Hans råd var tydligt: studenter bör försöka skaffa minst två års relevant praktik inom det område där de vill börja arbeta.

Förändringen betyder inte att alla måste följa samma väg in i arbetslivet. Däremot utmanas den traditionella modellen där man först lär sig grunderna och sedan gradvis får erfarenhet på jobbet – särskilt när programvara kan utföra en del av de rutinuppgifter som tidigare utgjorde karriärens första steg.

Mänskliga färdigheter blir en konkurrensfördel

Ng lyfte fram ledarskap, kommunikation, anpassningsförmåga och viljan att fortsätta lära sig som egenskaper som kan skilja kandidater åt på en arbetsmarknad präglad av AI. Singtel fäster enligt honom mindre vikt vid ett helt linjärt cv och större vikt vid vilka färdigheter och erfarenheter en person har samlat på sig över tid.

Det förändrar också frågan som arbetsgivare behöver ställa. Det handlar inte längre enbart om var en person började eller om karriären följt en konventionell ordning. Arbetsgivare behöver också bedöma om kandidaten kan samarbeta, hantera förändringar, ta ansvar och fortsätta utvecklas när arbetsuppgifterna förändras.

Samma princip gäller längre fram i yrkeslivet. Den som regelbundet vidareutbildar sig kan fortsätta vara värdefull när roller omformas. Samtidigt kan en person med en mer traditionell karriär få det svårare om viljan att lära nytt saknas. Panelens budskap handlade därför mindre om ålder eller en viss examen och mer om långsiktig anpassningsförmåga.

Universitet måste visa mer än kunskap

Lily Kong, rektor för Singapore Management University, menade att universitet behöver gå längre än ren kunskapsöverföring och medvetet utveckla de mänskliga egenskaper som arbetsgivare efterfrågar. Studentföreningar och andra aktiviteter utanför kursplanen, samhällsengagemang och internationella erfarenheter kan ge studenter möjlighet att öva på ledarskap, kommunikation och samarbete i situationer som är svåra att fånga i tentamensresultat.

Universiteten behöver också göra dessa erfarenheter begripliga för arbetsgivare. Kong hänvisade till SMU:s meritförteckning för studentaktiviteter, ett så kallat co-curricular transcript som infördes 2025. Dokumentet ska synliggöra vilka egenskaper och förmågor studenten har utvecklat vid sidan av sina akademiska meriter.

Praktisk erfarenhet blir därmed mer än en rad i ett cv. En stark nyutexaminerad kandidat kan behöva kombinera teoretisk kunskap med bevis på att den har tillämpats – samt exempel på samarbete, ansvarstagande och förmågan att navigera i ovana miljöer.

Kompetensutvecklingen får inte sluta vid anställningen

Jeffrey Siow, tillförordnad transportminister och senior statssekreterare med ansvar för finansfrågor, sade att Singapore behöver gå från ett system som främst fokuserar på förberedelser före anställning till ett som också stöder vidareutbildning under hela yrkeslivet. Han kopplade förändringen till målet att undvika ”jobless growth”, alltså ekonomisk tillväxt utan motsvarande utveckling av arbetstillfällen, samtidigt som han erkände att tekniken sannolikt kommer att öka omsättningen på arbetsmarknaden.

Ansvaret ligger därför hos flera aktörer. Studenter behöver få möjlighet att bygga erfarenhet före examen. Universitet behöver utveckla och dokumentera överförbara färdigheter. Arbetsgivare behöver skapa vägar för lärande på jobbet, och politiken behöver hjälpa människor att gå vidare till nya roller när de gamla förändras.

Den officiella beskrivningen av sessionen formulerade utmaningen på ett liknande sätt: möjligheterna på ingångsnivå minskar, roller för yrkesverksamma mitt i karriären förändras och risken för att kompetens går förlorad ökar. För att AI:s framtid ska bli meningsfull och inkluderande krävs därför gemensamma insatser – inte bara åtgärder från företag eller enskilda arbetstagare.

Flexibilitet kan vara viktigare än en enda karriärplan

Siow uppmanade studenter att inte låsa sig alltför hårt vid en enda karriärväg. Färdigheter som var mycket eftertraktade för bara några år sedan kan snabbt förändras, vilket gör det svårare att hitta en enda trygg väg genom arbetslivet.

Samtidigt var hans framtidssyn optimistisk. Om Singapore lyckas behålla en livskraftig ekonomi och ett starkt utbildningssystem kan personer som byter riktning få fler möjligheter, inte färre – även om det finns färre traditionella vägar som verkar säkra från början.

För nyutexaminerade är den praktiska lärdomen att bygga en bred portfölj av erfarenheter i stället för att vänta på det perfekta första jobbet. För arbetsgivare handlar det om att väga in potential och förmåga att lära, inte bara tidigare erfarenhet. Och för universiteten innebär det att mänsklig utveckling och livslång anpassningsförmåga måste ses som centrala resultat – inte som tillval.

AI kan göra det första steget på karriärstegen svårare att nå. Panelens bredare argument var ändå att Singapore kan fortsätta skapa möjligheter om människor är beredda att fortsätta röra sig framåt, lära om och byta riktning när själva karriärstegen byggs om.

