Det andra hindret är mer grundläggande: lönsamhet enligt GAAP, alltså redovisning enligt Generally Accepted Accounting Principles. Ett bolag måste visa positivt nettoresultat både i det senaste kvartalet och för de fyra senaste kvartalen sammantaget .

SpaceX redovisade en nettoförlust på 4,94 miljarder dollar under 2025, trots att intäkterna ökade med 33 procent till 18,67 miljarder dollar . Det gör att bolaget inte bara måste vänta ut ett år som börsnoterat – det måste också bygga upp en tillräckligt lång period med positiva resultat.

I praktiken kan väntan därför bli betydligt längre än tolv månader. Tesla är ett närliggande exempel: bolaget handlades offentligt i mer än ett decennium innan det slutligen uppfyllde S&P 500:s lönsamhetskrav 2020 .

Ett splittrat indexlandskap

S&P:s beslut skapar en ovanlig situation. SpaceX kan snart finnas i flera stora aktieindex, men ändå saknas i det mest inflytelserika amerikanska jämförelseindexet.

Nasdaq har lättat på reglerna för Nasdaq-100. Det kan i bästa fall öppna för SpaceX-inträde redan efter 15 handelsdagar, med en möjlig tidpunkt i slutet av juni eller början av juli 2026 . FTSE Russell har infört egna regler för snabbare inkludering av megacap-bolag i Russell-indexen .

S&P Dow Jones Indices har samtidigt ändrat inträdesreglerna för sina bredare Total Market-index. Men den förändringen gäller inte flaggskeppet S&P 500 .

Konsekvensen blir att indexfonder kopplade till Nasdaq-100, Russell-index och S&P:s totalmarknadsindex kan börja köpa SpaceX-aktier kort efter noteringen. Fonder som följer S&P 500 får däremot inte köpa aktien inom ramen för indexet förrän SpaceX uppfyller samtliga krav .

Vad betyder det för investerare?

För sparare i börshandlade fonder som SPDR S&P 500 ETF Trust, mer känd under kortnamnet SPY, är beskedet enkelt: SpaceX blir inte en del av fondens innehav så länge bolaget inte kvalificerar sig för S&P 500.

Det betyder att en av världens största bolagstillgångar – om den planerade värderingen förverkligas – kan stå utanför den vanligaste formen av passiv exponering mot amerikanska aktier. Samtidigt kan aktien snabbt dyka upp i andra stora index och där skapa automatiska köp från indexföljande fonder.

Debatten handlar därmed om mer än SpaceX. S&P 500:s lönsamhetskrav är utformat för att indexet ska innehålla bolag med dokumenterade vinster, inte enbart företag med hög värdering eller stora framtidsförväntningar . En marknadskommentator sammanfattade invändningen med att SpaceX ännu inte har ”förtjänat sin plats vid bordet”, eftersom bolaget samtidigt brister i lönsamhet, fritt aktieinnehav och börshistorik .

S&P:s beslut bekräftar att storlek inte väger tyngre än lönsamhet när det gäller inträde i indexets huvudmått. För SpaceX går vägen till S&P 500 därför fortfarande genom resultaträkningen.

Det andra hindret är mer grundläggande: lönsamhet enligt GAAP, alltså redovisning enligt Generally Accepted Accounting Principles. Ett bolag måste visa positivt nettoresultat både i det senaste kvartalet och för de fyra senaste kvartalen sammantaget .

SpaceX redovisade en nettoförlust på 4,94 miljarder dollar under 2025, trots att intäkterna ökade med 33 procent till 18,67 miljarder dollar . Det gör att bolaget inte bara måste vänta ut ett år som börsnoterat – det måste också bygga upp en tillräckligt lång period med positiva resultat.

I praktiken kan väntan därför bli betydligt längre än tolv månader. Tesla är ett närliggande exempel: bolaget handlades offentligt i mer än ett decennium innan det slutligen uppfyllde S&P 500:s lönsamhetskrav 2020 .

Ett splittrat indexlandskap

S&P:s beslut skapar en ovanlig situation. SpaceX kan snart finnas i flera stora aktieindex, men ändå saknas i det mest inflytelserika amerikanska jämförelseindexet.

Nasdaq har lättat på reglerna för Nasdaq-100. Det kan i bästa fall öppna för SpaceX-inträde redan efter 15 handelsdagar, med en möjlig tidpunkt i slutet av juni eller början av juli 2026 . FTSE Russell har infört egna regler för snabbare inkludering av megacap-bolag i Russell-indexen .

S&P Dow Jones Indices har samtidigt ändrat inträdesreglerna för sina bredare Total Market-index. Men den förändringen gäller inte flaggskeppet S&P 500 .

Konsekvensen blir att indexfonder kopplade till Nasdaq-100, Russell-index och S&P:s totalmarknadsindex kan börja köpa SpaceX-aktier kort efter noteringen. Fonder som följer S&P 500 får däremot inte köpa aktien inom ramen för indexet förrän SpaceX uppfyller samtliga krav .

Vad betyder det för investerare?

För sparare i börshandlade fonder som SPDR S&P 500 ETF Trust, mer känd under kortnamnet SPY, är beskedet enkelt: SpaceX blir inte en del av fondens innehav så länge bolaget inte kvalificerar sig för S&P 500.

Det betyder att en av världens största bolagstillgångar – om den planerade värderingen förverkligas – kan stå utanför den vanligaste formen av passiv exponering mot amerikanska aktier. Samtidigt kan aktien snabbt dyka upp i andra stora index och där skapa automatiska köp från indexföljande fonder.

Debatten handlar därmed om mer än SpaceX. S&P 500:s lönsamhetskrav är utformat för att indexet ska innehålla bolag med dokumenterade vinster, inte enbart företag med hög värdering eller stora framtidsförväntningar . En marknadskommentator sammanfattade invändningen med att SpaceX ännu inte har ”förtjänat sin plats vid bordet”, eftersom bolaget samtidigt brister i lönsamhet, fritt aktieinnehav och börshistorik .

S&P:s beslut bekräftar att storlek inte väger tyngre än lönsamhet när det gäller inträde i indexets huvudmått. För SpaceX går vägen till S&P 500 därför fortfarande genom resultaträkningen.