Kamran Ghazanfari, som företräder Teheran i Irans parlament, beskrev USA–Iran-konflikten som en del av en större dragkamp mellan stormakter. I en intervju med den iranska nyhetsbyrån ILNA den 9 september sade han att världen ”i praktiken står på tröskeln till ett tredje världskrig”. Han hänvisade till samtidiga spänningar i Europa, Mellanöstern och Östasien.
1
6
Så kopplade han Iran till Ukraina och Taiwan
Ghazanfari hävdade att Natos stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland, tillsammans med Moskvas spänningar med Storbritannien och Tyskland, har ökat risken för att kriget sprids i Europa. Han pekade också ut tvisten mellan USA och Kina om Taiwan som en ytterligare möjlig tändpunkt. Enligt hans resonemang kan flera parallella kriser växa samman till en bredare konflikt i stället för att förbli regionala.
1
6
Detta är dock en politisk tolkning från en hårdför iransk parlamentariker. De rapporterade uttalandena visar inte att Iran, Ryssland och Kina står under ett gemensamt militärt befäl – eller att ett större krig är oundvikligt.
NPT och förhandlingarna
I ILNA-intervjun sade Ghazanfari att Irans parlament kan överväga på nytt ett förslag om att lämna fördraget om icke-spridning av kärnvapen, NPT. Han beskrev alltså en möjlighet för parlamentet att ta upp frågan, inte ett fattat beslut om iranskt utträde.
33
Han varnade också Irans förhandlare för att passera vad han kallade den högste ledarens röda linjer. I tidigare offentliga uttalanden har Ghazanfari hävdat att USA under omkring två månaders samtal hotade Iran och medlemmar av dess förhandlingsdelegation. Han menade att ett avtal som nås under sådana omständigheter skulle sakna legitimitet.
13
Tillsammans ger ståndpunkterna en bild av diplomati som endast kan accepteras inom strikta ideologiska och strategiska ramar – samtidigt som en mer konfrontativ kärnvapenretorik hålls levande i den politiska debatten.
Den militära upptrappningen i bakgrunden
Varningen sammanföll med en kraftig upptrappning till havs och kring amerikanska anläggningar i regionen. USA:s centralkommando, CENTCOM, uppgav att dess styrkor den 8 september förstörde fem iranska råoljefartyg efter att Irans revolutionsgarde, IRGC, enligt CENTCOM två gånger under två dagar hade försökt angripa ett amerikanskt örlogsfartyg med ballistiska robotar. Fyra av fartygen befann sig i Omanbukten och ett nära ön Kharg. CENTCOM sade att örlogsfartyget undvek attackerna och att inga amerikanska soldater skadades.
30
Iran avfyrade därefter robotar mot amerikanska styrkor vid flygbasen Al Azraq i Jordanien, enligt rapportering om händelseförloppet.
25 Uppgifterna om enskilda attacker bör behandlas med försiktighet: Iran och USA gav motstridiga versioner, och CENTCOM förnekade uttryckligen att ett amerikanskt örlogsfartyg hade träffats.
25
30
Konfrontationen ökade också oron för oljetransporter genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste farleder för energiexport. Brentoljan steg över 100 dollar per fat när marknaden oroade sig för störningar i utbudet och sjöfarten.
21
23
Vad uttalandet faktiskt signalerar
Ghazanfaris ord speglar en hårdför världsbild där konflikten med Washington ses som oskiljaktig från Rysslands konflikt med Nato, Kinas konkurrens med USA om Taiwan och motståndet mot en USA-ledd världsordning.
Hans uttalanden är främst betydelsefulla som en signal om trycket inom iransk politik mot eftergifter i förhandlingar och mot återhållsamhet i kärnvapenfrågor. De bör inte läsas som en självständig prognos om att ett globalt krig står för dörren. Den verifierbara bilden var i stället en eskalering med påstådda attacker, amerikanska vedergällningsangrepp och ökade risker på energimarknaden – inte bevis för att de skilda konflikter han nämnde redan hade blivit ett och samma krig.
30
25
23