Intel Diamond Rapids får 256 kärnor – men utan Hyper-Threading

Intel använde Hot Chips 2026 för att beskriva Diamond Rapids, nästa generation av Xeon 7-plattformen för servrar. Lanseringen är planerad till 2027, och toppkonfigurationen innebär ett kraftigt steg upp i fysisk kärntäthet: upp till 256 Panther Cove-prestandakärnor, 1,28 GB delad last-level cache och ett paket med 22 tiles som bygger på en ny minnes- och chipletstruktur. 123

Den viktigaste brasklappen är samtidigt att Diamond Rapids saknar simultan multitrådning, eller SMT – det som Intel traditionellt har marknadsfört som Hyper-Threading. De 256 kärnorna motsvarar därför 256 hårdvarutrådar, inte 512. Intel har uppgett att SMT väntas återkomma i den efterföljande Coral Rapids-generationen. 78

Så är Diamond Rapids uppbyggd

Diamond Rapids bör ses som en komplett serverplattform snarare än som en traditionell, monolitisk processor. Den största konfigurationen består av:

• 16 Intel 18A-P-beräkningschipletar
• 16 Panther Cove P-kärnor per chiplet, totalt 256 kärnor
• Fyra Intel 3-T-bastiles
• Två Intel 3 Fabric Hub-tiles för minne och extern I/O
• 22 tiles totalt 13

Beräkningschipletarna staplas på bastiles med hjälp av Foveros Direct. Den modulära konstruktionen gör att Intel kan fördela beräkning, cache, minnesstyrning och I/O mellan separata kiseldelar i stället för att samla allt i ett enda chip. 35

UCIe-S ersätter EMIB i paketet

Även kommunikationen mellan delarna förändras. Intel använder en koppling av typen UCIe-S i koppar tillsammans med en fan-out-fabric för att länka beräkningsdelarna till Fabric Hub-enheterna. Det skiljer sig från den EMIB-baserade lösning som använts i tidigare Xeon-konstruktioner. 311

Intels arkitekturmål är en mer enhetlig åtkomst till minnet över hela paketet. I praktiken skulle det kunna minska behovet av att ta hänsyn till tydligt olika lokala och fjärranslutna minnesregioner i stora flertile-konfigurationer. Det är dock fortfarande ett designmål; den faktiska nyttan måste bekräftas av färdiga system och oberoende tester av riktiga program.

De fyra Intel 3-T-bastiles står också för den stora delade last-level cachen. Intel och branschbevakningen anger upp till 1,28 GB LLC. Att kalla hela denna pool för ”L3-cache” kan däremot bli missvisande, eftersom det offentliga materialet ännu inte beskriver hela cachehierarkin eller exakt hur åtkomsten fungerar på varje nivå. 12

Hög minnesbandbredd och gott om I/O

Diamond Rapids riktar in sig på två områden som ofta blir flaskhalsar i servrar med många kärnor: minnesbandbredd och anslutningar. Plattformen stöder 16 DDR5-minneskanaler, med hastigheter på upp till DDR5-8000 eller MRDIMM-12 800, beroende på minnesteknik och konfiguration. 34

Därtill finns upp till 128 PCIe Gen 6-banor. I/O-systemet kan konfigureras för PCIe, CXL 3.0 och UPI 3.0, vilket ger systembyggare större utrymme för acceleratorer, minnesutbyggnad, nätverk och flerprocessorsystem. 314

Det är en viktig balans. Fler kärnor hjälper inte mycket om minnet och I/O-systemet inte hinner leverera data, särskilt i dataintensiv analys, virtualisering och AI-relaterad orkestrering. Diamond Rapids 16-kanalsminne och PCIe 6.0 visar därför att Intel försöker konkurrera med hela plattformen – inte bara med antalet CPU-kärnor.

Nya instruktioner för AI och generell serverkod

I Intels utvecklarmaterial anges stöd för Intel APX, AVX10.2 och ytterligare funktioner i Intel AMX. 56

APX utökar antalet arkitekturella generella register som x86-kod kan använda. Intel beskriver hur APX fördubblar antalet generella register från 16 till 32, vilket kan minska behovet av att läsa från och skriva till minnet under körning. 9

AMX är främst inriktat på AI-arbetslaster med många matrismultiplikationer, medan AVX10.2 utökar vektorberäkningen. Tillsammans ger funktionerna Diamond Rapids verktyg för både vanlig serverprogramvara och AI-beräkningar. Hur stora vinsterna blir beror dock på kompilatorstöd, programoptimering och vilken typ av instruktioner arbetslasten använder.

Frånvaron av Hyper-Threading blir den stora frågan

Diamond Rapids blir en Xeon-konstruktion med enbart prestandakärnor och utan SMT. Intel har medgett att beslutet kan vara en konkurrensnackdel för arbetslaster som tjänar på att köra två logiska trådar på varje fysisk kärna. Företaget har sagt att SMT väntas återkomma med Coral Rapids, nästa Xeon-generation med P-kärnor. 78

Det betyder inte automatiskt sämre prestanda i alla program. Beräkningstunga och välvektoriserade arbetslaster – däribland vissa HPC-tester som HPL – kan få begränsad nytta av en andra hårdvarutråd när kärnans resurser redan utnyttjas fullt ut. Arbetslaster som ofta väntar på minnet eller främst behöver så hög trådgenomströmning som möjligt kan däremot vinna betydligt mer på SMT.

Därför ska rubriken om 256 kärnor inte tolkas som en universell prestandagaranti. Serverköpare behöver tester för sina egna tillämpningar, inklusive skalning, regler för hur minnet ska bestyckas, frekvens, energiförbrukning och licenskostnader.

Hur står sig Diamond Rapids mot konkurrenterna?

På specifikationsnivå placerar Diamond Rapids Intel närmare de mest kärntäta x86-plattformarna för datacenter. Det rapporterade maxantalet på 256 kärnor motsvarar toppnivån i AMD:s Venice-generation av EPYC-processorer. De 16 minneskanalerna, den stora LLC:n och PCIe Gen 6-anslutningen placerar dessutom plattformen i samma breda klass som andra högbandbreddssystem för datacenter. 21436

Det räcker däremot inte för att utse en prestandavinnare. Intel har ännu inte publicerat fullständiga leveransspecifikationer, priser eller oberoende tillämpningsresultat som möjliggör en direkt jämförelse. Antalet kärnor säger inte heller allt: klockfrekvens, minnesfördröjning, hållbar effektförbrukning, programvarueffektivitet och faktisk systemtillgång spelar också stor roll.

Den kommersiella frågan blir därför enkel: kan Intel erbjuda tillräcklig prestanda per watt och ett tillräckligt bra totalekonomiskt värde när Diamond Rapids når servrar under 2027? Arkitekturen angriper flera av de klassiska utmaningarna – kärntäthet, minnesbandbredd, I/O-expansion och åtkomst mellan tiles – men priset och resultaten i verkliga arbetslaster avgör om förbättringarna leder till bred användning.