Hans råd var tydligt: studenter bör försöka skaffa minst två års relevant praktik inom det område där de vill börja arbeta.

Förändringen betyder inte att alla måste följa samma väg in i arbetslivet. Däremot utmanas den traditionella modellen där man först lär sig grunderna och sedan gradvis får erfarenhet på jobbet – särskilt när programvara kan utföra en del av de rutinuppgifter som tidigare utgjorde karriärens första steg.

Mänskliga färdigheter blir en konkurrensfördel

Ng lyfte fram ledarskap, kommunikation, anpassningsförmåga och viljan att fortsätta lära sig som egenskaper som kan skilja kandidater åt på en arbetsmarknad präglad av AI. Singtel fäster enligt honom mindre vikt vid ett helt linjärt cv och större vikt vid vilka färdigheter och erfarenheter en person har samlat på sig över tid.

Det förändrar också frågan som arbetsgivare behöver ställa. Det handlar inte längre enbart om var en person började eller om karriären följt en konventionell ordning. Arbetsgivare behöver också bedöma om kandidaten kan samarbeta, hantera förändringar, ta ansvar och fortsätta utvecklas när arbetsuppgifterna förändras.

Samma princip gäller längre fram i yrkeslivet. Den som regelbundet vidareutbildar sig kan fortsätta vara värdefull när roller omformas. Samtidigt kan en person med en mer traditionell karriär få det svårare om viljan att lära nytt saknas. Panelens budskap handlade därför mindre om ålder eller en viss examen och mer om långsiktig anpassningsförmåga.

Universitet måste visa mer än kunskap

Lily Kong, rektor för Singapore Management University, menade att universitet behöver gå längre än ren kunskapsöverföring och medvetet utveckla de mänskliga egenskaper som arbetsgivare efterfrågar. Studentföreningar och andra aktiviteter utanför kursplanen, samhällsengagemang och internationella erfarenheter kan ge studenter möjlighet att öva på ledarskap, kommunikation och samarbete i situationer som är svåra att fånga i tentamensresultat.

Universiteten behöver också göra dessa erfarenheter begripliga för arbetsgivare. Kong hänvisade till SMU:s meritförteckning för studentaktiviteter, ett så kallat co-curricular transcript som infördes 2025. Dokumentet ska synliggöra vilka egenskaper och förmågor studenten har utvecklat vid sidan av sina akademiska meriter.

Praktisk erfarenhet blir därmed mer än en rad i ett cv. En stark nyutexaminerad kandidat kan behöva kombinera teoretisk kunskap med bevis på att den har tillämpats – samt exempel på samarbete, ansvarstagande och förmågan att navigera i ovana miljöer.

Kompetensutvecklingen får inte sluta vid anställningen

Jeffrey Siow, tillförordnad transportminister och senior statssekreterare med ansvar för finansfrågor, sade att Singapore behöver gå från ett system som främst fokuserar på förberedelser före anställning till ett som också stöder vidareutbildning under hela yrkeslivet. Han kopplade förändringen till målet att undvika ”jobless growth”, alltså ekonomisk tillväxt utan motsvarande utveckling av arbetstillfällen, samtidigt som han erkände att tekniken sannolikt kommer att öka omsättningen på arbetsmarknaden.

Ansvaret ligger därför hos flera aktörer. Studenter behöver få möjlighet att bygga erfarenhet före examen. Universitet behöver utveckla och dokumentera överförbara färdigheter. Arbetsgivare behöver skapa vägar för lärande på jobbet, och politiken behöver hjälpa människor att gå vidare till nya roller när de gamla förändras.

Den officiella beskrivningen av sessionen formulerade utmaningen på ett liknande sätt: möjligheterna på ingångsnivå minskar, roller för yrkesverksamma mitt i karriären förändras och risken för att kompetens går förlorad ökar. För att AI:s framtid ska bli meningsfull och inkluderande krävs därför gemensamma insatser – inte bara åtgärder från företag eller enskilda arbetstagare.

Flexibilitet kan vara viktigare än en enda karriärplan

Siow uppmanade studenter att inte låsa sig alltför hårt vid en enda karriärväg. Färdigheter som var mycket eftertraktade för bara några år sedan kan snabbt förändras, vilket gör det svårare att hitta en enda trygg väg genom arbetslivet.

Samtidigt var hans framtidssyn optimistisk. Om Singapore lyckas behålla en livskraftig ekonomi och ett starkt utbildningssystem kan personer som byter riktning få fler möjligheter, inte färre – även om det finns färre traditionella vägar som verkar säkra från början.

För nyutexaminerade är den praktiska lärdomen att bygga en bred portfölj av erfarenheter i stället för att vänta på det perfekta första jobbet. För arbetsgivare handlar det om att väga in potential och förmåga att lära, inte bara tidigare erfarenhet. Och för universiteten innebär det att mänsklig utveckling och livslång anpassningsförmåga måste ses som centrala resultat – inte som tillval.

AI kan göra det första steget på karriärstegen svårare att nå. Panelens bredare argument var ändå att Singapore kan fortsätta skapa möjligheter om människor är beredda att fortsätta röra sig framåt, lära om och byta riktning när själva karriärstegen byggs om.