NYT:s Sulzberger anklagar OpenAI, Google och Meta för 'rovdrift' på journalistiken

Det var inget vanligt öppningstal. När A.G. Sulzberger, styrelseordförande och utgivare för The New York Times, klev upp på scenen inför över 1 300 redaktörer och publicister på World News Media Congress i Marseille den 1 juni 2026, var det med ett brådskande budskap. Under sina 40 minuter bakom podiet målade han upp en mörk bild av en journalistik i kris, hotad av en 'fräck immaterialrättsstöld' – utförd av samma teknikjättar som nu bygger biljonindustrier på redaktionellt material .

Talet, med titeln AI, journalistik och den offentliga sfärens osäkra framtid, var mer än en kritik. Det var en vändpunkt, ett stridsrop och en konkret handlingsplan för en global nyhetsindustri som Sulzberger menar står inför ett existentiellt hot. "Antingen står vi upp nu, eller så riskerar vi en framtid med färre och färre journalister som kan utföra det dyra och svåra arbetet med oberoende rapportering," sade han .

Kärnan i anklagelsen: En 'parasitisk' modell

Sulzberger namngav direkt AI-bolagen OpenAI, Anthropic, Google, Meta, Microsoft och X. Hans anklagelse var tydlig: dessa företag har ägnat sig åt vad han kallade en 'fräck immaterialrättsstöld i en aldrig tidigare skådad omfattning' .

Han beskrev bolagens affärsmodell som 'parasitisk', där högkvalitativt nyhetsinnehåll används som gratis träningsdata utan att skaparna vare sig tillfrågas eller kompenseras . För att illustrera poängen jämförde han med fildelningstjänsten Napster i början av 2000-talet – en teknik som tillät massiv piratkopiering av musik tills juridiska åtgärder satte stopp .

Han lyfte också en uppseendeväckande siffra: uppskattningsvis 30 procent av AI-botsens aktiviteter bryter mot uttryckliga tekniska restriktioner, inklusive innehåll bakom betalväggar. För Sulzberger visar detta på en avsiktlig nonchalans gentemot utgivarnas rättigheter .

Stämningen på 20 miljoner dollar: Vem ska betala för datan?

I ett anmärkningsvärt avslöjande berättade Sulzberger att New York Times redan spenderat 20 miljoner dollar (motsvarande drygt 200 miljoner svenska kronor) på sin pågående stämning mot OpenAI och Microsoft för upphovsrättsintrång .

Siffran användes för att blottlägga vad han beskrev som ett fundamentalt hyckleri: "AI-företagen betalar gladeligen för talangerna som utvecklar modellerna, datorkraften som driver dem och energin de förbrukar. Men den fjärde och avgörande ingrediensen – journalistiken – tar de utan att betala," förklarade han .

"Artificiell intelligens är byggd på journalistik," fastslog han. "Vinsterna måste flöda tillbaka till redaktionerna" .

Mer än pengar: Hotet mot sanningen

Sulzberger höjde blicken bortom kronor och ören. Den största skadan, varnade han, är hur AI-genererat material bryter ner allmänhetens tillit. I ett medielandskap översvämmat av syntetiskt skapat innehåll blir det "svårare och svårare att veta var saker kom ifrån och om de är sanna" .

Den farligaste konsekvensen, menade han, är inte att folk kommer att tro på lögner – "det är att de slutar tro på sanna saker." Han målade upp en dyster framtid där grävande journalistik, utrikeskorrespondenter i krigszoner och avslöjanden om korruption blir en ekonomisk omöjlighet .

Här drog han en smärtsam parallell till branschens tidigare misstag: "För tio år sedan omfamnade vi naivt sociala medieplattformar som distributionskanal, vilket visade sig få katastrofala följder för affärsmodellerna. Vi har inte råd att vara så naiva den här gången" .

En global handlingsplan

Istället för att bara rasa presenterade Sulzberger en konkret fyrpunktsstrategi för hur nyhetsindustrin kan överleva och frodas i AI-åldern :

1. Försvara immateriella rättigheter: Upphovsrättslagar måste vara robusta och upprätthållas även mot AI-företag. "Immaterialrätten måste hålla om vårt yrke ska ha en väg framåt" .
2. Förhandla om rättvis ersättning: Utgivare måste stå enade och kräva licensavtal som speglar journalistikens centrala värde, istället för att acceptera status quo där datan ses som en gratistillgång .
3. Driv på för starkare lagar: Sulzberger uppmanade nyhetsledare att lobba globalt för moderniserade juridiska ramverk, så att lagarna skyddar journalistiken lika kraftfullt i den digitala AI-eran som i tidigare medieskiften .
4. Skapa enad front: Inte ens en tidning av New York Times storlek kan stå ensam. "Nyhetsindustrins enda chans att stå emot detta inflytande är att agera tillsammans," sade han .

AI på rätt sätt

Det är viktigt att notera att talet inte var ett generellt avståndstagande från AI som teknologi. Sulzberger var noga med att mana redaktioner att 'använda AI på rätt sätt' – ansvarsfullt, etiskt och med ständig mänsklig översyn. AI ska vara ett verktyg för att förstärka journalistiken, inte ersätta den .

Han gav också rådet att 'vara en destination först' – att bygga direkta, lojala relationer med publiken snarare än att förlita sig på plattformars algoritmer, vars förutsättningar kan förändras över en natt .

Mot slutet adresserade han den invändning han visste skulle komma från Silicon Valley. "Vissa teknikledare kommer att framställa mina kommentarer idag som anti-AI, som ett försvar av gamla strukturer, som ännu en förbenad institution som slår vilt omkring sig mot innovatörerna som driver framsteget framåt." För Sulzberger handlade det dock om något långt större: att försvara upphovsrätten är att försvara ett civilisatoriskt verktyg för att hitta sanningen – ett verktyg som inte får offras på innovationsaltaret .