller, exportkontroller, gemensamma projekt och de leveranskedjor som krävs för att utveckla avancerade system. Reuters har beskrivit USA:s strategi som ett försök att fördjupa samarbetet mellan partnerländer och samtidigt minska beroendet av Kina på dessa områden.
För utvecklingsländer och medelstora ekonomier är Thailands linje attraktiv – men också svår att genomföra. Genom att hålla båda dörrarna öppna kan länderna söka investeringar, teknik och marknadstillträde från flera håll. Men ju mer slutna de amerikanska och kinesiska teknikekosystemen blir, desto svårare blir det att vara neutral i praktiken.
För närvarande försöker Bangkok hålla flera spår igång samtidigt: neutralitet i AI-geopolitiken, fortsatta handelsförhandlingar med Washington, bevarat säkerhetssamarbete, kontakt med kinesiska och regionala teknikinitiativ samt investeringar i egen kapacitet.
Den verkliga prövningen kommer om tillgången till avancerade chip, AI-modeller eller gemensamma projekt börjar villkoras av vilken sida ett land ansluter sig till. Då avgörs Thailands handlingsutrymme inte bara av landets uttalade neutralitet, utan av reglerna för vem som får tillgång till respektive tekniksystem.