Irans president: Kontakten med Mojtaba Khamenei är ”mycket svår”

”Mycket svår” kontakt med högste ledaren

Pezeshkian upprepade att kommunikationen med Khamenei är ”mycket svår just nu”, men förklarade inte vad svårigheterna beror på. Det framgår därför inte om uttalandet handlar om Khameneis hälsotillstånd, säkerhetsarrangemang, politisk isolering eller något annat.

Uttalandet kommer efter månader av spekulationer om Khameneis tillstånd och var han befinner sig. Mojtaba Khamenei, 56, har inte synts offentligt sedan han blev högste ledare efter att hans far, ayatolla Ali Khamenei, dödats i en amerikansk-israelisk flygräd. Den yngre Khamenei skadades enligt flera rapporter i samma attack som inledde det större kriget i regionen.

Separata granskningar har uppgett att han endast kommunicerar genom skriftliga uttalanden och handskrivna meddelanden, och att regimen inte har offentliggjort någon ljudinspelning av honom. Iran International har dessutom rapporterat att det enda kända personliga mötet mellan Pezeshkian och Khamenei ägde rum i baksätet på en bil.

Det är dock viktigt att skilja mellan vad Pezeshkian själv sade och vad andra medier har rapporterat. Presidenten gav inga nya detaljer om eventuella ansiktsskador eller andra specifika skador i intervjun. Uppgifter om svåra brännskador, skador på benen och den korta bilträffen kommer från separata granskningar och medieuppgifter – inte från hans egna ord i detta tv-framträdande.

En ovanlig spricka i beslutsfattandet

Pezeshkian sade också att 12 av 13 ledamöter i Irans nationella säkerhetsråd röstade för det samförståndsavtal, MoU, som slöts med USA i juni. Khamenei ska först ha sagt att han inte stödde avtalet, men godkände det senare efter rådets tydliga majoritetsstöd.

Uppgiften ligger i linje med tidigare rapportering från Axios och Al Jazeera. Där framkom att Khamenei godkände samtal med USA trots att han personligen hade en annan uppfattning om avtalet. I ett skriftligt uttalande skrev han att han i grunden hade en annan syn, men accepterade överenskommelsen efter försäkringar från presidenten och säkerhetsrådets övriga medlemmar om att Irans intressen skulle skyddas.

En omröstning med siffrorna 12–1 är anmärkningsvärd i ett system där den högste ledaren har den centrala politiska och säkerhetsmässiga makten. Den tyder på att det finns tydliga meningsskiljaktigheter inom den iranska statsledningen – även om Khamenei till slut godkände beslutet.

”En av de svåraste perioderna sedan 1979”

I intervjun beskrev Pezeshkian Irans nuvarande situation som ”en av de svåraste perioderna sedan den islamiska revolutionen 1979”. Enligt den regimvänliga nyhetsbyrån Tasnim nämnde han hårdare sanktioner, säkerhetsproblem, ekonomisk press, torka och ett påtvingat militärt krig. Andra rapporter uppgav att han även hänvisade till en marin blockad och den pågående militära konflikten i regionen.

Pezeshkian hade redan i april kallat den fortsatta amerikanska blockaden ”outhärdlig”. Han hävdade då på plattformen X att blockaden i praktiken var en fortsättning på de militära operationerna mot Iran.

Blockaden har enligt tidigare rapportering kraftigt begränsat Irans möjligheter att exportera olja och importera viktiga varor. Irans centralbankschef har varnat för att landet inom några veckor kan drabbas av brist på mat och läkemedel.

Trots den mörka beskrivningen framhöll Pezeshkian att nationell enighet hade hindrat försök att destabilisera landet. Intervjun fungerade därmed både som en lägesbeskrivning och som ett budskap om att regeringen fortfarande vill visa att staten har kontroll.

Vad intervjun – och tystnaden – inte klargör

Pezeshkians formulering om att kontakten med Mojtaba Khamenei är ”mycket svår” är tydlig, men samtidigt vag. Han sade inte hur ofta de två kommunicerar, vilka kanaler som används eller varför kontakten är begränsad.

Intervjun bekräftar inte heller detaljerna i de separata rapporterna om Khameneis skador eller om att han enbart skulle kommunicera skriftligen. Det som står klart är att den nye högste ledaren fortfarande inte har framträtt offentligt – och att presidentens egna ord nu har gett nytt bränsle åt frågorna om Irans ledarskap och beslutsprocess.