Rysslands försvarsdepartement uppgav den 30 augusti att de ryska väpnade styrkorna hade börjat förbereda ”massiva angrepp” mot anläggningar inom Ukrainas energisektor. Moskva framställde beskedet som ett svar på vad landet beskriver som fortsatta ukrainska attacker mot rysk civil infrastruktur och olje- och energianläggningar.
5
7
Någon tidpunkt för ett eventuellt angrepp angavs inte. Ryssland specificerade inte heller vilka vapen som skulle användas, vilka energianläggningar som kunde vara mål eller vilka ukrainska regioner som kunde beröras. Det har tidigare kommit uppgifter om en möjlig rysk angreppskampanj under de närmaste veckorna, men sådana rapporter är inte detsamma som ett officiellt besked om när en attack ska genomföras.
8
13
Rysslands motivering
Det ryska uttalandet var formulerat som ett ömsesidigt vedergällningshot. Försvarsdepartementet hänvisade till ukrainska attacker mot civil infrastruktur i Ryssland och mot landets bränsle- och energikomplex, däribland raffinaderier.
5
6
Detta är Moskvas beskrivning av bakgrunden – inte ett oberoende fastställt faktaunderlag som i sig bekräftar nödvändigheten eller lagligheten i en framtida operation. När uttalandet gjordes hade Ryssland meddelat att angrepp förbereddes, men inte offentliggjort några närmare operativa detaljer.
Den ukrainska drönarkampanjen mot rysk energi
Ukraina har under flera månader genomfört långdistansattacker med drönare mot rysk energiinfrastruktur. Bland de uppgivna målen finns raffinaderier, oljeterminaler, lager och andra anläggningar som Kyiv beskriver som inkomstkällor för den ryska krigföringen.
18
19
Kampanjen ökade i intensitet under sommaren. Attackerna nådde energimål i flera delar av Ryssland och satte ytterligare press på landets luftförsvar. Associated Press kopplade den ökade aktiviteten till bensinbrist och ransonering i vissa områden.
20
Reuters rapporterade också att den ryska bensinproduktionen i slutet av augusti hade sjunkit till omkring 70 procent av den inhemska efterfrågan efter en rad drönarattacker och driftstopp vid större raffinaderier.
19 Det visar att kampanjen fått ekonomiska och infrastrukturella följder, men bevisar inte att den var den enda orsaken till Rysslands beslut att utfärda hotet.
Den omedelbara bakgrunden: explosionen i Myla
Kort före uttalandet träffades ett ammunitionslager i byn Myla väster om Kyiv i ett ryskt angrepp. Explosioner och bränder spred sig till närliggande byggnader. Enligt Associated Press hade dödstalet stigit till 38, medan fyra personer fortfarande saknades. Minst 52 personer uppgavs ha skadats och boende hade evakuerats.
4
Reuters hade tidigare rapporterat om minst 37 döda efter angreppet mot anläggningen i Myla-området. Bostadshus i närheten samt en verksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning uppgavs ha fått omfattande skador.
17 Skillnaden mellan 37 och 38 döda speglar att uppgifterna uppdaterades, snarare än att rapporterna nödvändigtvis beskriver olika händelser.
Samtidigt fortsatte Ryssland sina robot- och drönarattacker mot Ukraina. I en tidigare attack var Kyiv och andra regioners energiförsörjning de huvudsakliga målen; både attackdrönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar användes.
1 I ett annat uttalande sade den ukrainska sidan att över 400 drönare och omkring 40 robotar hade riktats mot elproduktion, elnät och fördelningsstationer.
2
Därför är hotet särskilt allvarligt inför vintern
Beskedet kom när Ukraina förbereder sig för vintern 2026–2027, efter flera säsonger med systematiska angrepp mot kraftverk, elnät och fjärrvärme. FN:s människorättskontor har rapporterat att ryska attacker under vintern 2025–2026 skadade och förstörde anläggningar för elproduktion, överföring och distribution. Det ledde till akuta strömavbrott som berörde miljontals civila.
37
EU:s utrikestjänst har också beskrivit den föregående vintern som en period med instabil tillgång till el, vatten och uppvärmning för miljontals ukrainare. Natten mellan den 1 och 2 juni 2026 lämnade skador på Kyivs energiinfrastruktur omkring 140 000 invånare utan elektricitet.
32
En ny samordnad angreppskampanj skulle därför kunna slå mot mer än själva elproduktionen. Skador på kraftverk, transformatorstationer och elnät kan även försvåra uppvärmning och vattenförsörjning samt störa sjukhus, kommunikationer och andra samhällsviktiga funktioner under kalla månader. Konsekvensernas omfattning beror på vilka anläggningar som angrips och hur snabbt de kan repareras.
EU-stödet: inte 20 miljoner euro i den redovisade informationen
Uppgiften om ytterligare 20 miljoner euro, som nämns i vissa formuleringar av frågan, stöds inte av källorna som ligger till grund för denna artikel. EU:s officiella material beskriver i stället större stödprogram som omfattar flera områden.
EU-kommissionen har meddelat ett paket på 922 miljoner euro till Ukrainas energisystem inför vintern 2026–2027. Pengarna ska bland annat användas till elproduktion, ett mer motståndskraftigt elnät, energieffektivisering och värmeförsörjning.
31 Inför vintern 2025–2026 avsatte EU separat 40 miljoner euro till vinterberedskap, som en del av ett bredare stödpaket.
33
Det ryska beskedet är därmed ett offentligt varsel om möjliga nya angrepp – inte en offentliggjord plan med kända datum, vapen eller mål. Hotet kommer mot bakgrund av ömsesidiga långdistansattacker och en ukrainsk energisektor som redan är svårt skadad. De viktigaste frågorna, som fortfarande var obesvarade när uttalandet kom, gäller tidpunkt, omfattning, vapen och geografisk räckvidd.