Kyle Samani dödförklarar Web3: ”Bara DeFi och DePIN finns kvar”

Det var ingen förbipasserande tanke – det var den offentliga kulmen på en syn Samani byggt upp i månader. Kommentaren markerade ett definitivt brott med den en gång dominerande berättelsen om ett användarägt, helt decentraliserat internet och pekade istället ut en smalare, strikt finansdriven framtid för blockkedjetekniken.

Ett skarpt avsteg från Web3-visionen

Samani gjorde klart att han inte längre tror på den stora Web3-visionen. Han medgav att han en gång accepterade den och trodde på decentraliserade appar (dApps) som internets framtid, men har sedan dess övergett den övertygelsen . För honom är epoken av att försöka bygga decentraliserade sociala nätverk, användarstyrda dataplattformar och andra generella tjänster på blockkedjor i praktiken över eftersom de användningsområdena misslyckats med att få verklig draghjälp .

I deras ställe, argumenterade Samani, finns bara två sektorer som bevisat sin marknadspassform och behåller ett tydligt ekonomiskt syfte: decentraliserad finans (DeFi) och Decentraliserade fysiska infrastrukturnätverk (DePIN). Uttalandet var otvetydigt: ”Web3 är dött. Allt vi har är DeFi och DePIN” .

Blockkedjor som tillgångsregister – inte världsdatorer

Sektorsargumentet vilar på en grundmurad uppfattning om vad blockkedjor egentligen är. Samani beskrev blockkedjor som ”i grunden tillgångsregister” som tveklöst kommer att omforma globala finansmarknader, men menade att deras användbarhet slutar där . Det är ett markant avsteg från bilden av blockkedjor som generella ”världsdatorer” kapabla att driva vilken applikation som helst. Istället ramar han in dem enbart som högspecialiserad finansiell infrastruktur.

Konsekvensen är skarp: om en blockkedja bara är ett register lämpar den sig bäst för att hantera ägande, underlätta överföringar och sköta komplexa finansiella operationer – precis den mark som DeFi och DePIN redan rör sig på. Detta registersynsätt skalat bort mycket av den ideologiska och tekniska ambition som definierade kryptobranschen under åren 2017–2022.

Kryptons identitetskris: veteraner flyr, institutioner knackar på

Samani sköt inte från höften. Hans utspel var ett direkt svar på en tråd från Eli Ben-Sasson, vd för StarkWare och medgrundare av StarkNet och Zcash. Ben-Sasson hade tidigare samma dag, den 1 juni, diagnostiserat en djupgående identitetskris som gripit tag i kryptobranschen .

Krisen, som Ben-Sasson beskrev, är en smärtsam paradox. Å ena sidan väljer många långvariga utvecklare och tidiga adopterare – de som byggde kryptokulturen – nu att lämna scenen. Å andra sidan visar precis de institutioner och traditionella finansiella aktörer (TradFi) som den ursprungliga kryptorörelsen ville bekämpa plötsligt seriöst intresse och kliver in på marknaden .

Kryptobranschen, menade Ben-Sasson, brottas nu med en fundamental fråga: Om de tidiga rebellerna är borta och den gamla finansvärlden håller på att bli den nya kunden – vad står krypto då egentligen för?

Från tes till balansräkning: Forward Industries som bollplank

Samanis knivskarpa tes är inte bara akademisk. Som styrelseordförande för Forward Industries (NASDAQ: FORD) verkställer han aktivt denna vision i ett publikt bolags skala.

Forward Industries rekapitaliserades i september 2025 genom en PIPE-finansiering (Private Investment in Public Equity) på 1,65 miljarder dollar, ledd av Galaxy Digital, Jump Crypto och Multicoin Capital. Bolagets nya strategi är att agera som ett ”Solana-fokuserat digitalt tillgångsbolag”, vilket man själva beskriver som en strävan att ”köpa, hålla, staka, handla, investera i och växa SOL och SOL-relaterade digitala tillgångar, protokoll och verksamheter” .

Denna strategi är en direkt produkt av Samanis snävare världsbild:

• Registersynsättet i praktiken: Om Solana i grunden är ett finansiellt tillgångsregister är Forward Industries hela uppdrag att ackumulera och förränta den tillgången. Vid slutet av 2025 hade bolaget samlat på sig över 6,9 miljoner SOL-tokens och byggt vad Samani kallat ”världens största Solana-företagskassa” . Det uttalade målet är inte att bygga konsumentappar, utan att ”öka antalet SOL per aktie på lång sikt” för aktieägarna – man behandlar token som en hård finansiell tillgång .
• Exklusivt fokus på DeFi och staking: Bolaget genererar avkastning genom att driva en institutionell validator-infrastruktur och staka sina betydande Solana-innehav – verksamhet som ryms exakt inom det DeFi-ekosystem Samani pekar ut som en av de enda två överlevande sektorerna. Bolagets strategi förlitar sig på blockkedjans finansiella räls, inte på förhoppningar om massmarknadsappar .
• Ingen plattformssatsning – en kapitalallokeringsmaskin: Samani har ramat in Forward Industries som en mekanism för disciplinerad, avkastningsgenererande kapitalallokering på Solanas register. Visionen är att på sikt tokenisera aktier och driva bolagsstyrning on-chain, men allt kretsar kring grundtesen: blockkedjan är finansiell infrastruktur, inte en plattform för decentraliserade sociala medier eller spel .

Samanis uttalande om att ”Web3 är dött” är därför inte bara en provokativ oneliner. Det är en glasklar formulering av den investeringstes han nu omsätter med miljardtunga finansiärer i ryggen. Det är ett vad om att kryptobranschens framtid inte tillhör den breda, ideologiska visionen om ett nytt internet, utan en fokuserad, pragmatisk verklighet som enbart centrerar kring finansiell nytta.